| 1. |
-
1968 och pedagogiken
- 2020. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Som ett av samtidshistoriens mest legendariska år förknippas 1968 med ungdomsuppror, studentrevolter och strejker. Men hur påverkade händelserna kring 68 pedagogiken och utbildningen? Det är den frågan som står i centrum i denna antologi där titelns båda huvudbegrepp förstås i vid mening.1968 står således inte bara för året då studenterna vid Stockholms universitet ockuperade sitt eget kårhus och miljontals människor demonstrerade på gatorna i Paris och många andra storstäder runt om i världen utan också mycket annat som hände vid den här tiden och som kan kopplas till sextio- och sjuttiotalets bredare vänsterradikalisering. Och förutom själva pedagogikämnet handlar det om skolsystemet, universiteten och folkbildningen liksom den vidare diskussionen om hur ett gott samhälle kan skapas med hjälp av skola och utbildning.Samtidigt aktualiseras frågan om vad vi idag, drygt femtio år senare, har att lära av denna tid då man fortfarande var övertygad om att en annan värld – och därmed en annan skola och pedagogik – var möjlig och då det ansågs vara realistiskt att kräva det omöjliga.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
Att läsa Arendt
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
-
Att läsa Hegel
- 2012
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
-
Att växa som människa : Om bildningens traditioner och praktiker
- 2014. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- När utbildning numera diskuteras görs det vanligtvis i termer av nytta, effektivitet och mätbara resultat. Det innebär en utmaning för de gamla bildningsidealen som handlar om att växa som människa, om att utvecklas som medborgare, om akademisk frihet och ett nära samband mellan forskning och utbildning. En central fråga är hur bildning och kritiskt tänkande kan återradikaliseras och vidareutvecklas. I denna antologi finns många uppslag, reflektioner och resonemang om hur detta låter sig göras.Flera av bokens artiklar tar sig an frågan om hur bildning och utbildning kan kombineras och hur bildande undervisning kan utformas i praktiken. Här finns också fördjupande bidrag om själva bildningsbegreppet, om olika bildningstraditioner liksom exempel på hur en människas bildningsgång rent konkret kan se ut.Medverkande författare är Helen Avery, Henrik Bohlin, Inga Bostad, Anders Burman, Karin Grönvall, Bernt Gustavsson, John Hasselberg, Jan Hjalmarsson, Sven-Eric Liedman, Petra Lundberg Bouquelon, Lars Løvlie, Gorana Ognjenovic, Per Svensson, Erik Tängerstad, Monne Wihlborg och Pelle Åberg.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
-
Benjamin Höijer : Metafysik, estetik, historia
- 2021. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- I nära dialog med Immanuel Kant, Johann Gottlieb Fichte och Friedrich Schelling utvecklade Benjamin Höijer kring sekelskiftet 1800 ett filosofiskt system som i samtiden väckte stor uppmärksamhet i inte bara Sverige utan också Tyskland. Hans huvudverk, Avhandling om den filosofiska konstruktionen, recenserades lyriskt av Schelling, som konstaterade att dess författare ”förtjänar en rang bland de sanna tänkarna”.Benjamin Höijer. Metafysik, estetik, historia ger en bred presentation av denna numera i hög grad bortglömde filosof. Här kan man läsa om Höijers modernitetsbegrepp och hur han förhöll sig till de samtida tyska idealisterna, om hans konstfilosofi och syn på historieskrivningens uppgifter liksom hans betydelse för Per Daniel Amadeus Atterbom och andra svenska romantiker. Fram träder en komplex bild av den första moderna svenska filosofen.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
-
Demokratin och det politiska : Essäer om samtidens politiska tillstånd
- 2020. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Enligt många bedömare befinner sig den liberala, parlamentariska demokratin i en allvarlig kris, en världsomspännande, accelererande kris som tar sig skilda uttryck på olika platser men som i ett eller annat avseende kan kopplas samman med högerpopulismens, radikalnationalismens och den auktoritära nykonservatismens framgångar under det senaste decenniet.Mot den bakgrunden resonerar författarna i denna antologi kring demokratins status idag och vilka möjligheter som finns för dess vitalisering. Utifrån skilda perspektiv presenteras ett antal teoretiska interventioner och reflektioner om demokratins villkor och samtidens politiska tillstånd.
|
|
| 10. |
-
Den reflekterade erfarenheten : John Dewey om demokrati, utbildning och tänkande
- 2014. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Amerikanen John Dewey är inte bara en betydelsefull filosof, utan framför allt är han en av det senaste århundradets allra mest inflytelserika pedagogiska tänkare. Även om hans omfattande författarskap inbegriper studier inom praktiskt taget samtliga filosofiska subdiscipliner var det inom det pedagogiska fältet han gjorde sina mest epokgörande insatser.Denna antologi består av elva artiklar som ur olika idéhistoriska, filosofiska och pedagogiska perspektiv behandlar Deweys idéer om demokrati, utbildning och tänkande. Sammantaget vittnar bidragen om både djupet och bredden i Deweys tänkande, liksom om hans stora aktualitet för dagens svenska utbildningsväsende. Han är en tänkare som fortfarande provocerar och utmanar.Medverkande författare är Ingrid Carlgren, Tomas Englund, Erik Hjulström, Anne-Marie Körling, Jonna Hjertström Lappalainen, Niclas Månsson, Eva Schwarz, Carl Anders Säfström, Ninni Wahlström, David Östlund, Leif Östman samt bokens redaktör Anders Burman.
|
|
