| 1. |
- Abalo, Ernesto, 1982-
(författare)
-
"Fotbollsplanen kan vara en tickande miljöbomb" : Om konstruktionen av risk och expertis i svenska nyhetsmediers rapportering om konstgräs som miljöfråga
- 2019
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Denna studie undersöker hur svenska nyhetsmedier rekontextualiserar kunskapsläget om konstgräsets miljöpåverkan och hur de skapar expertis om detta. Syftet med detta är att utveckla förståelsen för mediernas roll som förmedlare och skapare av expertkunskap om miljöfrågor och miljörisker. Material från nio svenska nyhetsmedier studeras kvalitativt genom kritisk diskursanalys. Resultaten visar att en central utgångspunkt för medierna är att konstruera konstgräs som en miljörisk, speciellt gällande risken för spridning av mikroplaster i vattenmiljöer. Emellanåt främjas en alarmistisk diskurs om konstgräsets miljöpåverkan. Viktigt för konstruktionen av denna risk och för att förmedla expertkunskap i fråga är en rapport om källor till mikroplast där konstgräs rankas som den näst största mikroplastkällan. Medierna uppvisar svårigheter i att problematisera denna källa, vilket bland annat leder till att mediediskursen emellanåt slår fast konstgräsets negativa effekter på miljön, men också till konstruktioner av ovisshet. En viktig strategi, både för att konstruera konstgräs som miljörisk och för att säga emot en sådan diskurs, är att knyta argument till en vetenskaplig diskurs. Studien visar också att medierna har svårt att hantera kunskapsosäkerhet, vilken emellanåt blir en drivkraft i befästandet av konstgräset som miljörisk. Studien avslutas med en diskussion om hur journalistiska villkor och rådande tankemönster om miljön bidrar till att främja riskdiskurser framför ett helhetsperspektiv på miljön.
|
|
| 2. |
- Abalo, Ernesto, 1982-
(författare)
-
Konstgräs som miljöfråga i svenska nyhetsmedier : En kvantitativ innehållsanalys
- 2019
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Denna studie har som mål att undersöka hur svenska nyhetsmedier gestaltar konstgräs som miljöfråga. Detta görs i syfte att dels öka kunskapen om hur medierna rapporterar om mikroplastrelaterade miljöfrågor, ett forskningsområde som är outforskat i både svensk och internationell kontext, dels bidra med kunskap om hur miljövinsterna med konstgräs (återvinning/cirkulär ekonomi) porträtteras gentemot de miljörisker som det ger upphov till (utsläpp av plast och gummi). Rapporteringen från 15 nyhetsmedier och ett totalurval om 250 artiklar publicerade under perioden 2014–2018 studeras genom kvantitativ innehållsanalys. Resultaten visar att konstgräs som miljöfråga förekommer sparsamt i svenska nyhetsmedier, men att rapporteringen har ökat från och med 2016. Från och med detta år börjar konstgräs att allt tydligare kopplas till spridning av plast och gummi i naturen, vilket också är det vanligaste miljöproblemet som konstgräs kopplas till överlag. Detta kan, mot bakgrund av den traditionella medielogikens främjande av risker, i sin tur förklara mediernas ökade intresse för konstgräs som miljöfråga. Miljövinster med konstgräs framkommer inte i normalfallet, vilket betyder att denna aspekt överskuggas av de miljöproblem och risker som finns med konstgräs. Däremot konstaterar ungefär var tredje artikel som fokuserar på konstgräs och miljön i huvudtemat någon form av vetenskaplig osäkerhet kring konstgräsets miljöpåverkan. Gestaltningen av konstgräs som miljöfråga är till viss del formad av samhällsdebatten kring spridningen av plast i naturen, vilket ger medierna tolkningsramar för att förstå frågan, samt gör frågan nyhetsvärdig i sig.
|
|
| 3. |
- Abalo, Ernesto, 1982-
(författare)
-
Medielogik eller hållbar kommunikation? En intervjustudie om medieringen av konstgräs som miljöfråga
- 2020
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Denna studie intresserar sig för förhållandet mellan medierna och andra intressenter i kommunikationen av miljön, och centrerar kring medieringen av mikroplastutsläpp från konstgräsplaner. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöks kommunikationsstrategierna hos centrala aktörer i medieringen av dessa miljöfrågor. Syftet är att bidra till teoretiseringen av hur kommunikationsstrategier och institutionella logiker hos olika intressenter möts och omförhandlas i den medierade kommunikationen om specifika miljöfrågor. Studien bygger på 14 intervjuer med totalt 15 journalister och redaktörer, myndighetsföreträdare, politiker, forskare och representanter för däckbranschen. En tematisk analys visar att konstgräsfrågan blir intressant för redaktioner på grund av konfliktytorna som kan exploateras i frågan, och osäkerheten som finns kring konstgräsets utsläpp av mikroplaster integreras i strategierna som styr det journalistiska hantverket. Studien visar också att kommunikationsstrategier som är i linje med den så kallade medielogiken möjliggör för intressenter att nå fram med sina perspektiv i medierna och vice versa. Detta mönster visar sig exempelvis i däckbranschens kommunikativa arbete i konstgräsfrågan. Studien visar också att Naturvårdsverket, som innehaft en nyckelroll i frågan om mikroplaster, har haft en ambivalent kommunikationsstrategi i denna fråga. Myndigheten både använder sig av och bortser från medielogiken. Studien diskuterar också riskerna med miljökommunikationens anpassning till medielogiken, där denna anpassning riskerar att bli ett problem ur ett hållbarhetsperspektiv.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Agevall Gross, Lotta, 1976-, et al.
(författare)
-
Brottsoffer i indikatorland : Öppna jämförelser inom socialtjänstens brottsofferstödjande arbete
- 2015
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - : Socialhögskolan, Lunds universitet. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; 22:3-4, s. 341-358
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Crime victims in Indicatorland – Open comparisons in the social services’ work with victim supportSince the 90s there have been extensive changes in the public sector, such as rationalization and increasing demands for documentation and review. The changes have also affected the social services’ victim support work that has increasingly been subject to various forms of regulation, such as requirements for monitoring, evaluation and quality assurance. This article aims to examine one of the monitoring systems applied in the victim support work: the instrument of open comparisons. This article is based on an exploratory study of the local organization of crime prevention in two municipalities and analyses how the processes of open comparisons are organized at local, regional and central levels. The empirical data consists of documents such as legal sources and handbooks from e.g. the National Board of Health and Welfare and the Swedish Association of Local Authorities and Regions, as well as documents obtained locally in the two municipalities. Furthermore, interviews were conducted with professionals working on different organizational levels. Analytically the study has been inspired by programme theory, which made it possible to concentrate on clarifying the operational idea in which open comparisons are based and capturing the consequences in the two cases. The study shows that open comparisons have been implemented without support from existing research. However, strong normative support for open comparisons exists within governmental agencies and the Swedish Association of Local Authorities and Regions. They are included as one of many elements of New Public Management and result in changes in the victim support work. In contrast to present visions, the performance is not affected to any significant extent. In contrast, a comprehensive administration is created, where employees of municipalities are supposed to collect data, register information and analyse the results generated by the open comparisons.
|
|
| 7. |
- Ahl, Helene, 1958-
(författare)
-
Det nödvändiga jämställdhetsarbetet
- 2017
-
Ingår i: HR. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144118833 ; , s. 137-150
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
