| 1. |
- Andersson-Palmqvist, Lena
(författare)
-
Decentraliserad textilindustri : Förlagssystemets utveckling i Marks härad under senare delen av 1800-talet
- 1980
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Föreliggande arbete syftar till att beskriva den lokala näringsstrukturen och byggnadstraditionen under den period den hemindustriella textilproduktionen dominerade över fabriksindustrin samt förutsättningarna för uppkomsten och utvecklingen av detta näringsmönster. Uppsatsen kommer också att beröra förlagssystemets utveckling under 1900-talet. Arbetet är i första hand en lokalstudie med exempel hämtade från Marks kommun i Häggåns dalgång. Det etnologiska studiet av lokalsamhällen syftar till att beskriva miljöns framväxt, de villkor som formar människors levnadsmönster samt de faktorer som påverkat områdets näringsstruktur och bebyggelsens utformning.
|
|
| 2. |
- Billing, Joachim, et al.
(författare)
-
Kävlinge : Ett skånskt järnvägssamhälle
- 1983
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Denna skrift är resultatet av de studier som Konsthögskolans arkitekturskola ägnade Kävlinge samhälle 1981-82. Den innehåller den första samlade beskrivningen av Kävlinges historiska utveckling, dess växt och bebyggelse, med tyngdpunkt på expansionen vid slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. I detalj behandlas det tegelbyggande som blev den snabba tillväxtens fysiska uttryck. I rader av uppmätningar visas de kännetecknande dragen från den tiden upp, något som också idag präglar stora delar av Kävlinges byggnadsbestånd. Med historia och bebyggelseutveckling som grund diskuteras vidare en rad angelägna planeringsuppgifter i centrala Kävlinge. Förslag till förbättringar och kompletteringar i miljön redovisas. Dessa visar också prov på möjligheterna att åter använda tegel som karaktärsgivande fasadmaterial i anknytning till den lokala byggnadstraditionen.
|
|
| 3. |
- Brechensbauer Brandin, Madeleine, et al.
(författare)
-
Centralen : Studier i området kring Stockholms Centralstation
- 1989
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna skrift handlar om Centralen i Stockholm och dess närmaste omgivningar, Centralplan, T-centralen, Vasagatan och Klarabergsgatan. Den är resultatet av Arkitekturskolans arbete läsåret 1983- 84 och innehåller förutom en rad projekt också historiska utblickar och samtidskritiska resonemang. En stor del av innehållet redovisades redan våren 1984 - det skedde genom en utställning på Arkitekturmuseet och en preliminär publikation. Materialet har sedan svällt ut med innehållsrika uppsatser om Centralen, om äldre och nyare insatser för att förena konst och arkitektur och om den föga kända, ännu obebyggda Blekholmen.
|
|
| 4. |
- Cassel, Jan
(författare)
-
Fredriksborg : En fästningsstudie
- 1980
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Följande uppsats är en sammanställning av de fakta jag insamlat om Fredriksborgs fästning och som till stor del baserar sig på studier av ritningar och skrivna dokument samt inventeringar av fästningsruinen. Andra viktiga källor har varit delar av Fortifikationens historia samt en uppsats om fästningen i Vaxholms Fästnings Museums Meddelanden. Dessa har varit viktiga dels för att inom rimlig tid kunna tränga in i ämnet dels som utgångspunkt för de vidare efterforskningarna i Fredriksborgs historia. Uppsatsen vill ge en bild av hur en fästning byggdes, fungerade och fick förfalla.
|
|
| 5. |
- Franzén, Åke, et al.
(författare)
-
I Teglets Spår : Svedala igår, idag, imorgon
- 1986
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna skrift om Svedala omfattar tre delar. Den första delen "Svedala igår" är en historisk översikt som beskriver Svedalas tillväxt framför allt från mitten av 1800-till början av 1900-talet. Då skedde den omvälvande utvecklingen i samband med järnvägarnas tillkomst och industrins etablering. Den andra delen "Svedala idag" beskriver det nutida Svedala, dess bebyggelse och miljö, allt från gatu- och torgmiljöer till husdetaljer. I hus och detaljanalyser visar vi det typiska för epokens byggande vilket också idag präglar stora delar av Svedalas byggnadsbestånd. Med Svedalas historia och bebyggelse som bakgrund diskuterar vi i en tredje del "Svedala imorgon" Svedalas fram tid. Vi formulerar ett antal enkla teser med råd och anvisningar på plan- respektive husnivå till stöd för Svedalas bebyggelsemiljö nu och i framtiden.
|
|
| 6. |
- Ingelström, Lars, et al.
(författare)
-
Västerby : En jordbruksby i Dalarna
- 1981
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna studie är ett försök att kartlägga och beskriva de delar av Västerby som vi ansett kulturhistoriskt och miljömässigt värdefulla och därför värda att bevara. Vi har inte studerat det nybyggda villaområdet i byns nordvästra utkant, trots att den delen har fler invånare än gamla Västerby.
|
|
| 7. |
- Lenngren, Kersti, et al.
(författare)
-
Moströmska Gården : En bondgård i Resele socken Ångermanland
- 1988
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den gård vi beskriver här, Mo nr 3:2, ligger i en liten by i Resele socken i Ångermanland ca tre mil norr om Sollefteå. Landskapet med niporna, de ljusa odlade terrasserna och de mörka, blånande bergen är enastående vackert. Detta är förvisso Pelle Malins poetiska Ådal. Gården ligger på en platå ovanför nipbranter på Ångermanälvens norra strand. Den består av ett 20-tal tämligen spridda timmerbyggnader. Den är mycket typisk för trakten. Den stora mangårdsbyggnaden brädslags på 1930-talet och målades ljusgul. I övrigt är husen faluröda. Födarådsstugan och bagarstugan bildar flyglar till mangårdsbyggnaden. Ladugården med sin lätt böljande taknock, de grånande härbrena och de andra ekonomibyggnaderna är mer oregelbundet placerade på en ganska stor yta.
|
|
| 8. |
- Lindahl, Göran, et al.
(författare)
-
Bergslagen : Arbetsplatser och bostäder under hundra år
- 1983
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna skrift utgör resultatet av Arkitekturskolans studier läsåret 1978-79. Att redigera manuskripten visade sig arbetskrävande och har också dragit ut på tiden. Att vissa av de uppgifter som lämnas inte är helt aktuella spelar ändå inte så stor roll - tyngdpunkten i framställningen ligger på det historiska materialet och de långa tidsperspektiven.Arbetet inleds med en demografisk översikt över ett brett bälte tvärs över Mellansverige från Värmland till Upplandskusten. Där antyds utvecklingens huvudriktning både i Bergslagens gamla kärnområden och i yttre zoner av delvis annan karaktär. Därefter följer åtta från varandra fristående kapitel som dock alla har ett gemensamt mål, att granska och analysera bebyggelseu.tvecklingen inom ett tydligt avgränsat område. Konkretion och åskådlighet har eftersträvats - därför har också stor möda nedlagts på bildmaterialet i form av kartor, ritningar och foton. Valet av undersökningsobjekt har gjorts av författarna själva, som också utformat sina avsnitt självständigt.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
