| 1. |
- Hagvall, Lina, et al.
(author)
-
Barnmiljöhälsorapport 2021 Halland
- 2021
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- FörordGod hälsa som barn är en förutsättning för ett gott långt liv. Barns vistelsemiljö under uppväxten påverkar i hög grad deras hälsa både som barn och som vuxna. Kartläggning av barns miljörelaterade hälsa är därför viktigt för att möjliggöra en god och jämlik levnadsstandard för barn.Arbets- och miljömedicin Syd (AMM Syd) har i samarbete med Länsstyrelsen i Hallands län sammanställt denna regionala rapport för Halland, baserad på svaren på miljöhälsoenkäten 2019 från vårdnadshavare och barn i länet. Barnmiljöhälsorapport Halland 2021 är en av fyra regionala rapporter i en serie från AMM Syd som täcker Blekinge, Kronoberg, Skåne och Hallands län. Strukturen i rapporten följer i huvudsak den nationella miljöhälsorapporten och resultaten går därför i de flesta fall att jämföra med den nationella och övriga tre regionala rapporter. Rapporten är en viktig del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen.Resultaten för Halland visar både positiva och negativa trender i barns miljörelaterade hälsa jämfört med 2011. Färre barn upplever dålig luftkvalitet i närheten av bostaden. Fler barn störs dock av buller i bostaden och i skolan. Fler barn lyssnar på hög musik. Fler barn exponeras för tobaksrök. Fler barn har allergisnuva, astma och hudallergi, medan förekomsten av pollenallergi är oförändrad. Medvetenheten om solens risker ökar, men många barn bränner sig ändå i solen. Barn vistas mer sällan i grönområden. Klimatoro har lyfts in som ny fråga i enkäten 2019 och det är tydligt att klimatförändringarna oroar många 12-åringar.Enkätundersökningen gjordes före covid-19-pandemin, och resultaten tar således inte hänsyn till eventuella förändringar i exponering för miljöfaktorer som kan ha påverkats av åtgärder på grund av pandemin. Effekterna av pandemin på samhället i allmänhet och vården i synnerhet visar dock starkt på betydelsen av att arbeta förebyggande och långsiktigt med miljörelaterade hälsofrågor för att avlasta sjukvården genom att stärka folkhälsan.Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag, och innebär att barns rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Agenda 2030 och dess 17 globala mål är en förutsättning för hållbar utveckling ur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. I Sverige är det övergripande generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Folkhälsopolitikens övergripande mål är att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen inom en generation. Barnmiljöhälsorapport 2021 är ett underlag för hela detta arbete.Denna rapport vänder sig till alla som på något sätt påverkar barns miljö och vardag i sina beslut, till exempel beslutsfattare och handläggare på kommuner, regionen och länsstyrelsen, men även till dem som är verksamma inom barnhälsovård, förskola och skola. Rapporten kan användas som beslutsunderlag för åtgärder och prioriteringar för att förebygga ohälsa och uppnå jämlik hälsa, samt i arbetet med Agenda 2030, miljömålen och folkhälsomålen.Brittis Benzler, Landshövding, Länsstyrelsen i Hallands län
|
|
| 2. |
- Söderberg, Katarina
(author)
-
Klimatförändringar och konsekvenser i Kronobergs län
- 2011
-
Other publication (pop. science, debate, etc.)abstract
- Klimatanpassning– att planera för ett förändrat klimatExtrema väderhändelser har under de senaste åren fått omfattande konsekvenser på olika funktioner i samhället. Eldistribution, avlopp och kommunikationer är några samhällsfunktioner som störts. I samband med detta har frågan om klimatanpassning blivit allt mer aktuell. Det handlar inte bara om att anpassa samhället till det rådande klimatet, utan också om anpassning till de klimatförändringar som redan pågår och som kommer att fortsätta inom överskådlig tid, som en följd av människans utsläpp av växthusgaser.Insatserna för att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser måste fortsätta, detta är de flesta överens om. Parallellt med detta krävs insatser för klimatanpassning för att minimera störningarna i våra samhällssektorer, ekosystem och natur- och kulturmiljöer. De förväntade konsekvenserna kommer att påverka bebyggelsen, infrastruktur, kvaliteten på vårt dricksvatten och vårt jord- och skogsbruk. Vi får räkna med ökade påfrestningar, nya risksituationer, men också nya möjligheter som kommer av ett varmare och i många fall blötare klimat i Sverige. Klimatanpassningen bör, så långt som möjligt, integreras i de befintliga utvecklingsprocesserna i samhället. Arbetet måste börja nu, både för att förebygga ochundvika skador i samhället, och för att ta vara på möjligheterna.Länsstyrelserna har i uppdrag att samordna och driva på det regionala klimatanpassningsarbetet i länet. Länsstyrelsen i Kronobergs län driver detta arbete inom ramen för projektet Klimatanpassning i Kronoberg. Syftet med projektet är att stödja aktörer i länet i deras klimatanpassningsarbete. Länsstyrelsen ska bland annat ta fram kunskapsunderlag, sprida information och förmedla kunskap om klimatanpassning. Den här skriften har tagits fram som en introduktion till vad klimatförändringarna är och vad de kan ge för konsekvenser i Kronoberg.
|
|
| 3. |
|
|
