| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ahlgren, Patrik, et al.
(författare)
-
Jan Mörtberg : en besjälad uppdragstaktiker
- 2016
-
Ingår i: Uppdragstaktik på svenska. - : Kungl. Krigsvetenskapsakademien och Försvarshögskolan. - 9789198087871 ; , s. 141-147
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Ahlgren, Patrik, et al.
(författare)
-
Slutsatser och utblick
- 2016
-
Ingår i: Uppdragstaktik på svenska. - Stockholm : Kungl. Krigsvetenskapsakademien och Försvarshögskolan. - 9789198087871 ; , s. 132-140
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andersson, Emmelie, et al.
(författare)
-
När myren blir som fnöske : En utvärdering av Fortifikationsverkets hantering av skogsbränderna 2018
- 2019
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Under sommaren 2018 utbröt ett stort antal skogsbränder runt om i Sverige på grund av det ihållande varma och torra vädret. Bränder uppstod även på flera av Fortifikationsverkets fastigheter. Den största brandutvecklingen skedde på Älvdalens skjutfält i Dalarna och krävde en gemensam insats från kommunala räddningstjänsten, Fortifikationsverkets egen personal, Försvarsmakten, Hemvärnet och frivilliga för att hantera. Som fastighetsägare ansvarade Fortifikationsverket främst för eftersläcknings- och bevakningsarbete. Fortifikationsverkets hantering av bränderna innehöll många positiva delar: initiativförmåga, improvisation och engagemang. Människor ville och kunde göra en insats. Alla dessa är viktiga komponenter i krishantering. Då detta är en av de största händelserna som Fortifikationsverket har fått hantera så har det lett till en rad nya kunskaper och erfarenheter som kan bidra till att utveckla myndighetens krisberedskap, men också till totalförsvarsplaneringen.Fortifikationsverket gav Försvarshögskolans Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (FHS/CTSS) i uppdrag att dels utvärdera myndighetens insats i hanteringen av skogsbränderna vid Älvdalens skjutfält, och dels myndighetens generella förmåga att hantera uppkomna kriser. Underlaget till utvärderingen består dels av en analys av de dokument som togs fram under insatsen, av myndighetens instruktioner och planer samt av gällande författningar. Därtill har intervjuer genomförts med medarbetare och chefer inom Fortifikationsverket som satt på viktiga krisledningsfunktioner vid insatsen, samt med räddningstjänsten som samverkade med Fortifikationsverket under bränderna. Utvärderingen har resulterat i ett antal slutsatser och rekommendationer som presenteras kortfattat nedan. Rapporten har även kompletterats med en bilaga, ”Typfall skogsbrand”. Bilagan består av ett scenario där utbredda skogsbränder drabbar Fortifikationsverkets fastigheter och olika situationer uppstår som måste hanteras av myndigheten. Därutöver finns en checklista som kan fungera som stöd både före, under och efter en händelse, till exempel en skogsbrand. Bilagan är tänkt att användas till utbildning, övning och planering.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Andersson, Kent, 1967-, et al.
(författare)
-
Förstudie angående DTAG-metodik
- 2010
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rapporten utgör slutrapport på FMV beställning ”förstudie angående DTAG-metodik”.RTO har genomfört en studie för att utröna hur NATO bäst identifierar och nyttjar eller skyddar sig mot potentialen i s.k. ”Disruptive Technology”, d.v.s. teknologi som på kort tid signifikant förändrar genomförandet av operationer. Sverige har medverkat i studien. Den tillämpning av metoden DTAG (Disruptive Technology Assessment Games) som beskrivs i RTO studierapport är utvecklad till stöd för beslutsfattning på lång sikt, d.v.s. avseende FoT, konceptutveckling, förbandsutveckling- och materielplanering. Idén bakom den här förstudien är emellertid att undersöka möjligheterna att överföra metoden till erfarenhetsanalys och planering i ett kortare tidsperspektiv - med bibehållande av de rapporterade positiva effekterna för erfarenhetsutbytet mellan personal inom försvarsfamiljen av alla kategorier.Rapporten inleds med en diskussion och beskrivning av möjliga anpassningar av DTAG för den nya föreslagna tillämpningen. Slutsatsen är att metoden har potential att effektivt återkoppla speldeltagarnas erfarenheter från uppdrag de deltagit i - dels från egen användning av tekniska system och dels från andra aktörers teknologi - till utvecklingen av de materielsystem som bedöms vara i drift inom en tidsperiod av ca fem år. En analys av identifierade styrkor, svagheter, möjligheter och risker leder sedan fram till ett förslag till implementering av metoden och förslag till fortsatt arbete. En positiv bieffekt med att arrangera en återkommande DTAG-aktivitet inom ramen för FHS, i samarbete med FMV och FM, är t.ex. en förbättrad erfarenhetsöverspridning till utbildningen av officerare.Förstudien rekommenderar en studie till FHS under 2011 med uppgifterna att:pröva och uppdatera metodramverket till förstudiens DTAG-tillämpningplanera och genomföra prov och försök med bemanning enl. förstudiens förslag till organisationgenomföra en litteraturstudie och utvärdera den tillämpade DTAG-metodenmed andra relevanta metoder och deras tillämpningar avseende: erfarenhetsåtermatning,konceptval och scenariebaserad analys, även i andra domäner än den militära.rapportera skriftligen med rekommendation om implementering av metoden i produktionsledningen av materielprocessen – inkl. lämpliga årliga återkommande tidpunkter för genomförande, m.h.t. rotationer och årliga avvägningar i materielplanen.Ett förslag till organisation, aktivitetsplan och en uppskattning av kostnaderna presenteras.
|
|
| 10. |
- Asp, Viktoria, 1982-, et al.
