| 1. |
- Hårding, Ingrid, et al.
(författare)
-
Växtplankton i fem sjöar i Västra Götalands län 2012
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Medins Biologi AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland att undersökaväxtplankton i fem sjöar år 2012. Tre av sjöarna ingår i länsstyrelsens regionala övervakningsprogramför referenssjöar, nämligen Torrgårdsvattnet, Stora Galten och Fisjön.Ellenösjön och Östersjön ligger i Örekilsälvens avrinningsområde och ingår i recipientkontrollen.Växtplanktonsamhället kan variera påtagligt mellan sjöar. Viktiga faktorer är bl.a. näringstillgång,ljus, temperatur, humushalt, pH och det övriga ekosystemets sammansättning, t.ex. artsammansättning och biomassa av fisk, djurplankton och undervattensvegetation. När någon av ovanstående faktorer förändras kan det snabbt ske förändringar iväxtplanktonsamhället eftersom växtplankton är kortlivade organismer.Olika växtplanktonarter har således olika krav på omvärldsförhållanden och genom attstudera växtplanktonsamhällets biomassa, artsammansättning och förekomsten av indikatorarterkan man bl.a. få information om sjöars näringssituation och surhet. Syftet med denna undersökning är att klassificera sjöarnas status vad gäller näring och surhet enligt gällande bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). I uppdraget ingårockså att göra en jämförelse med de planktonundersökningar som tidigare genomförtsmed samma metodik i Ellenösjön och Östersjön.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Iréne, Sundberg
(författare)
-
Kiselalger i Örebro län 2021 : En undersökning av sju vattendragslokaler inom regional miljöövervakning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Medins Havs- och Vattenkonsulter AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro utfört analys och utvärdering av kiselalger på sju vattendragslokaler 2021.För statusklassning med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening användes kiselalgsindexet IPS. Stödparametrarna TDI (mängden näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta arter) har beaktats vid bedömningen. För surhetsklassning användes ACID-index. Riskflaggning för att andra typer av påverkan, än de som IPS och ACID är utvecklade för att visa, gjordes med stödparametrarna missbildningsfrekvens, antal räknade taxa och diversitet. Förekomst av missbildningar kan tyda på någon miljögiftspåverkan (t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande).I god status hamnade Svartån-Kvistbro, Svartån-nedströms Teen och Lillån från Lunten. IPS-indexet i båda lokalerna i Svartån låg i den övre delen av klassintervallet medan det i Lillån låg i den nedre, dvs. sämre delen. Både i Svartån-Kvistbro och i Lillån tydde missbildningsanalysen på svag påverkan av miljögifter.Måttlig status konstaterades i Ralaån och Stenebäcken. Ralaån hade ett lägre IPS och ett högre %PT (andel föroreningstoleranta arter) än Stenebäcken.Sämst resultat visade Näsbygraven och Klockarbäcken där IPS-indexet hamnade i otillfredsställande status.Alla lokaler, utom Lillån från Lunten, bedömdes antigen ha alkaliska, eller nära neutrala förhållanden (expertbedömning av Stenebäcken).ACID-indexet hamnade i måttligt sura förhållanden i Lillån från Lunten, men värdet låg relativt nära gränsen mot nära neutralt.
|
|
| 4. |
- Jarlman, Amelie, et al.
