| 1. |
- Asplund Carlsson, Maj, 1948, et al.
(författare)
-
Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola - kunskapsöversikt
- 2001
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här kunskapsöversikten redovisas forskningsläget vad gäller sambandet mellan strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i förskolan och grundskolans första år. De strukturella faktorer som belyses är framförallt barngruppens storlek och sammansättning samt personaltäthet och personalens utbildningsnivå. Även andra strukturella förutsättningar av betydelse för verksamheten belyses, såsom den pedagogiska ledningens utformning och funktion samt förekomst av planering och uppföljning av den pedagogiska verksamheten. I kunskapsöversikten belyses två aspekter på kvalitet, dels hur väl verksamheterna uppfyller de mål som läroplanerna för förskolan och skolan förordnar, dels vilka effekter verksamheten har på lång sikt. Framförallt belyses hur väl barnomsorgen eller skolan tillgodoser barnens behov av utveckling och lärande som personalens behov av en god och tillfredsställande arbetsmiljö.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Doverborg, Elisabet, 1947, et al.
(författare)
-
Att förstå barns tankar. Metodik för barnintervjuer
- 2000
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en bok som i första hand vänder sig till förskolepersonal, lågstadielärare och fritidspedagoger. Författarna frågar sig hur många av dessa som egentligen vet vad barnen uppfattar av verksamheten. De har nämligen i sin forskning konstaterat att barn ofta uppfattar något helt annat än vad läraren avsett. Vi måste lära oss ett sätt att ta reda på hur barn tänker utifrån den erfarenhet de har. Det är viktigt att vi tar de riktlinjer för förskola och lågstadium som finns på allvar och försöker anpassa barns inlärning till deras tankeutveckling. ATT FÖRSTÅ BARNS TANKAR beskriver en metod att få barn att berätta om hur de tänker. Det sker genom att läraren i samtalsform intervjuar barnen. Den kunskap läraren får ur barnens svar kan hon eller han utnyttja i planering och utvärdering, i samverkan förskola-skola och i samtal med föräldrar. Att intervjua barn kan dessutom utveckla både lärarens och barnens kompetens. Författarna hävdar att barnobservationer, prov och test ibland varken är lämpliga eller tillräckliga. ATT FÖRSTÅ BARNS TANKAR är den första metodbok som skrivits om att intervjua barn.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Doverborg, Elisabet, 1947, et al.
(författare)
-
Förskolebarn i matematikens värld
- 1999
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Omvärlden är full av situationer och möjligheter till att betraktas och sättas ord på i matematiska termer. För att barn ska få tillgång till dessa begrepp och uppfatta matematiken som meningsfull och lustfylld krävs lyhörda och medvetna pedagoger, som själva ser möjligheterna i barnens vardag. Förskolan har fått en läroplan med en mångfald av strävandemål. Bland annat betonas där att barn ska utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang och utveckla sin förståelse för grundläggande egenskaper i bl. a. begreppet tal. Det är framför allt detta som denna bok handlar om. Boken vänder sig främst till pedagoger i förskolan och förskoleklassen, men också till föräldrar, så arbetssättet innebär att göra matematiken synlig genom att problematisera vardagen.
|
|
| 8. |
- Doverborg, Elisabet, 1947, et al.
(författare)
-
Små barn i matematikkens verden
- 2001
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Omvärlden är full av situationer och möjligheter till att betraktas och sättas ord på i matematiska termer. För att barn ska få tillgång till dessa begrepp och uppfatta matematiken som meningsfull och lustfylld krävs lyhörda och medvetna pedagoger, som själva ser möjligheterna i barnens vardag. Förskolan har fått en läroplan med en mångfald av strävandemål. Bland annat betonas där att barn ska utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang och utveckla sin förståelse för grundläggande egenskaper i bl. a. begreppet tal. Det är framför allt detta som denna bok handlar om. Boken vänder sig främst till pedagoger i förskolan och förskoleklassen, men också till föräldrar, så arbetssättet innebär att göra matematiken synlig genom att problematisera vardagen.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Johansson, Eva, 1949, et al.
(författare)
-
”Att lära är nästan som att leka” Lek och lärande i förskola och skola
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ”Att lära är nästan som att leka… Man kan lära sig att leka och man kan lära sig att bygga Kapla-torn, så det hänger nog ihop på nåt sätt”, säger Lisa drygt åtta år. Hon sätter fingret på just det som är utgångspunkten för denna bok. ”Att lära är nästan som att leka” bygger på en studie där författarna följt verksamheten i olika arbetslag i förskola, skola och på fritidshem. Syftet var att studera hur relationer mellan lek och lärande kan se ut för lärare och barn i en målstyrd verksamhet, och vilka dilemman som lärare ställs inför i sitt arbete med att integrera lek och lärande. Analysen visar att lärarnas interaktion med barnen är beroende av om det är lek eller lärande som är i förgrunden för meningsskapandet. När bägge är i fokus kan de ges likvärdiga villkor och omväxlande berika varandra. I boken analyserar och diskuterar författarna sina resultat. Genom utdrag ur intervjuer får läsaren också ta del av barns och pedagogers tankar kring lek och lärande.
|
|
