| 1. |
|
|
| 2. |
-
1897 : Mediehistorier kring Stockholmsutställningen
- 2006
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När börjar mediehistorien? Mediehistoria var länge liktydigt med historien om 1900-talets massmedier press, radio, teve och film. I den här boken skildras istället ett äldre medielandskap. Med utgångspunkt i Stockholmsutställningen 1897 beskriver författarna det utbud av gamla och nya medier som samlades på utställningen, från äldre attraktioner som camera obscura, dioramor och vaxfigurer till spektakulära nyheter som fonograf, kinematograf och röntgenbilder. Boken ger inblickar i några av det sena 1800-talets ledande medieindustrier, och diskuterar bland annat frågor om mediekonsumtion, publikpositioner och historiska medieringsvillkor. De medietekniker som presenterades på Stockholmsutställningen 1897 lagrade på samma gång utställningen för framtiden. Ett centralt tema är därför hur dessa medieringar blivit identiska med minnet av utställningen, och hur detta arkiv organiserats utifrån mediernas specifika egenskaper. På den DVD-skiva som medföljer boken har ett nytt mediearkiv skapats över Stockholmsutställningen 1897 och dess många länkar till en bredare mediekultur.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
-
Det förflutna som film och vice versa : om medierande historiebruk
- 2004
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I antologin “Det förflutna som film och vice versa – om medierade historiebruk” skriver nio historiker och filmvetare om massmedial historieförmedling. Ämnet är lika aktuellt som när boken kom ut för några år sedan. Olika former av webbaserad och televisuell iscensättning av det förflutna rör sig alltmer obesvärat mellan historiska fakta och underhållande fiktion. Syftet med boken är att uppmärksamma och undersöka hur audiovisuella medieringar av det förflutna blivit allt viktigare för vår uppfattning om historia.
|
|
| 6. |
-
Digitala modeller : teknikhistoria och digitaliseringens specificitet
- 2019
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Modeller är vanliga både på museer och inom universitet. På ett museum är en modell ofta en förminskad version av ett objekt, och inom vetenskapen representerar en modell en uppsättning entiteter med vissa egenskaper. Modeller skapar översikt; de balanserar mellan enkelhet och komplexitet där avvägningar mellan förklarande och förutsägande modeller är av vikt. I den här boken används modellbegreppet i flera betydelser: som fram- ställningssätt, som avbildning, som förenkling och som vetenskaplig metod. Boken utgår från ett forskningsprojekt som på olika sätt digitaliserat tre teknikhistoriska samlingar på Tekniska museet i syfte att undersöka digitaliseringens möjligheter och effekter. Carl Sahlins bergshistoriska samling är museets största enskilda arkiv, årsboken Daedalus var under många år museets främsta publicistiska organ, och Polhems trämodeller i det mekaniska alfabetet är ett av museets äldsta och mest omhuldade objekt. Boken visar att digitalisering av kulturarv inte är någon entydig verksamhet. Genom traditionell digitalisering (Sahlin), massdigitalisering (Daedalus), och 3D-digitalisering (Polhem) kan den digitala teknikens möjligheter användas för att generera ny kunskap om teknik- och industrihistoria.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Information som problem : medieanalytiska texter från medeltid till framtid
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Med hjälp av ett långt tidsperspektiv försöker den här boken tematiskt att undersöka informationsförsörjningens kontinuiteter och avbrott. Ambitionen varit att berätta och belysa, diskutera och spekulera om informationsförsörjningens svårigheter, möjligheter och utmaningar i det förflutna, i nuet och i framtiden. Vad är information? Är information detsamma som kunskap? Har värderingen av information förändrats över tid? Är all information viktig? Är all information nyttig? Vem kontrollerar informationen? Skall information kontrolleras Kan information vara fri?
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
-
Medier & politik : om arbetarrörelsens mediestrategier under 1900-talet
- 2007
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kring 1900 är den svenska arbetarrörelsen fientligt inställd mot modernitetens massmedier – trots att merparten av rörelsens företrädare är mediearbetare. Alla av förgrundsgestalterna är ju tidningsredaktörer August Palm och Axel Danielsson, Hjalmar Branting och Per Albin Hansson. Mer än sextio år senare har Olof Palme på ett normativt sätt förändrat hur svenska politiker bör förhålla sig till media och ytterligare ett kvartsekel senare dansar Göran Persson i ”Bolibompa”. I den här boken frågar sig historiker, filmvetare och mediehistoriker vad det är som händer under den här perioden. Ambitionen är att förklara hur den svenska arbetarrörelsen landets mest inflytelserika politiska aktör under 1900-talet reformerade sitt förhållningssätt till audiovisuella massmedier.Bokens åtta kronologiskt upplagda artiklar diskuterar de senaste hundra årens politiska mediebruk i Sverige från storstrejken 1909 till valbloggar 2006 med fokus på arbetarrörelsen i allmänhet och socialdemokratin i synnerhet. Dels anlägger boken mediala perspektiv på arbetarrörelsens historia, dels uppmärksammar den arbetarrörelsens eget mediebruk. Ett flertal av de filmer som diskuteras i boken återfinns på två medföljande DVD-skivor. De innehåller mer än sex timmar rörligt bildmaterial producerat för den svenska arbetarrörelsen.
|
|