(författare)
-
Besten besegrad : Utvärdering av krishanteringen under skogsbränderna i Ljusdal 2018
- 2019
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Skogsbränderna i Ljusdal utgjorde det största brandområdet i Sverige under sommaren 2018. Omkring 200 personer evakuerades. Räddningstjänster från flera delar av Sverige medverkade och internationellt stöd kom från 10 länder. Räddningsinsatsen pågick i 27dagar och innefattade som mest 1300 personer. Efter nio dagar övertog Länsstyrelsen i Gävleborgs län ansvaret för kommunal räddningstjänst.Utvärderingen bedömer i vilken utsträckning Länsstyrelsen i Gävleborgs län har arbetat enligt författningarna och riktlinjerna som finns kopplat till dess ansvarsområde under och efter olyckor och kriser. Mycket i krishanteringen fungerade bra. Inom sju av nio områdenhar länsstyrelsen i hög eller i mycket hög utsträckning uppfyllt sitt ansvar. Inom tvåområden har länsstyrelsen i begränsad utsträckning uppfyllt sitt ansvar.Områden där länsstyrelsen i mycket hög utsträckning har uppfyllt sitt ansvarTiB-funktion (initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka,verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet)Omgående kunna upprätta en ledningsfunktionInom sitt geografiska områdesansvar verka för samordning av efterarbetetOmråden där länsstyrelsen i hög utsträckning har uppfyllt sitt ansvar• Samlad regional lägesbild (innan övertagandet)Fungera som sammanhållande funktion och verka för samordning och gemensam inriktning under krisenÖvertagande av kommunal räddningstjänstInformation till allmänhet och mediaOmråden där länsstyrelsen i begränsad utsträckning har uppfyllt sitt ansvarSamlad regional lägesbild (efter övertagandet)Intern informationssamordningI utvärderingen dras också slutsatser utifrån utmaningarna som länsstyrelsen mötte samtnågra slutsatser av vikt för krishanteringssystemet. Ett urval presenteras nedan.Inledningsvis hämmades länsstyrelsens arbete med regional lägesbild av att Ljusdalskommun hade svårt att formulera en lokal lägesbild. Genom flera proaktiva åtgärder lyckades dock länsstyrelsen skapa en lägesbild utifrån vilken insatserna kunde dimensioneras.Övertagandet av kommunal räddningstjänst har i all väsentlighet hanterats på ett bra sätt. Möjligen hade övertagandet kunnat ske något tidigare, men övertagandet har sannolikt underlättats av att avvakta och den operativa insatsen har kunnat fortgå ostörd avlänsstyrelsen. Förberedelserna för övertagande borde däremot ha involverat länsstyrelsensstab i betydligt högre utsträckning.Länsstyrelsen har efter övertagandet två roller att hantera: dels ansvaret förräddningsinsatsen, dels det geografiska områdesansvaret inom krisberedskapen. Det medför att det blir svåra avvägningar mellan räddningstjänst och krishantering. I både Gävleborg och i Västmanland 2014 har vissa inblandade kritiserat att hanteringen haft för stort brandfokus. Att räddningsinsatsen har brandfokus och leds av personer med stor erfarenhet av att leda stora räddningsinsatser är lämpligt, men att integrera länsstyrelsensstab med räddningsinsatsens innebär en risk att länsstyrelsens roll och ansvar i krisberedskapen faller undan.Det är en utmaning att organisera ledning av en stor insats. Länsstyrelsens organisation före övertagandet kom snabbt igång och utformades utifrån rådande planer och erfarenheter av övningar. Däremot har inte alltid länsledningen och länsstyrelsens stab arbetat helt integrerat. Stabsorganisationen efter övertagandet sattes upp ad hoc. Den stabsstruktur som väljs måste kompletteras med processer som är enhetliga och som övas regelbundet. Detta gäller både inom respektive funktion, men framförallt sådana processer som knyter samman flera funktioner som för att integrera strategiskt och operativt ledarskap, för att följa upp arbetet, för kommunikation och enhetliga budskap samt för planering på kort, medel och lång sikt.Frivilliga fick ersättning efter både sommarens bränder och skogsbranden i Västmanland 2014. Ersättningar till frivilliga riskerar att sätta standard och förväntningar till nästa kris. I framtiden kommer det antagligen bli nödvändigt att göra skillnad inom gruppen frivilliga mellan dem som medverkar med någon form av avtal, och därmed har rätt till ersättning, och de frivilliga som gör ideella insatser. De ekonomiska konsekvenserna av frivilliga riskerar annars att bli allt för långtgående. Hur frivilligfrågan hanteras har en nära koppling till de drabbade och allmänhetens förtroende för insatsen och krishanteringen.Rapporten består av tre delar: 1) en beskrivning av händelseförloppet utifrån särskilt relevanta teman, 2) en diskussion om vilka lärdomar som kan dras utifrån hanteringen och 3) en utvärdering av Länsstyrelsen i Gävleborgs läns arbete utifrån dess ansvar ochuppdrag.
|
|
