| 1. |
|
|
| 2. |
- Abrahamsson, Lena, et al.
(författare)
-
Avslutning
- 2013
-
Ingår i: Lean i arbetslivet. - : Liber. - 9789147105601 ; , s. 317-324
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Ackesjö, Helena, et al.
(författare)
-
Den utvidgade undervisningsrepertoaren
- 2023
-
Ingår i: Att undervisa barn i skolstartsålder. - : Gleerups Utbildning AB. - 9789151110714 ; , s. 14-26
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Ackesjö, Helena, 1973-, et al.
(författare)
-
To be or not to be (a school child) - from national to global discourses about the child in the school start age.
- 2022. - 1
-
Ingår i: Evaluating transitions to school programs. - Abdingdon Oxon : Routledge. - 9780367517656 - 9781003055112 - 9780367517670 - 9781003052821 ; , s. 27-36
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter takes a historical lens to ways in which transition to school has been conceptualised over the last 80 years in Sweden. Drawing on an extensive policy analysis, we analyse changing representations of the six-year-old child starting school, depending on how society has handled issues of the image of the child, school maturity, compulsory schooling, and the transition from home or preschool to school. The key idea is that every education system is about creating the person through education. The vision of the educated child is at the core of educational reforms. Historical discursive claims about the characteristics of the child, or the pupil, mirror the educational subject at a certain time and convey meanings of school maturity and transition to school. With this in mind, we analyse how policy documents describe the nature of the child and what the child should become in the educational institution.
|
|
| 5. |
- Adbo, Karina, 1969-
(författare)
-
Emergent Chemistry : Using Visualizations to Develop Abstract Thinking and a Sense of Scale Within the Preschool Setting
- 2022
-
Ingår i: Active Learning. - : IntechOpen. - 9781803563572 - 9781803563565 - 9781803563589
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter is a summary of 5-years of research regarding children’s emerging abstract concepts. A longitudinal study focusing on children’s conversations during a series of activities with a chemistry focus was designed and implemented. Results show that practical experience with magnifying glasses, microscopes, and the deconstruction of several items did not provide enough backdrop for the children to imagine what an even smaller world would look like. Instead, the children applied their experiences from the macroscopic world to describe what they saw. It was not until aminations, zooming in from the macroscopic to the atomic and molecular levels were used that the children’s concept of small began to develop. Results show that the next stage of concept development, besides using descriptions from everyday experiences was the realization these were new experiences, that it was in fact something new they were seeing. Animation technology also helped the children realize that atoms and molecules are everywhere in everything, suggesting that the time elapsed between the transition from the macroscopic level to the submicroscopic level also provided the children with a sense of scale.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Adelmann, Kent
(författare)
-
Lyssnandets betydelse för muntligheten : en introduktion till konsten att lyssna
- 2009
-
Ingår i: Muntlighetens möjligheter - retorik, berättande, samtal / sjätte Nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Uppsala den 27-28 november 2008. - : Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning. - 9789150620948 ; , s. 15-24
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Av skolans styrdokument framgår det att tala och lyssna, läsa och skriva är centrala moment i elevernas språkutvecklande arbete. Och säkert kan både elever och lärare ge goda exempel på hur de målmedvetet använder och utvecklar förmågan att just tala, läsa och skriva. Däremot har de förmodligen svårare att förklara hur det konkreta arbetet kring aspekten Lyssna ser ut. Som stöd för dagens grundskollärare i svenska finns nämligen ingen tradition, ingen forskning, ingen litteratur, ingen begreppsapparat och inga kursplanemål eller betygskriterier för lyssundervisning och lyssutveckling. Dagens svensklärare har helt enkelt inte relevanta ämneskunskaper i hela ämnet Svenska, eftersom de saknar en adekvat utbildning för lyssaspekten. Först när vi betraktar ämnesaspekten Lyssna som en receptionsdisciplin, i likhet med aspekten Läsa, och som ett språkligt redskap, jämbördig med undervisningsaspekterna Tala–Läsa–Skriva, framträder den ur sin didaktiska icke-existens. För första gången i Skandinavien ges nu en beskrivning av ett didaktiskt lyssnande med lysshistoria, lyssteori, lyssundervisning och lyssutveckling (Adelmann 2009), med fokus på lyssnandets betydelse för muntligheten.
