| 1. |
-
Praktik och teori : Barns och ungdomarslika och olika villkor
- 1999
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Temadelen tar upp barns och ungas lika och olika villkor i Malmö. Du kan bl a läsa om flickors och pojkars möte i cyberrymden, om forskning kring skoldaghem och lärande, om lärarutbildningens mentorsprojekt, om att det är olika att undervisa i en skola på Djupadal jämfört med Rosengård och vilken hänsyn som bör tas till elevernas bakgrund, om det svåra att nå varje elev som lärare, om att arbeta med såpor på Internet som en ingång till elevers skapande, om arbetslösa ungdomar om medforskare, om en libanesisk flickas försök att hävda sin integritet mm. I debattdelen frågar sig bl a en skribent om vi är beredda att rucka på den egna bekvämlighetszonen för att låta utländska arbetslösa akademiker komma in i och undervisa i den svenska skolan?
|
|
| 2. |
-
Praktik och teori : En högskola för alla?
- 2001
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hela detta nummer har en debatterande karaktär och har som rubrik "En högskola för alla?" Läs om att den korta romansen mellan högskolan och samhället nu är över. De många högskolorna står inför många viktiga vägval framöver. Du kan också välja och vraka bland rubriker som Återinför undervisning på vetenskaplig grund, När fler får mindre, Det är mycket som sitter i väggarna, Vad har social kompetens och bildning gemensamt?
|
|
| 3. |
-
Praktik och teori : Kunskap och generation
- 2003
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här numret har som tema Kunskap och generation. Temat föddes därför att en student inte kände till eller kunde referera till Berlinmurens fall. Läraren stod något handfallen då han förstod att studenten och han själv delvis levde i olika världar. Lever vi med olika kunskapsreferenser beroende på vilken generation vi tillhör? Eller är det betydligt mer komplicerat än så? Varför talar vi aldrig om en vuxenkultur men om en ungdomskultur trots att det finns många och samtidiga ungdomskulturer, undrar en skribent? Skiljer sig äldre och yngre filmkritikers sätt att recensera film frågar sig en annan skribent? Hur kommer det sig att unga vuxna dröjer sig kvar i barndomslandskapet och älskar böcker som exempelvis Harry Potter medan många barn strävar efter att så snabbt som möjligt bli vuxna? Det är utgångspunkten för ett annat inlägg som också tar upp hur utbildningsvärlden bemöter dessa unga vuxna och vuxna ungdomar. Spelar åldern roll är rubriken på ett annat inlägg som kritiskt betraktar vad olika generationer kan lära av varandra i arbetslivet. Du får också möta 25-åringen som hatar datorer och 80-åringen som bestämt sig för att lära sig något om datorer.
|
|
| 4. |
-
Praktik och teori : Ny lärarutbildning
- 1999
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Temanummer om ny lärarutbildning. Detta nummer diskuterar lärarutbildningens förnyelsearbete kopplat till samhällsförändringarna och skolan som offentlig arena.
|
|
| 5. |
-
Praktik och teori : Tredje uppgiften
- 2000
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta nummer av Praktik och teori handlar om "tredje uppgiften", d.v.s. högskolors och universitets skyldighet att samverka med det omgivande samhället och att informera om sin verksamhet. Den tiden är för länge sedan förbi när högskolan/universitetet kunde låsa in sig i sitt elfenbenstorn och bara producera kunskap. I detta nummer kan du bl.a. läsa om två studenters erfarenheter av att arbeta antirasistiskt i en kommun. De har varvat sina teoretiska kunskaper med praktik i kommunen. Du kan också läsa om en form av mentorprogram för nyutbildade sjuksköterskor, om erfarenheter av partnerskolesamarbetet två år efter det sjösatts, om hur Regionalt utvecklingscentrum på lärarutbildningen tacklar tredje uppgiften och läs om att det inte är så enkelt för industrin och högskolan att mötas m.m.