(författare)
-
Kiselalger i vattendrag i Kronobergs län 2013 : En undersökning av 27 lokaler
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningI Kronobergs län undersöktes år 2013 kiselalger på 27 vattendragslokaler. Statusklass-ningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vat-tendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och förore-ningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.Alla lokaler utom två bedömdes tillhöra klass 1, hög status. Flera av dessa klassades dock som sura eller mycket sura. 14-86 Bäck från Furen hamnade relativt nära gränsen mot god status.5-88 Helge å ((mellan Virestadssjöarna) och 16-88 Bäck från Kölnen hamnade i klass 2, god status. Mängden näringskrävande former (TDI) var något förhöjd på båda lokaler-na, vilket överensstämmer med klassningen god status.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.23-86 Lillån (Älghult) och 3-86 Tvärån bedömdes ha alkaliska förhållanden (årsme-delvärdet för pH över 7,3). Tvärån låg dock nära gränsen mot nära neutrala förhållan-den. I Lillån (Älghult) kan en ensidig artdominans i kiselalgssamhället ha gjort att ACID-indexet blivit för högt.Sju lokaler hade ACID-index som visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3), nämligen 4-88 Ljungabäcken, 21-98 Lagan, 5-88 Helge å (mel-lan Virestadssjöarna) , 15-88 Kvarnbäcken, 12-88 Prästebodaån, 34-86 Hjortsbergaån och 1-86 Horgeån. ACID-värdet låg dock nära gränsen mot måttligt sura förhållanden i 1-86 Horgeån.Åtta lokaler – 14-86 Bäck från Furen, 33-86 Bäck från Lillesjön, 8-86 Yttre kanalen (Bramstorp), 7-86 Yttre kanalen (Målen), 18-82 Stångsmålaån, 16-88 Bäck från Kölnen, 31-86 Skaddeån och 6-88 Lillån (Väraberga) – hamnade i måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör vara 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum varit lägre än 6,4. De två förstnämnda låg nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, me-dan de två sistnämnda låg nära gränsen mot sura förhållanden.29-86 Lekarydsån, 13-88 Helge å, 27-82 Bäck från Stora Hensjön, 24-88 Lillån (Hal-laryd), 9-88 Bäck mellan Femlingen-Övden, 2-86 Bäck från Vasen och 10-88 Bäck vid Garanshultasjön bedömdes ha sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att pH-minimum är under 5,6.. De fyra först-nämnda låg mer eller mindre nära gränsen mot måttligt sura förhållanden.I 32-88 Ålabäcken, 26-82 Bäck till Sandsjön och 20-86 Badebodaån motsvarade index-värdet mycket sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för pH ligger un-der 5,5 och/eller att pH-minimum är lägre än 4,8. De två förstnämnda låg relativt nära gränsen mot sura förhållanden.
|
|
| 5. |
- Liungman, Annika, et al.
(författare)
-
Växtplankton i Södermanlands län 2017
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanland har Medins Havs och Vattenkon-sulter under 2017 provtagit och analyserat växtplankton från 37 sjöar i Söder-manlands län. Undersökningen genomfördes främst i syfte att bedöma närings-statusen i sjöarna. Provtagning och analys utfördes enligt standardiserad me-tod (Havs- och vattenmyndigheten 2016, SS-EN 16698:2015 och SS-EN 15204: 2006) och gällande bedömningsgrunder (Havs- och vattenmyndigheten 2013). I denna rapport presenteras resultaten från provtagningen, laboratorieanalysen och statusklassificeringen.Växtplankton i sjöar studeras inom miljöövervakningen av främst två skäl. Dels för att växtplanktonsamhällets mängd och sammansättning avspeglar närings-tillståndet i den aktuella sjön. Dels kan en del växtplankton själva bli ett direkt problem som t.ex. vid toxiska algblomningar eller om problemskapande arter uppträder i dricksvattentäkter. I denna undersökning studerades växtplankton främst av det första skälet.Artsammansättningen hos växtplankton varierar mellan olika typer av sjöar. Viktiga faktorer som styr artsammansättning och biomassa är bl.a. näringstill-gång, ljus, temperatur, humushalt, pH och det övriga ekosystemets samman-sättning, t.ex. artsammansättning och biomassa av fisk, djurplankton och un-dervattensvegetation. När någon av ovanstående faktorer ändras kan det på-verka växtplanktonsamhället och eftersom växtplankton är relativt kortlivade organismer kan förändringar ske snabbt. Eftersom olika växtplanktonarter har olika krav på omvärldsförhållandena kan man genom att studera växtplankton-samhället få information om framförallt sjöars näringssituation och surhet.
|
|
| 6. |
- Medin, Mats, et al.
(författare)
-
Bottenfauna i Stockholms län 2000 : En undersökning av bottenfaunan i tre sjöar och ett vattendrag
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under senare år har det blivit vanligt med biologiska undersökningar i vatten. Det har visat sig att biologiska undersökningar, t ex bottenfauna i rinnande vatten, har många fördelar jämfört med enbart fysikalisk-kemiska mätningar. De viktigaste fördelarna är att man direkt undersöker de organismer man vill skydda och bevara samt att man får en integrerad bild av påverkan av flera olika faktorer under lång tid. Det är t ex mycket svårt att med punktvisa kemiska mätningar bestämma det lägsta pH-värdet, och därmed försurningsgraden, under året i ett vattendrag. Bottenfaunan fungerar som en bra indikator vid försurningsbedömningar eftersom känsliga arter kan dö efter bara några timmars påverkan. Viktigt är också att bottenfaunan inte bara är en indikator på miljöförändringar, utan i sig utgör ett naturvärde och ett inslag i den biologiska mångfalden.På uppdrag av länsstyrelsen i Stockholms län har Medins Sjö- och Åbiologi ABunder våren 2000 genomfört bottenfaunaundersökningar i tre sjöar (litoral) och i ett vattendrag. Undersökningens målsättning var bl a att:• utifrån bottenfaunan bedöma försurningspåverkan• skapa referensdata för framtida undersökningar
|
|
| 7. |
- Meissner, Ylva, et al.
