| 1. |
|
|
| 2. |
- Mangen, Anne, et al.
(författare)
-
Literary deep-reading : an inter-Nordic pilot study among students in teaching training programs
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper presents a joint pilot study of experiential deep-reading among students in teaching training programs in the Nordic countries. Adapting internationally developed scales on empathy in literary reading to a Nordic context, the study tested the following hypothesis: Apart from eliciting absorption, literary reading engages meta-cognitive processes that are not elicited by sub-literary text or reading conditions. The sample is too small to draw statistically valid conclusions; the presentation will instead focus on some qualitative findings indicating cultural and/or linguistic dissimilarities.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Nilsson, Skans Kersti
(författare)
-
Hur reagerar unga vuxna på emotionellt laddad fiktion? : En empirisk studie av unga vuxnas läsning av Inger Edelfeldts novell "Kaninernas himmel"
- 2010
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Läsning av skönlitteratur – fiktionsläsning – har traditionellt haft en stark ställning i den västerländska kulturen. Det beror bl.a. på att den anses stimulera personlighetsutveckling och empati samt kännedom om såväl andra kulturer som den egna kulturens tidigare skeden. Å andra sidan är det uppenbart att denna läsning sedan 1990-talet genomförs i en helt ny kulturell situation i och med att internetsamhället har etablerat sig. Detta erbjuder dels nya former av fiktionsumgänge såsom TV-spel och rolltagande chattrum, dels en ständigt närvarande tillgång till filmer och TV-serier. Detta har väckt farhågor om att en yngre generation överger fiktionslitteraturen och föredrar faktaorienterad litteratur (Årheim 2007). Ja, kanske rentav är på väg att förlora den läskompetens som fiktionslitteratur förutsätter. Samtidigt har litteraturens speciella värde i läsarnas liv försvarats. Här möter man många löst underbyggda påståenden och empiriskt ogrundade projektioner av professionella läsares inställning (Nussbaum 1992, Miller 2002, Carey 2005). Övergripande empiriska studier av yngre vuxnas läsning saknas. Sålunda har fiktionsläsningen blivit ett angeläget forskningsområde för 2010-talet och en fråga av stor relevans för ett samhälle, som vill främja fiktionsläsning inom skola, bibliotek, och folkbildning. För att detta skall kunna göras framgångsrikt behövs forskningsbaserad kunskap om läsarnas faktiska reaktioner och attityder. Här presenteras en pilotstudie, som genomförts under läsåret 2009-2010.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Nilsson, Skans Kersti
(författare)
-
Litteratur som livskunskap : tvärvetenskapliga perspektiv på identitetsbyggande läsning. Rapport från ett symposium
- 2008
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ordet ’livskunskap’ är ett uttryck för litteraturens betydelse och funktion, som valts med anknytning till den amerikanska filosofen Martha Nussbaums banbrytande arbete om filosofi och litteratur, Love´s knowledge (1990). Nyaristotelikern och dygdeetikern Martha Nussbaum har i sin gärning ställt frågan om hur vi bör leva. Målet för människans liv är, menar hon, självförverkligande. Självförverkligande uppnås då vi väljer att leva ett gott liv. Svaret på frågan ’Hur vi bör leva’ finner vi inom oss själva. Svaret är alltså i viss mening subjektivt men, som hon tydligt markerar, därför inte relativistiskt. Det råder enighet kring vad som är grundläggande för ett gott mänskligt liv. Biblioteksvetenskapen har goda möjligheter att utveckla forskning, som anknyter till litteraturläsningens effekter på människan. Biblioteken har ett friare och öppnare förhållningssätt och därmed syn på litteratur, som går vid sidan av och som definitivt överskrider nyhetstänkandet. Litteraturförmedlingen utgår också från samtal och dialog kring litteratur utifrån individens önskemål och behov.
