| 1. |
- Al-Saqaf, Walid, Associate Professor, 1973-, et al.
(författare)
-
Analysing Twitter Discourse on Extreme Events and Climate Change Using Quantitative Research Methods and Applying Theoretical Interpretations
- 2022
-
Ingår i: SAGE Research Methods Cases. - London : Sage Publications. - 9781529601107
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- This method case study describes how we extracted and analyzed data from Twitter as part of a research project to investigate how users connected climate change to extreme weather events during 2008–2017. The paper describes how the open-source tool, Mecodify, was used as a fundamental part of the method to download data from Twitter and identify key insights through tables, graphs and machine-readable files. The paper goes into detail to describe the steps that were taken from the building the search query to analyzing, aggregating, and visualizing the data used to describe the findings. Although Mecodify facilitated the process significantly, the paper highlights some of the challenges that were confronted during different research stages and how they were overcome. The aim is to provide social media researchers with some useful insights for their own research.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Dinu, Radu Harald
(författare)
-
Deaf in socialist Romania
- 2024
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Within the confines of this text, I will explore the history of the deaf community in Romania during state socialism (1947-1989). The primary reason for focusing on Romania is the scarcity of historical research that delves into the experiences of non-Western deaf communities and the prevalent perceptions of deaf people among the hearing majority in Eastern Europe. The objective of this blog post is thus to discuss previously unexplored sources that provide insights into an understudied minority group. Still, one might ask why a case study on yet another Eastern European country is necessary? An incorporation of lesser-studied cases such as Romania has the potential to challenge the longstanding Cold War narrative of Eastern Europe as a monolithic block and underscores the need for differentiated perspectives. Certainly, in the post-war era, several domains, including disability research, special education, or the state-controlled associations of the deaf and the blind in socialist countries, were initially shaped by Soviet blueprints, fostering commonalities across the socialist world. However, upon closer examination, distinctions emerge that were influenced by local traditions. Romanian psychologists and special educators acknowledged their indebtedness to domestic traditions from the interwar era and combined them with Soviet models (Dinu 2022b). In other socialist countries, such as Czechoslovakia, approaches to disability also merged autochthonous traditions with Soviet influences (Henschel and Shmidt 2019).
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Schmidt, Catarina
(författare)
-
Barn som medborgare i en värld full av texter
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Denna artikel tar sin utgångspunkt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11, samt skollagen och barnkonventionen. I artikeln betonas vikten av att i alla ämnen stödja elever i att utveckla läs- och skrivförmågor. Vad innebär det att läsa och skriva i alla ämnen och vilka slags texter ska ingå i undervisningen, enligt dessa styrdokument och riktlinjer? Artikeln framhåller vikten av elevers delaktighet i undervisningen med en syn på barn som medborgare, vilka behöver läsa och förstå alla de texter de möter.Den här artikeln inleder modulen Läsa och skriva i alla ämnen. Kommande artiklar och aktiviteter i modulen ger möjlighet till fördjupning och didaktisk konkretisering kring det som denna artikel lyfter fram som betydelsefulla delar i undervisningen kring att läsa och skriva.
|
|
| 7. |
- Schmidt, Catarina, et al.
(författare)
-
Berättande texter
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Fokus i denna artikel är den dramaturgi som behöver finnas i alla berättelser; en början, ett händelseförlopp och ett slut. Att utgå från och använda berättande texter i undervisningen ger stora möjligheter att skapa mening och sammanhang och det betyder också mycket för språkutveckling och motivation. Med hjälp av dramaturgin, berättelsens grammatik, kan elever få stöd och möjlighet att skapa egna berättelser som har en kronologi och som de blir nöjda med. Att berätta, och på så sätt gestalta eller förklara något, är ett ovärderligt sätt att skapa förståelse och kunskap om exempelvis historiska och naturvetenskapliga sammanhang. De som lyssnar kan förflyttas till en luftballong på väg mot Nordpolen eller till ett björnide där en björnmamma sover med sina ungar. Eleverna kan få känna igen sig i en annan människas livsvillkor eller upplevelser. Genom berättande skapas emotionell kontakt, språket används, orden upprepas och dramaturgin kring en början, ett händelseförlopp och ett slut befästs. I undervisningen kan en gemensam praktik skapas som stödjer språkutveckling, lärande kring olika ämnesområden samt läsande och skrivande.
|
|
| 8. |
- Schmidt, Catarina
(författare)
-
Berättelser då och nu - barns användande och erfarenheter av texter i vår tid
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Idag cirkulerar och återfinns texter i en mängd olika sammanhang, på olika sätt och i olika format. Barn möter och fascineras i hög grad av olika spel och interaktiva nätverk via internet, vilka också kan ses som texter där ljud, skrift och bild kombineras. Det finns mycket som talar för att vi som arbetar med läs- och skrivundervisning behöver lära oss av barns erfarenheter av populärkulturella texter utanför skolan. På vilka sätt kan elevers erfarenheter tas till vara samtidigt som skolans uppdrag kring läsande och skrivning fokuseras? På vilka sätt kan vi hjälpa och stödja elever i att tolka och förstå vem som står bakom en viss text, vem eller vilka texten riktar sig till och hur man kan förändra den? Om detta handlar denna artikel.
|
|
| 9. |
- Schmidt, Catarina, et al.
(författare)
-
Den medvetna reflektionens betydelse
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- I denna avslutande text sammanfattas tidigare artiklar. Artikeln fokuserar på vikten av medveten reflektion kring undervisning. Denna reflektion behöver införliva skolans demokratiska uppdrag och kunskapsmål, men också forskning kring villkor och möjligheter för elevers läs- och skrivlärande. Den medvetna reflektionen och det kollegiala lärandet utifrån dessa aspekter innebär att förutsättningar skapas för att undervisningen ständigt kan utvecklas. Det innebär en utforskande miljö där lärare och elever lär tillsammans.
|
|
| 10. |
- Schmidt, Catarina, et al.
(författare)
-
Glädjen i att förstå - förhållningssätt och strategier
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Den dialogiska högläsningen utgör, som beskrivits i de tidigare artiklarna, ett ”socialt rum” där berättelser kan delas. Här kan strategier för läsförståelse introduceras och modelleras, det vill säga konkret visas. I Nya Språket lyfter (Skolverket, 2012, s 40) beskrivs högläsningens betydelse på följande sätt:Högläsning måste ha fortsatt stort utrymme i klassrummet, både av läraren och elever i små grupper. Men vare sig läsningen sker tyst eller som högläsning, behöver läsarna dela erfarenheter med varandra, samtala om det man läst, ställa frågor och bygga hypoteser om bokens personer eller hur berättelsen ska fortsätta. I samtalet ges också stora möjligheter att bygga upp ett stort ord- och begreppsförråd, vilket är en grundläggande aspekt av den fortsatta läs- och skrivutvecklingen. Lässamtalet får inte glömmas bort och läsningen får inte förpassas till stunder man får över, när annat ”viktigt” är avklarat.I förskoleklassen och i årskurs 1-3 behöver eleverna få delta i undervisningssammanhang som ovan där de använder texter funktionellt, delar och jämför varandras tolkningar samt utforskar och förändrar texter så att de genom det utvecklar lust att läsa (Luke & Freebody, 1999; Bergöö & Jönsson, 2012). Den här artikeln berör på vilka sätt som möjligheter för det kan skapas i undervisningen. Flera av de strategier och förhållningssätt som här presenteras kan du också läsa om i modulen Samtal om text.
|
|