(författare)
-
Kiselalger i Gävleborgs län 2011
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kiselalger analyserades på nio vattendragslokaler i Gävleborgs län år 2011.Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstole-ranta (%PT) kiselalger beaktats.Samtliga av de nio undersökta lokalerna bedömdes ha hög status.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget fram-för allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.Två av vattendragen i Gävleborgs län, nämligen Älgängsån och Leån, klassades år 2011 som alkaliska, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör vara över 7,3. Av dessa låg Leån relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden.Fyra av vattendragen – Vrångån, Nyboån, Loån och Nianån – klassades år 2011 som nära neutrala, dvs. årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3. Av dessa låg Vrångån relativt nära gränsen mot alkaliska förhållanden.För Hångelån, Masksjöbäcken och Stenån motsvarade ACID-indexet måttligt sura för-hållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum är under 6,4. Stenån låg relativt nära gränsen mot sura förhållanden och artsammansättningen dominerades av Brachysira neoexilis tillsammans med släktet Eunotia.
|
|
| 8. |
- Meissner, Ylva, et al.
(författare)
-
Kiselalger i Gävleborgs län 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kiselalger analyserades på 17 vattendragslokaler i Gävleborgs län år 2012.Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.Samtliga av de 17 undersökta lokalerna bedömdes ha hög status.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.Tio av vattendragen – MÖ 570 Lövåsbäcken, MÖ 573 Grängsjöbäcken, X33-29 Mosjöån, MÖ 574 Enångersån, MÖ 572 Grottsjöbäcken, X33-43 Brinnaån, X33-48 Enån, MÖ 567 Källsjö-bäcken, Mö 569 Mjusbäcken och X33-50 Bodsjöån – klassades år 2012 som nära neutrala. X33-50 Bodsjöån, MÖ 567 Källsjöbäcken och MÖ 569 Mjusbäcken låg relativt nära gränsen mot måttligt surt.För MÖ 571 Ysbäcken, X33-32 Långsjöån, MÖ Bäckmoraån, X33-4 Uttertjärnsbäcken och X33-28 Kölsjöån motsvarade ACID-indexet måttligt sura förhållanden. MÖ 571 Ysbäcken låg relativt nära gränsen till nära neutralt och X33-28 Kölsjöån låg relativt nära gränsen mot surt.Två av vattendragen – Referens Hångelån och X33-41 Sorgboån- klassades år 2012 som sura. Referens Hångelån låg dock relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Artsamman-sättningen i dessa lokaler dominerades av släktet Brachysira tillsammans med släktet Eunotia.
|
|
| 9. |
- Meissner, Ylva, et al.
(författare)
-
Kiselalger i Gävleborgs län 2013
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kiselalger analyserades på 9 vattendragslokaler i Gävleborgs län år 2013.Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) och andelen förore-ningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.Samtliga av de 9 undersökta lokalerna bedömdes ha hög status.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget fram-för allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.Lokal X33-25 Björsjöbäcken, klassades som alkalisk, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH över 7,3.Fyra av vattendragen – X33-33 Kilbobäcken, X33-49 Gådaån, X33-37 Nianån och X33-34 Djup-råbäcken – klassades år 2013 som nära neutrala, dvs. årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3.I referensvattnet Hångelån och X33-27 Murån motsvarade ACID-indexet måttligt sura förhållan-den, vilket betyder att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att pH-minimum är under 6,4.Två av vattendragen – X33-42 Stråsjöbäcken och X33-26 Lillån – klassades år 2013 som mycket sura, vilket tyder på att årsmedelvärdet för pH är lägre än 5,5 och/eller att pH-minimum är under 4,8.
|
|
| 10. |
- Meissner, Ylva, et al.
(författare)
-
Kiselalger i Gävleborgs län 2014
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kiselalger analyserades på 10 vattendragslokaler i Gävleborgs län år 2014.Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstole-ranta (%PT) kiselalger beaktats.Samtliga av de 10 undersökta lokalerna bedömdes ha hög status.Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattendraget tillhör och är framtaget fram-för allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7.Alkaliska förhållanden rådde i lokal x33-01 Harsabäcken, x33-46 Lumpån och x33-05 Skyttån, dvs. årsmedelvärdet för pH bör vara över 7,3.Fem av lokalerna klassades som nära neutrala (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3) år 2014, nämligen x33-29 Mosjöån, x-41 Enångersån, x33-09 Tansbäcken, x33-08 Sånghusån och x33-38 Nianån.Måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 5,9-6,5 och/eller pH-minimum under 6,4) konstaterades i x-8 Ref. Hångelån och x33-02 Häsboån.
|
|
