SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WAKA:rap ;srt2:(2010-2020)"

Sökning: WAKA:rap > (2010-2020)

  • Resultat 61-70 av 30635
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
61.
  •  
62.
  •  
63.
  •  
64.
  •  
65.
  •  
66.
  •  
67.
  •  
68.
  • Abrahamsson, Ingemar, et al. (författare)
  • Kvalitet och kalkbehov inom kalkningsverksamheten : En granskning av de regionala åtgärdsplanerna
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • År 2010 upprättade länsstyrelserna regionala åtgärdsplaner för kalkning av sjöar och vattendrag på uppdrag av Naturvårdsverket. Den 1 juli 2011 övertog Havs- och vattenmyndigheten det nationella ansvaret för kalkningsverksamheten och vintern 2012 påbörjade myndigheten en granskning av åtgärdsplanerna. Syftet var att utvärdera kvaliteten i kalkningsverksamheten och erhålla ett underlag vid fördelning av statsbidragsmedel. Denna rapport utgör en sammanställning av de resultat som framkom vid granskningen.   Åtgärdsplanerna innehåller detaljerade redovisningar av den pågående verksamheten i form av försurningsstatus, motiv, mål, målområden, kalkningsinsatser, uppföljningsprogram och uppnådda resultat. Dessutom redovisas planerade förändringar och kalkmängder för åren 2011-2015.   För varje åtgärdsområde bedömdes kvaliteten utifrån nio olika aspekter, bland annat angivna pH-mål, vattenkemisk effektuppföljning, vattenkemisk måluppfyllelse och kalkningsstrategi. Dessutom uppskattades kalkbehovet baserat på förutsättningen att de vattenkemiska målen ska kunna uppnås i samtliga målområden. Bedömningarna gjordes med utgångspunkt från de råd, riktlinjer och riktvärden som anges i Handboken för kalkning av sjöar och vattendrag.  Granskningen visade att kvaliteten i den svenska kalkningsverksamheten har förbättrats avsevärt under den senaste tioårsperioden. Idag framstår verksamheten överlag som välmotiverad och effektiv. Samtidigt är de regionala skillnaderna omotiverat stora. I några län kvarstår ett betydande behov av ytterligare kvalitetsförbättringar.  Försurningsbedömningar av kalkade vatten behöver förbättras. Den pågående målvattendragsundersökningen kommer att bidra med ett utökat underlagsmaterial. Samtidigt är det uppenbart att mycket arbete kvarstår. Bedömningsverktyget måste förenklas och utbildningsinsatserna behöver öka.  De vattenkemiska målen behöver ses över så att tillämpningen blir likartad. I flera län förekommer ett överutnyttjande av pH-mål 6,0. I andra län används pH-mål 5,6 utan att risken för skadligt höga halter av oorganiskt aluminium har beaktats.  Den vattenkemiska uppföljningen i vattendragen behöver förbättras. Detta gäller i olika grad för nästan alla län. En väl fungerande högflödesprovtagning är grundläggande för att bedöma måluppfyllelse och optimera kalkningsinsatsen.   Den vattenkemiska måluppfyllelsen behöver förbättras i vattendragen. Förmågan att uppnå pH-målen varierar avsevärt från ett län till ett annat. För att öka måluppfyllelsen och höja effekten behöver kalkningsstrategierna optimeras i en fjärdedel av åtgärdsområdena. Kalkdoserarnas tekniska status behöver uppgraderas i några län och organisationen för tillsyn, larm och felavhjälpning behöver generellt stärkas. Omotiverad överdosering och kalkning av målområden som saknar kalkbehov bör, i olika omfattning, åtgärdas i samtliga län.  Det totala årliga kalkbehovet beräknades till 105 000-121 000 ton inom befintliga åtgärdsområden, vilket kan jämföras med länsstyrelsernas planerade på 122 000 ton. Beräkningen visar att de vattenkemiska målen kan uppnås utan att det erfordrar en ökad kalkförbrukning i ett nationellt perspektiv. I vissa åtgärdsområden behövs utökad kalkning, men detta kompenseras av minskade behov i andra. Det finns en betydande besparingspotential i flera län. Endast i ett län behöver kalkanvändningen öka på länsnivå.   Till följd av ökade omkostnader för kvalitetshöjande åtgärder och förväntade prishöjningar kommer behovet av statliga bidragsmedel sannolikt att öka. Besparingspotentialen liksom behovet av kvalitetshöjande insatser varierar mellan länen, vilket antyder att det också finns behov av en regional omfördelning.   Länsstyrelser och huvudmän är ansvariga för att åtgärda brister i verksamheten. Förbättring av effektuppföljningen bör genomföras direkt. Försurningsbedömningar och pH-mål bör ses över i takt med att nya data inkommer. Justering av kalkdoser och avslutande av onödig kalkning bör ske inför nästkommande spridningstillfälle. Förändringar av kalkningsstrategin är i regel mera tidskrävande och bör prioriteras till åtgärdsområden där den kemiska målsättningen inte uppnås eller där kalkförbrukningen är omotiverat hög.  Den regionala verksamheten behöver fortsatt stöd och styrning från Havs- och vattenmyndigheten. En betydande del av de förbättringar som uppnåtts under de senaste tio åren har åstadkommits via medelsfördelning och bidragsvillkor. Samtidigt finns det fortfarande uppenbara brister i verksamheten varför ytterligare och andra typer av styrmedel behövs. HaV behöver också bidra med utbildningsinsatser och rådgivning samt att bedömningsverktyg och vägledningar utvecklas i takt med att ny kunskap tillkommer.
