| 1. |
-
Antalet spelande kornknarrar på Öland sammanställning av resultat från 2008, 2009 och 2011
- 2012
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rapporten redovisar resultat från inventering av spelande kornknarr på Öland. Inventeringen har genomförts i juni månad under 2008, 2009 och 2011. Som metod för att beräkna antalet spelande hanar användes avståndsinventering (Distance sampling). Kornknarrarnas position bestämdes genom ”triangulering”. Inventeringen genomfördes på provpunkter som valts ut genom stratifierad stickprovtagning. Antalet spelande kornknarrar tenderar att minska på Öland under inventeringsperioden. Antalet spelande kornknarrar under 2008 skattades till 325. Året efter, 2009, hade antalet minskat till 252. Ingen inventering genomfördes 2010, men vid senaste inventeringen 2011, hade antalet minskat ytterligare och skattades till 201 stycken. Detta innebär en genomsnittlig minskningstakt på 14 % per år. Skulle denna minskningstakt bestå under kommande år, kommer kornknarren att vara borta från Öland om ca 35 år. Avståndsinventeringen har den fördelen att allteftersom mer data samlats in ökar precision och förbättrar tidigare skattningar av antalet spelande kornknarrar. Det medför att resultaten från de två första åren förändrats jämfört med tidigare redovisningar. Kornknarren finns spridd över hela Öland, men förekommer tätast på mellersta och östra Öland. En jämförelse mellan rapporteringssystemet Svalan och skattning genom stickprovstagning visar på relativt stora skillnader i antal och geografisk fördelning av spelande kornknarrar.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bergström, Tomas, 1972-, et al.
(författare)
-
Inventering efter utter i Jämtlands län 2019 och 2020.
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I syfte att kunna upptäcka eventuella förändringar i utbredningen och att få kunskap omaktuell förekomst genomfördes den första mer systematiska inventeringen i länet underhösten 2013. Under hösten 2019 upprepades denna inventering. Inventeringengenomfördes på barmark och inriktades på att finna markeringar från utter i anslutning tillbroar. Inventeringen 2019 gick ut på att återbesöka de närmare 190 lokaler som ingick iinventeringen för sex år sedan.Under hösten 2020 genomfördes en mindre inventering i Gimåns avrinningsområde.Inventeringen är en del av projektet Rivers of LIFE, ett EU-projekt som syftar till att återställaoch förbättra vattenmiljöer, och då även utterns livsmiljöer. Resultatet finns som en bilagatill denna rapport.
|
|
| 4. |
- Bergström, Tomas, 1972-, et al.
(författare)
-
Miljötillståndet i fjällen Jämtlands län 2023
- 2023
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Fjällområdet har en stor betydelse för länets identitet och intresset för fjällen är stort hos såväl länsbor som besökare. Fjällens storslagenhet, natur och kultur medför även ett ansvar att förvalta för framtiden.Men hur står det då till med fjällmiljön idag? Larmen duggar tätt ibland – exploatering av olika slag, hotade arter, klimatförändringar – listan kan göras lång över den miljöpåverkan som berör fjällmiljön. Frågorna ställs, och svaren varierar, ofta beroende på vilket perspektiv man utgår ifrån. Men vad vet vi då om fjällmiljön?Goda kunskaper om tillståndet i fjällen är en förutsättning för att lösa flertalet av Länsstyrelsens uppdrag och för samhället i övrigt. Med denna rapport vill vi bidra till att öka denna kunskap och ge en samlad bild över den bredd av miljödata som kan användas för att beskriva miljötillståndet i fjällområdet. De faktablad som tagits fram och presenteras i denna rapport bygger på resultat från regional och nationell miljöövervakning, olika inventeringar, uppföljningar och andra undersökningar som görs av fjällområdets vatten-, luft-, och landmiljöer. Vi har också låtit SMHI sammanställa och analysera klimatets utveckling i länets fjällområden utifrån de mätningar som pågått de senaste 100 - 150 åren.Arbetet påbörjades 2021 som ett prioriterat strategiskt verksamhetsområde för Länsstyrelsen i Jämtlands län. Vattenenheten har samordnat arbetet tillsammans med representanter från berörda enheter. Vårt gemensamma arbete med att ta fram aktuella planerings- och kunskapsunderlag är en viktig del i Länsstyrelsens arbete med att uppnå miljökvalitetsmålen och de globala hållbarhetsmålen inom Agenda 2030. Tillsammans hjälps vi åt att förvalta vår storslagna fjällmiljö och nå en hållbar utveckling.
|
|
| 5. |
- Bergström, Tomas
(författare)
-
Nyckelarter i fjällen 2011 : Tillståndet för några av fjällens djur och fåglar
- 2012
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Under lång tid har det bedrivits inventering, övervakning, forskning och andra undersökningar av flertalet arter i fjällmiljön.Resultaten sammanställs ibland på nationell nivå och ibland på regional nivå, beroende på vem som ansvarar för arbetet.De olika projekten presenterar sina resultat i olika former av rapporter.Många aktörer och olika inriktning på projekt och övervakningsinsatser gör det ofta svårt att finna enkla regionala sammanställningar.För att lättare få en regional överblick och för att underlätta uppföljningen av de regionala miljömålen startades ett gemensamt delprogram inom den regionala miljöövervakningen för Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Dalarnas län – Nyckelarter i fjällen.Initiativtagare var Länsstyrelsen i Norrbotten som har genomfört liknande presentationer för Norrbottens län under några år.Med nyckelarter avses arter som på olika sätt skapar viktiga förutsättningar för andra arter i ett ekosystem.Förlust av en nyckelart kan till exempel medföra att andra arter försvinner alternativt hotas, eller ökar i en omfattning som i sin tur hotar andra arter.Naturligtvis finns fler nyckelarter i fjällen än de som presenteras här, en fördjupad undersökning skulle förmodligen visa på flera nyckelarter och komplexa samband i fjällekosystemet.Målet med programmet är att kontinuerligt sammanställa presenterade resultat på en översiktlig nivå.Har länen likartade data blir underlaget ännu bättre för utvärderingar.Det ska vara lätt att få svar på frågor som hur många järvar har vi i länet, eller hur såg fjolårets tillgång på smådäggdjur och ripor ut? För de utvalda arterna där relevant data finns har tidsserier upprättas bakåt i tiden.De resultat som redovisas i delprogrammet kommer ofta att vara av översiktlig karaktär.För att få bättre upplösning på resultaten eller fördjupade analyser kan man vända sig till de olika projektens/åtgärdsprogrammens rapportering.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Carlsson, Bengt-Göran
(författare)
-
Klimatövervakning på Åreskutan : En jämförande studie av vegetationens sammansättning vid två inventeringstillfällen med fem års intervall (2006 och 2011). FjällNILS-projektet (Vegetation)
- 2011
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Åreskutans vegetation ovanför subalpin zon har inom samma provytor studerats vid två tillfällen med5 års mellanrum (2006 och 2011) med hjälp av en inventeringsmetodik som är hämtad och utveckladfrån NILS‐projektet. En jämförelse mellan åren visar att fältskiktets täckning totalt sett minskadenågot framförallt beroende på ett omfattande sorkbete 2011. Gräsväxterna minskade i fem av de sexundersökta transekterna, medan en svag ökning skedde i en transekt (C). Sorkbetets betydelse förnedgången 2011 visas av en kraftig ökning av förna detta år. På provytor med karg vegetation, somvisar få eller inga tecken på sorkbete, har istället gräs‐ och ljungväxter ökat mellan åren.Genomgående för alla transekter är en tydlig ökning av dvärgviden. Denna ökning blir speciellt tydligi provytor ovanför 1100 meter över havet. Fältskiktets täckning minskade generellt mellan åren i ytorunder 1100 meter, men ökade ovanför denna nivå. I bottenskiktet minskade andelen övriga mossor,speciellt på låg höjd, troligen som en följd av att mossorna överlagrats av förna från sorkbetadeväxter. På karga ytor med svagt utvecklat fältskikt, och därmed lite påverkat av sorkbete, harmossorna istället ökat sin täckning mellan åren. Busklavarna minskade tydligt i alla transekter ochspeciellt i provytor under 1250 meter över havet. Antalet provytor med trädförekomst ökade medtvå ytor (4%) mellan åren. Gran tillkom i en yta 2011 jämfört med 2006, medan glasbjörk försvannfrån en yta under samma period. Totalt sett hittades fler kärlväxtarter 2011 än 2006 i alla transekter(lika antal i en transekt) och i alla höjdintervall. Den vanligaste arten 2006 var kråkbär, medanstyvstarr var vanligast 2011.Vid bearbetningen av data från de båda åren har det framgått hur svårt det är för inventeraren atthålla samma bedömningsnivå för täckningsgrad vid olika inventeringstillfällen separerade i tid. Dettamedför svårigheter att utvärdera eventuella skillnader mellan olika år. I rapportern föreslås atttäckningsgradsbedömningar utesluts för fält‐ och bottenskikt i de större, och därmed mersvårbedömda provytorna (10m‐ytorna), vid framtida inventeringar. Istället föreslås att antaletsmåytor utökas eftersom dessa är mer lättbedömda och där det också kommer att finnas ett brabildmaterial som gör det möjligt att verifiera täckningsgradsbedömningar bakåt i tiden, åtminstonegäller detta för fältskiktet.
|
|
| 8. |
- Carlsson, Bengt-Göran
(författare)
-
Övervakning av fjällvegetation på Hundshögen : Förändringar mellan åren 2007 och 2012
- 2013
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Studiens syfte var att studera vegetationens utveckling i höjdgradienter ovanför subalpin zon på Hundshögen (1 372 meter över havet) i Jämtland, för att se eventuella klimatrelaterade effekter på floran. Från fjällets topp utplacerades 49 provytor fördelade i fem transekter i ett stjärnsystem med 250 meters mellanrum mellan provytorna. De permanent markerade provytorna inventerades vid två tillfällen med fem års mellanrum (2007 och 2012). Fältskiktets totala täckningsgrad skilde sig obetydligt mellan åren, men förändringar hade skett i några av dess komponenter.Graminidernas täckning visade en tydligt minskande trend mellan åren, till skillnad från ljungväxterna, framförallt kråkbär, och dvärgvide som ökade sin täckning. Förändringarna kan i första hand relateras till en mycket omfattande sorktopp under åren 2010–2011. I bottenskiktet ökade andelen förna/humus mellan åren, medan mossor och busklavar minskade något, framförallt beroende på en överlagring av förna. I buskskiktet har dvärgbjörk och enbuskar spritt sig till nya ytor under femårsperioden, i synnerhet för dvärgbjörk har spridningen skett i dess övre utbredningsområde.För träden (glasbjörk och tall) har det skett en markant nyetablering av plantor i höga lägen. Plantor av glasbjörk hittades 2012 på drygt 300 meter högre höjd än 2007, tall saknades helt i provytorna 2007. Den biologiska mångfalden har ökat, fler arter har tillkommit, än de som försvunnit under perioden.Flera av de befintliga arterna 2007 har spridit sig till nya provytor 2012. Några arter visar en negativ trend till exempel lopplummer och axfryle. Framförallt förändringar i busk- och trädskikt, samt förändringar i biologisk mångfald, bör kunna relateras till de pågående klimatförändringarna som leder till en förlängd växtsäsong.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Dahlgren, Kristin, et al.
(författare)
-
Algblomning vad är det?
- 2016
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- När växtplankton förekommer i stor mängd talar man om algblomning. Vattnet grumlas, ändrar färg och algerna bildar ofta ett lager på vattenytan. Lagrets tjocklek varierar beroende på hur kraftigt algerna blommar. Algmassan kan vara giftig och därför bör du undvika att bada under tiden som algblomningen pågår. Potentiellt giftiga alger kan också tas upp och lagras i blåmusslor vilket kan vara en hälsorisk främst på västkusten.
|
|