|
|
| 9. |
- Nilsson, Skans Kersti
(författare)
-
Läsarreaktioner, läsupplevelser och personligt bruk av fiktion
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskning om läsning, läsupplevelser och litteraturens funktioner är flervetenskaplig och empirisk. Traditionell humanistisk, teoretisk och textorienterad forskningstradition möter här samhällsvetenskapliga instrument och metoder. Kvantitativ och kvalitativ metod kombineras vid studiet av enskilda respondenters och gruppers läsning. ”Fiktionsläsningen i internetsamhället” är ett tvärvetenskapligt projekt. En utgångspunkt för projektet är en explorativ studie baserad på respondenters skriftliga utsagor om sina reaktioner på två noveller, en emotionellt laddad och en moraliskt provocerande. Den explorativa studiens uppgift är inventerande, den är induktiv och baserad på grundad teori. De frågor som ställs är om respondenterna har den läskompetens som krävs för att förstå innehållet och om de väljer samma lässtrategi till båda novellerna. Med stöd av metoden kan en personlig och en textorienterad lässtrategi urskiljas. Resultatet visar att läsförståelsen är god och att 63 % väljer samma lässtrategi till båda novellerna. Ett antal reaktioner, nämligen emotionella, estetiska, etiska, självreflexiva och kreativa, har kartlagts. Vidare kan några specifika sätt att läsa urskiljas inom den grupp som väljer en personlig lässtrategi i båda fallen: det expressivt/existentiella, det kreativa och det interaktiva.
|
|
| 10. |
- Nilsson, Skans Kersti
(författare)
-
Perceptions of Reality through Literature : young adults' fictional reading explored through appraisal and expression
- 2012
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The study aims to explore how and in what ways young adults show through appraisal and comments their understanding of content and meaning in narrative from a different cultural and political tradition and environment. Moreover, whether comprehension and creating opinion can be linked with fiction reading competence, the ability to distinguish between fact and fiction and develop analogies with their own experience or other political or social situations. The study is mainly quantitative, based on a questionnaire consisting of 43 questions in four sections: A/ Reactions to a short story. This section is the main one with 22 questions. B/ Appraisal of fictional reading habits and preferences, as well as other uses of fiction investigated in 13 questions. C/ Appraisal of media habits with special focus on TV and Internet in 8 questions. Out of 43 questions, two are strictly qualitative. The others leave space for personal comments. Respondents in this study consist of pupils in upper secondary school, age 16-19, and in folk high school, age 19-25. 50 come from theoretical programmes, 50 from practical, and 30 from folk high school. In all 130 respondents, born between 1987-1996. 60% are 17-18 years old, which means they are born between 1994-1995. In terms of sex, 59% are male pupils, and 43% females. Females are dominant in theoretical programmes (58%), and males in practical programmes (88%), and in folk high school (60%). The predominant programmes are Global Studies (females) and Car Mechanics (males). Conclusions: First of all, literacy is not a major problem, according to this study. Only 5% consider this story difficult to understand. Further, the study shows clear distinctions between educational programmes, as well as between the sexes concerning fictional reading. Reproduction of habits and class are, according to Bourdieu, still predominant. Females spend more time reading fiction and pay more attention to cognition, affect and intention within it than males do, which confirms results from van Schooten, de Glooper and Stoel (2004). They are also more likely to reflect upon themes and motifs as well as on ethical issues in fiction. Metaphorical understanding of this story is not generally confirmed. Comments show that lack of understanding can lead to misconceptions. Identification with the boy as narrator shows no gender-match effect in this study, as 2 % more of the females can recognize themselves within him, while 74% of the males and 62% of the females cannot. This confirms the results of Bortolussi and Dixon (2010), saying that: “… identification is a function not so much of similarities between character and reader as the ability to construct an analogy between the experiences of the reader and those of the narrative character.” (2010, p. 314) Identification with first-person narrative is not, according to Keene, similar to narrative empathy (2006, p.216). Appraisals concerning identity (14%) and the reality of this story (over 65%), underscore her conclusion that: “bounded strategic empathy occurs within an in-group, stemming from experiences of mutuality, and leading to feeling with familiar others.” (2006, p. 224) Another conclusion is that reading this story has not affected the respondents cognitively. A majority of 54% don’t think that the story tells them what it might be like to grow up after a war, although even more, 66%, believe the story to be based on reality, i.e. on facts. Finally, a majority of 69% do not think that the story contains anything that might be useful to their own lives. Analogies to what it might be like to grow up under warfare or rough political conflicts today were only shown by immigrants. It can be concluded that the Holocaust is regarded as history, a stage in the past. This might confirm what Giddens and Bauman tells of construction of identity in the globaliazed and consumerized world of today.
|
|