  •  
69.
  • Abrahamsson, Ingemar (författare)
  • Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Rapporten behandlar resultaten från de fysikalisk-kemiska provtagningar som har utförts vid 27 vattendragslokaler sedan 1988 inom den samordnade recipientkontrollen på Gotland. Dessutom redovisas resultat från två nationella trendstationer där provtagning och analys har utförts i regi av SLU. Utvärderingen omfattar främst en beskrivning av tillstånd och trender för parametrarna totalfosfor, totalkväve, alkalinitet, organiskt material, vattenfärg och grumlighet. De provtagna vattendragen var under åren 2007-2009 genomgående mycket näringsrika. Med avseende på fosforhalter uppvisade 24 av de 29 provpunkterna en måttlig, otillfredsställande eller dålig status. Vad gäller kväve registrerades mycket höga till extremt höga halter i 26 av de 29 provpunkterna. Vattenfärgen och grumligheten var måttlig till betydande och halterna av organiskt material var generellt måttligt hög till hög. De provtagna vattendragen hade samtliga mycket god buffertförmåga.
  •  
70.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 61-70 av 30635
Typ av publikation
rapport (30635)
konstnärligt arbete (36)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (26960)
populärvet., debatt m.m. (1892)
refereegranskat (1783)
Författare/redaktör
Linderson, Hans (847)
Pihl-Karlsson, Gunil ... (225)
Karlsson, Per Erik (212)
Hansson, Anton (181)
Hellsten, Sofie (166)
Östman, Sofi (128)
visa fler...
Akselsson, Cecilia (120)
Isaksson, Sven, 1966 ... (94)
Edvardsson, Bo, 1944 ... (90)
Eriksson, Samuel (85)
Ericsson, Göran (76)
Cardinale, Massimili ... (64)
Sundberg, Iréne (64)
Erlandsson, Martin (63)
Danielsson, Helena (62)
Bignert, Anders (62)
Casini, Michele (60)
Sonesten, Lars (60)
Neumann, Wiebke (60)
Bergström, Lena (59)
Danielsson, Sara (59)
Faxneld, Suzanne (59)
Nordström, Jan (56)
Gustafsson, Mats (56)
Linderholm, Johan, 1 ... (56)
Ingason, Haukur (56)
Nyberg, Elisabeth (55)
Larsson, Gerry (54)
Söderholm, Patrik (53)
Glimskär, Anders (53)
Olsson, Jens (51)
Brorström-Lundén, Ev ... (51)
Dettki, Holger (51)
Kreuger, Jenny (50)
Karlsson, Magnus (49)
Baresel, Christian (47)
Vierth, Inge, 1959- (45)
Stenbacka, Fredrik (44)
Hansson, Katarina (44)
Heshmati, Almas (43)
Wallin, Jan-Erik (43)
Stenmarck, Åsa (43)
De Jong, Adriaan (42)
Östman, Birgit (40)
Storesund, Karolina (40)
Singh, Navinder (39)
Nilsson, Daniel (38)
Kahlert, Maria (38)
Arnemo, Jon (38)
Haglund, Peter (38)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (2958)
Naturvårdsverket (2772)
Sveriges Lantbruksuniversitet (2646)
Göteborgs universitet (2184)
Uppsala universitet (2106)
RISE (1993)
visa fler...
Kungliga Tekniska Högskolan (1676)
Stockholms universitet (1521)
Linköpings universitet (1437)
Umeå universitet (1347)
Chalmers tekniska högskola (1245)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (1180)
IVL Svenska Miljöinstitutet (961)
Linnéuniversitetet (849)
Luleå tekniska universitet (825)
Örebro universitet (668)
Malmö universitet (565)
Jönköping University (550)
Karlstads universitet (511)
Mittuniversitetet (495)
Högskolan Dalarna (487)
Mälardalens universitet (422)
Högskolan i Borås (405)
Försvarshögskolan (318)
Södertörns högskola (311)
Riksantikvarieämbetet (248)
Högskolan i Gävle (247)
Högskolan Kristianstad (243)
Högskolan i Halmstad (238)
Havs- och vattenmyndigheten (227)
Högskolan Väst (168)
Nordiska Afrikainstitutet (156)
Handelshögskolan i Stockholm (121)
Högskolan i Skövde (116)
Marie Cederschiöld högskola (105)
Naturhistoriska riksmuseet (101)
Blekinge Tekniska Högskola (95)
Gymnastik- och idrottshögskolan (33)
Röda Korsets Högskola (30)
Institutet för språk och folkminnen (29)
Konstfack (20)
Stockholms konstnärliga högskola (15)
Kungl. Konsthögskolan (14)
Kungl. Musikhögskolan (6)
Karolinska Institutet (3)
Sophiahemmet Högskola (3)
Enskilda Högskolan Stockholm (2)
visa färre...
Språk
Svenska (18412)
Engelska (11927)
Norska (144)
Tyska (40)
Danska (27)
Franska (21)
visa fler...
Finska (16)
Japanska (11)
Spanska (7)
Odefinierat språk (3)
Polska (3)
Portugisiska (3)
Kinesiska (3)
Ryska (2)
Rumänska (2)
Albanska (2)
Vietnamesiska (2)
Italienska (1)
Nederländska (1)
Tjeckiska (1)
Ungerska (1)
Persiska (1)
Nynorsk (1)
Koreanska (1)
Swahili (1)
Amhariska (1)
visa färre...
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (10731)
Naturvetenskap (7633)
Teknik (5271)
Humaniora (2684)
Lantbruksvetenskap (2102)
Medicin och hälsovetenskap (1442)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy