| 1. |
- Andersson, Ditte
(författare)
-
Biomekanik och ergonomi i samband med spel på nyckelharpa : en inledande studie
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 1974 publicerades boken The Teaching of Action in String Playing av Paul Rolland. Boken re- dovisade ett forskningsprojekt där man visade att rörelseträning, skapad för att befria ele- ven från överdriven spänning, på lång sikt kommer att resultera i snabbare inlärning och bättre utförande i frågan om att spela fiol. I bokens teorikapitel redovisas principerna för effektiva och avspända rörelser i samband med fiolspel. I det forskningsprojekt som utgör grunden för föreliggande uppsats, var avsikten att göra förberedande undersökningar för att så småningom kunna studera hur man kan överföra dessa principer till spel på nyckelhar- pa.En stor del av arbetet ägnades åt att utveckla en bra metod för att, medelst videofilmning, studera hur nyckelharpsspelare rör sig, samt att strukturera och klassificera de olika rörelser spelaren utför. Detta utvecklingsarbete resulterade i en plan över vilka rörelser som ska studeras och från vilka vinklar dessa ska filmas, samt konkret material, i form av listor och protokoll, som ska användas vid vidare studier. En liten del av tiden äg- nades också att åt att fundera hur modern videoteknik kan användas för att manipulera de färdiga filmerna, t.ex. med användandet av ultrarapid och grafiklager, i syfte att åskådlig- göra de rörelser som studeras.Ett urval av rörelserna i den fullständiga planen filmades och studerades se- dan. Dessa är instrumenthållning (som kan betraktas som en rörelse på så vis att den inne- bär ett balanserande av instrumentet), helkroppsrörelse i stående samt sittande position, samt start- och avslutningsrörelser. Fem stycken professionella spelare filmades och stude- rades. Deras rörelsemönster kunde sedan, i viss mån, jämföras med ett privat material med inte lika skickliga spelare. Generellt kunde en klar koppling ses mellan spelskicklighet och rörelsemönster, på så vis att de skickliga spelarnas rörelser i högre grad ansluter sig till de principer som redogörs för i Paul Rollands bok.En specialist på biomekanik konsulterades också, för att diskutera de olika spelarnas rörelsebeteenden. Denna konsultation resulterade i att författarens iakttagelser bekräftades och underbyggdes med konkreta fakta om människans rörelseapparat.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Gullö, Jan-Olof, 1961-
(författare)
-
Månadens musikforskning : Musikproduktion i ljuset av aktuella samhällsutmaningar och i en snårskog av traditioner
- 2021
-
Rapport (film/video) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Jan-Olof Gullö är forskare och lärare på Kungl. Musikhögskolan undervisar i musikproduktion. Bland annat är han engagerad i ett forskningsprojekt som kallas för Searching for Sophia in Music Production. Inom projektet undersöks resultat från tidigare forskning och andra relevanta källor för att se vilka traditioner som går att identifiera samt vilken betydelse och påverkan dessa traditioner har på utbildning inom musikproduktion. Den högre musikutbildningens traditioner sträcker sig tillbaka 250 år. Mycket har hänt under den här tiden, men det är även mycket som lever sig kvar. Hör Jan-Olof Gullö berätta mer om vilka traditioner som finns och hur de påverkar dagens musikutbildning och våra musiktraditioner. DEnna videopresentation ingår Kungl. Musikhögskolan och Kungl. Musikaliska Akademiens 250-årsjubileum. Genom forskningsserien Månadens musikforskning uppmärksammas aktuell svensk musikforskning.
|
|
| 4. |
- Hammarlund, Ingrid
(författare)
-
Digital Kulturarena som resurs i vård av äldre : En pilotstudie av Ingrid Hammarlund
- 2019
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Bakgrund: Kulturarenan möjliggör kulturförmedling digitalt på skärm till människor i vård och omsorg. Den utgör en samlingsplats för kultur online och drivs av Betaniastiftelsen som ett redskap för att låta konst och kultur ta plats inom e-hälsa. På Kulturarenan erbjuds ett brett kulturutbud från hela landet för både barn, vuxna och äldre. Innehållet kommer från några av landets största kulturinstitutioner. Tanken är att tillgängliggöra ett kulturutbud digitalt till dem som inte kan ta sig till kulturscenerna och därigenom kunna vara en meningsfull resurs för ökad livskvalitet för patienter, närstående och personal inom vård och omsorg. All vård skall bedrivas utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Ett växande intresse ses idag inom både medicinsk, psykologisk, kulturvetenskaplig och konstnärlig forskning för fördjupad förståelse av konstens och kulturens betydelse för människans upplevelse av livskvalitet, välbefinnande och hälsa. Det finns god forskningsevidens för musik som hälsofrämjande intervention för folkhälsa, medicinsk rehabilitering och i vård av personer med demenssjukdom.Syfte: I samband med Betaniastiftelsens introduktion av Kulturarenan åtog sig Institutionen för musik, pedagogik och samhälle vid Kungl. Musikhögskolan (KMH) att genomföra en pilotstudie för att genom intervjuer undersöka hur personal inom äldrevård och omsorg uppfattar Kulturarenan som resurs i det dagliga omvårdnadsarbetet utifrån målet helhetssyn på människans behov i vården och ett friskt och sunt åldrande. Syftet med denna studie har varit att undersöka om och på vilket sätt Kulturarenans programinnehåll med musik kan vara en resurs för hälsa och välbefinnande i vården av äldre. I vilken mån och på vilket sätt kan en digital kulturarena användas för att främja livskvalitet och välbefinnande för äldre?Metod: Studien har genomförts genom fyra halvstrukturerade intervjuer med personal inom två äldre- och omsorgsboenden. Data har analyserats tematiskt genom kvalitativ innehållsanalys.Avgränsning: Vid intervjuerna framkom att man hittills endast hade använt sig av musikprogrammen på Kulturarenan. Denna pilotstudie har därför avgränsats till informanternas svar gällande dessa. Det finns god forskningsevidens på tvärvetenskaplig grund för att musikanvändning ger ökat välbefinnande i vård och omsorg av äldre samt hur musikterapi främjar återhämtning efter svår sjukdom, underlättar psykisk och fysisk rehabilitering samt fungerar friskvårdande och stressförebyggande i folkhälsoperspektiv.Resultat: I intervjuerna framträder intresse för den stimulans den digitala Kulturarenan kan tillföra vården ur ett personcentrerat omvårdnadsperspektiv och som meningsfull resurs för reflektion över den existentiella dimensionen i vård och omsorgsarbetet. En arbetsrelaterad utmaning är att själv hinna bekanta sig med programmen för att på ett meningsfullt sätt kunna välja bland utbudet. Fortbildning om möjliga samspel mellan kulturupplevelser och ökad livskvalitet i vård och omsorg samt uppföljande upplevelsebaserad vägledning framhålls som betydelsefullt för god användning av Kulturarenan i vårdteamet.Resultatet diskuteras avslutningsvis ur omvårdnadsperspektiv, existentiellt hälsoperspektiv och kultur- och kunskapsperspektiv.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
