| 1. |
-
3 inventeringar i naturreservatet Hjälstaviken i Håbo och Enköpings kommuner
- 1991
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- VegetationsunderökningHjälstaviken är en grund slättlandssjö och den är omtalad som en mycket fin fågelsjö. Äldre beskrivningar anger att den centrala sjön täcktes av undervattens- och flytbladsvegetation. En inventering av vegetationen i sjön år 1978 visade att nästan all vegetation i centrala sjön försvunnit. År 1984 gjordes en del rensningar ± sjöns södra del. Sjön inventerades på nytt år 1988.Hjälstaviken är artfattig beträffande undervattens- och flytbladsväxter. Vid inventeringen 1978 påträffades 7 arter och vid den nya inventeringen 12 stycken. Borstnate (Potamogeton pectinatus) var en av de nypåträffade arterna i sjön och den förekom över ett ganska stort område, men vegetationen var gles, se Fig.1.Övervattensvegetationen hade dött inom ett stort område i sjöns norra del. Den kvarstående döda rotfiltmattan flöt i vattenytan och området luktade svavelväte. I det fria vattnet utanför detta område och in mot centrala sjön var botten täckt av tät algmatta (Spirogyra).
|
|
| 2. |
- Ahlfeld, Marianne
(författare)
-
En vattenkemisk jämförande studie av Igelbäcken och Bällstaån
- 1991
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Våren 1991 undersöktes de två parallella vattendragen Bällstaån och lgelbäcken med avseende på vattenkemin. Naturhistoriska Riksmuseet har ansökt hos Länsstyrelsen i Stockholms län om att göra lgelbäcken till naturreservat. De har där bl a funnit den sällsynta fisken grönling. Samtliga berörda kommuner är positiva till att skydda lgelbäcken och förslag är lagt om att göra den och. dess närmiljö till naturvårdsområde. Bällstaåns avrinningsområde är mer bebyggt än lgelbäckens och åvattnet har vid tidigare undersökningar visat sig starkt förorenat. Åtgärder har vidtagits men Bällstaån är alltjämt kraftigt. förorenad. Resultatet av denna undersökning visade att båda områdena var näringsrika. lgelbäcken hade förutom högre färgtal och COD än Bällstaån, lägre syrgashalt, pH och alkalinitet, alla tecken på att bäcken innehåller en hög halt organiskt material. lgelbäckens avrinningsområde består till största delen av skog, vilket tillför sura humusämnen som sänker pH. Denna tillförsel visades även genom hög färg och högt värde på COD (ett mått på totalhalten oxiderbart organiskt material). Bällstaån hade grumligare vatten och högre konduktivitet vilket visar transport av partiklar och salter. Bällstaån hade även högre halt kväve och fosfor (alla fraktioner). Av detta kan man dra slutsatsen att Bällstaån är klart påverkad.
|
|
| 3. |
- Alexandersson, Solbritt
(författare)
-
Miljötillståndet i länets kustvatten
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna sammanställningsrapport bygger till största delen på resultat från 1990-1993.Under den tiden visade de delar av kustvttnet som ligger nära tätorter och större industrier en tydlig påverkan av de verksamheter som pågår där.Situationen är emellertid inom flera områden bättre idag än vad den har varit.Det beror främst på en minskning av utsläpp från industrier och kommunala reningsverk, men även på att enheter inom skogindustrin har lagts ner.Bottenfauna-undersökningar har gjorts i närheten av de större industrierna samt i Söderhamnsfjärden.Dessa undersökningar har visat på att bottenfaunan är störd. På vissa provtagningspunkter nära utsläppskällor saknades bottenfauna helt.På andra ställen bestod den endast av föroreningståliga djur såsom vissa fjädermygglarver och glattmaskar.På större avstånd från föroreningskällorna var bottenfaunan mer mångformig och även känsliga djur förekom.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersson, Ingemar
(författare)
-
Inventering av flodpärlmusslan i Silletorpsån
- 1990
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sommaren 1990 utförde jag en inventering, rörande förekomsten av flodpärlmusslor, i Silletorpsån. Målsättningen med undersökningen var främst att inventera kända muyssellokaler och jämföra resultaten med två tidigare utförda undersökningar (Björk 1962 och Persson 1981), för att därigenom försöka utröna i vilken utsträckning flodpärlmusslebeståndet påverkats de senaste 30 åren.
|
|
| 6. |
- Andersson, Lars, et al.
(författare)
-
FJALLENS VEGETATION Norrbottens län : En översikt av Norrbottenfjällens vegetation baserad på vegetationskartering och naturvärdering
- 1985
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vegetationen i vår svenska fjällvärld har beskrivits i fyra rapporter, en för vardera Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Beskrivningarna grundar sig på en tioårig kartläggning där vegetationen presenterats på 22 kartor i skala 1:100 000.Förutom ett fjällekologiskt kapitel och en beskrivning av fjällens olika typer av vegetation innehåller böckerna en sammanställning av olika fjällområdens vegetation och flora. Den heltäckande kartläggningen har härvid legat till grund för en analys där ekologiska principer varit avgörande för avgränsningen av de olika fjällområdena.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Andersson, Leif
(författare)
-
Lövskogsinventering, Vårgårda kommun
- 1983
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna inventering är gjord på uppdrag av miljövårdsenheten vid länsstyrelsen i Älvsborgs län. Flygbildstolkningen och fältarbetet har gjorts under våren och sommaren 1983. Sammanställningsarbetet har gjorts under sommaren och hösten samma år medan slutgiltig redigering gjorts först 1989. Syftet med arbetet har varit att lokalisera, avgränsa och bedöma naturvärdet hos lövskogsbestånd större än 2 ha i kommunen.
|
|
| 9. |
- Andersson, Mats, et al.
(författare)
-
Fågellivet i Lindesbergs sjöar
- 1990
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas resultat från inventering av sjöfågenfaunan i Lindesbergs kommun. Inventeringen genomfördes 1987-1989 och sammanlagt besöktes 261 sjöar. Några av sjöarna har klar försämrat sin betydelse för fågellivet efter det att naturvårdsöversikten för Örebro län tillkom 1984. De sjöarna kan enligt bedömningen från denna inventering inte motiveras ha största värde i kommunen. Det fanns sammanlagt 55 stycken sjöar i kommunen som var fågeltomma (21%). Av dessa var nästan samtliga av storleksordningen 1 ha eller mindre. Över hälften var av rent dystrof karaktär.
|
|
| 10. |
- Andersson, Mats
(författare)
-
Morskogasjön, vegetation och fågelliv
- 1990
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Iventeringen av häckfågelfaunan resulterade i 22 arter häcakande våtmarksfåglar om totalt 63 par. Fyra arter utgjordes av simänder, sju arter av vadare, dessa båda grupper dominerade fågelfaunan och har vid Morskogasjöns höga parantal. Sammanfattningsvis kan man fastslå att Morskogasjön är en ypperlig fågelsjö och en mycket värdefull häcklokal för flera änder, vadare och andra våtmarksberoende arter.
|
|