|
|
| 8. |
- Adelmann, Kent
(författare)
-
Lyssnandets funktionella analfabeter : en introduktion till lyssningens ABC
- 2010
-
Ingår i: Sjunde nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning, Malmö 18-20 november 2009: Att bygga broar - kulturella, språkliga och mediala möten. - : Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning. - 9197472204 ; , s. 15-24
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det relationella lyssnandet är av helt avgörande betydelse för oss oavsett om vi befinner oss i klassrummet, direktionsrummet eller sovrummet. Men av all mänsklig kommunikation är lyssaspekten sannolikt den mest förbisedda och underskattade – åtminstone i praktiken. Till skillnad från undervisningsaspekterna Tala-Läsa-Skriva sker sällan eller aldrig någon explicit undervisning om aspekten Lyssna i svensk skola och utbildning. När det gäller den svåra konsten att lyssna är det därför rimligt att anta att de genomsnittliga lysskunskaperna ligger på en så pass låg nivå att vi här kan tala om lyssnandets funktionella analfabeter. Ur ett nationellt perspektiv ingår den här texten i en långsiktig strategi att alfabetisera och medvetandegöra såväl skolfolk och forskare som näringsliv och politiker om att lyssna är en viktig kommunikativ kompetens, att lyssreception är minst halva talspråket, och att lyssna är en färdighet som går att lära och utveckla. Ur ett svenskämnesperspektiv kan man också säga att den här texten försöker Att bygga broar - mellan såväl talspråkets båda aktiviteter, att tala och lyssna, som modersmålets båda receptionsdiscipliner, att läsa och lyssna. Genom att lyfta fram en minimikurs för de lyssfattiga kan man även se det som en introduktion till lyssningens ABC. Välkommen till din (kanske) första lysslektion.
|
|
| 9. |
- Adelmann, Kent
(författare)
-
Nedslag i lyssnandets historia
- 1998
-
Ingår i: Tors bok: vänbok till Tor G Hultman. - : Lärarhögskolan i Malmö, Institutionen för ämnesmetodik och ämnesteori samt regionalt utvecklingscentrum. - 9163067706 ; , s. 13-34
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna text kommer att handla om hur människan förhåller sig till lyssnandet och beskriva några grova men möjliga utvecklingstendenser med hjälp av två nedslag i den ”lyssnandets historia” som ännu väntar på att bli skriven. I det första nedslaget anlägger jag ett schematiskt helhetsperspektiv på människans utveckling av kommunikationens olika former. Tyngdpunkten läggs vid den ickeverbala kommunikationen innan talet fanns, medan de övriga och mera allmänt bekanta kommunikationsformerna ges en översiktlig beskrivning. Denna del blir med nödvändighet något spekulativ till sin karaktär. Det andra nedslaget sker i den andra änden av människans utveckling och behandlar skolans syn på lyssnandet, främst inom svenskämnet i folkskolan och grundskolan. I denna del berörs i viss mån även kommunikationens mönster, innehåll och funktion. När det gäller eleverna tecknas ett underifrånperspektiv, och när det gäller läraren framträder behovet av ett nytt förhållningssätt till lyssnandet.
|
|
| 10. |
- Adelmann, Kent, et al.
(författare)
-
Språkutveckling, medier och demokrati
- 2014
-
Ingår i: Medie- och informationskunnighet i Norden. - : Nordicom. - 9789186523886 ; , s. 117-121
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi som har skrivit denna artikel är alla verksamma inom forskningsmiljön Svenska med didaktisk inriktning (SMDI) vid Malmö högskola. Frågor om språkutveckling i bred bemärkelse står här i centrum. För närvarande är vi engagerade i projektet ”SMDI och lärande i medielandskapet 2.0”. Vår teoretiska plattform kan beskrivas som medieekologisk, vilket kortfattat uttryckt innebär att vi är intresserade av de mångfaldiga och komplexa relationerna mellan medier och kommunikativa kompetenser (Elmfeldt & Erixon 2007; Erixon 2012; Hayles 2002). Dessa relationer förstås därför inte, som så ofta annars i skolsammanhang, i termer av enkelriktad påverkan eller effekter (exempelvis datorns och internets negativa inverkan på skriftspråket). Vår huvudpoäng i denna artikel är att medie- och informationskunnighet, MIK, handlar om, borde handla om, framför allt två saker: språkutveckling och demokrati.
|
|