|
|
| 6. |
-
Praktik och teori : Skola, kultur och ny lärarutbildning
- 1999
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Du kan bl.a. läsa om att skolan är Sveriges största kulturproducent - men frågan är varför det inte syns på tidningarnas kultursidor, om att det finns andra vägar till ett rikare liv än via finkulturen, om kulturens roll kopplat till meningen med livet, om statliga myndigheters roll för att främja kulturen i skolan, om varför både kultur i skolan och kulturskolor behövs, om hur rörliga bilder påverkar eleverna i vardagen men hur lite det diskuteras i skolan, om vikten av att få fatt på sina aningar, om att konst inte går att skapa utifrån ett pedagogiskt imperativ utan lyder sina egna obändiga lagar, om bildämnets och musikens roll i den framtida lärarutbildning m.m. För första gången medverkar också en annan del av Malmö högskola i Praktik och teori. Det är flera skribenter från konst, kultur och kommunikation som medverkar. En av dem debatterar kring det tysta kunnandet i arbetskulturen när IT införs på arbetsplatser.
|
|
| 7. |
-
Praktik och teori : Mångkulturalitet?
- 2000
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I numret ställs bl.a. frågor om kultur är något för naturvetaren och om språket är en brygga eller barriär. Du får en rapport från en mångkulturell skola. Du kan läsa om vad alla vuxna borde veta om klotter och skadegörelse, om hur elevernas musikval speglar deras kulturella identitet, om hur en filosof från Bagdad ser på islam i Europa och att otraditionella grupper i läraryrket behövs m.m.
|
|
| 8. |
-
Praktik och teori : Ylvapengarna
- 1999
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Temadelen tar upp vad som hänt med de s k "Ylvapengarna" d v s de 75 miljoner kronor förra skolministern anslog till lärarnas egen utveckling. Vilka var statens intentioner och vad händer ute i myllan i skolverkligheten bland de som fick del i pengarna? Möt en tjänsteman på utbildningsdepartementet, lärare som fått ta del av pengarna, förvaltningschefer, f d skoministern m m. Frågan är vad som egentligen driver skolutveckling? I debattdelen diskuteras partnerskolesystemet.
|
|
| 9. |
-
Praktik och teori : Forskning
- 2000
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Olika personer ger olika perspektiv på forskning. En grundskollärare frågar sig om man ska se på forskning som basmat eller krydda. En lärarutbildare och forskare ger sin syn på varför det är nödvändigt attbinda samman utbildning och forskning. Begreppet aktionsforskning diskuteras. Två forskarstuderande berättar om hur det är att stå med ena benet i en forskningsmiljö men ha kvar det andra i myllan. Du kan läsa en intervju om vad forskningen på Malmö högskola handlar om. Du får ett utifrånperspektiv på hur det är att gå från högskola till universitet där Växjö klivit upp i "premier league". Du får en professors och IT-fantast syn på hur forskning på webben skulle kunna gestalta sig m.m. Debattdelen ägnas helt åt den förändrade lärarutbildningen. Alla är inte lika nöjda.
|
|
| 10. |
-
Praktik och teori : Bilden och bildens betydelse på en högskola
- 2003
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här numret tar upp bilden och bildens betydelse. Vad bryr sig högskolor och universitet om att vi lever i en oerhört bildintensiv värld? Lärosäten som i århundraden sysslat med det talade och skrivna ordet och matematiska formler. Finns det på våra lärosäten någon vilja och utrymme för att ta till sig, använda, lära av och granska detta nya bildsamhälle? Ger bilden ett alltför stort tolkningsutrymme för att visa på vetenskapliga resultat, frågar sig en skribent? Varför finns det så mycket bilderfarenheter bland dagens gymnasieungdomar men så lite bildmedvetande, frågar sig en annan skribent? ”Från svartvit torftighet till en ocean av färgbilder” är rubriken på ett inlägg. Du får bekanta dig med begreppet visuell kultur. Varför är det fortfarande legitimt att säga att man inte kan dra ett streck? Finns det bilder som påverkat vår kollektiva identitet och förhållningssätt till historia och samtid? Du kommer mitt in i en diskussion om vad en bild säger om statsministern Göran Persson m.m
|
|
