| 1. |
- Gudehn, Ann
(författare)
-
Miljöpåverkan från små lackeringsföretag
- 1997
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 1996 genomförde nio av Gävleborgs kommuner en gemensam inventerings-och tillsynskampanj. Kampanjen omfattade små företag som lackerar bilar, metall eller trä sammanlagt besöktes 75 företag.Syftet var att:Skaffa en uppfattning om den totala lösningsmedelsandningen hos relativt små användare för att kunna jämföra detta med övriga lösningsmedelsutsläpp i länet.Bedriva tillsyn hos lösningsmedelsanvändare i syfte att minska utsläpp av lösningsmedel till luft och vatten samt att förbättra hanteringen av avfall hos de aktuella företagen.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Svensson, Måns, et al.
(författare)
-
Näthat och demokratiskt deltagande – en kunskapsöversikt
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rätten att uttrycka åsikter, att kritisera och att ifrågasätta är en del av enlevande demokrati. Ett demokratiskt samhälle måste vara öppet för olikaröster och ge alla möjlighet att komma till tals. Demokratin är beroendeav att människor deltar och engagerar sig i samhällsfrågor. Med rättentill yttrandefrihet kommer också ett ansvar. Var och en bör skydda, värnaoch bevara yttrandefriheten genom att respektera andra och bidra till ensamhällsdebatt fri från hot och hat. Tystas människor tystnar demokratin.Den digitala utvecklingen gör det möjligt för fler att göra sin röst hörd. Det ärpositivt men för också med sig utmaningar. Att föra fram och sprida hot ochhat har blivit enklare. Uttalanden kan få snabb spridning i sociala medier ochpå så sätt få större genomslagskraft i dag än tidigare. Det kan missbrukas avpersoner som inte vill bevara det demokratiska samhället.Personer som engagerar sig i samhällsfrågor är särskilt utsatta för hotoch hat. Det gäller till exempel förtroendevalda, journalister, konstnärer,opinionsbildare, forskare och representanter för det civila samhället. Utsatthetkan också vara kopplat till exempelvis en persons kön, könsidentitet, hudfärg,sexuella läggning eller ålder. När kvinnor och hbtqi-personer får hot och hatriktat mot sig har det ofta att göra med kön och sexualitet.På uppdrag av Brottsoffermyndigheten har forskare vid Lunds universitetoch Högskolan i Halmstad genomfört en enkätundersökning som visadeatt mer än hälften av de tillfrågade har känt sig kränkta av sådant som andraskriver om dem på nätet. Särskilt utsatta är unga och personer med utländskbakgrund, och följden blir omfattande nivåer av självcensur bland dessagrupper. Det innebär att de anpassar hur de uttrycker sig för att undvika hotoch hat, eller helt avstår från att publicera och delta i samhällsdebatten. Detdemokratiska samtalet begränsas och viktiga röster riskerar att tystna.Även denna kunskapsöversikt är ett resultat av samarbetet mellan Brottsoffer- myndigheten, Lunds universitet och Högskolan i Halmstad. Den belyser olika frågor om näthat och demokratiskt deltagande, såsom vilka områden som genererar hot och hat, vilka samhälls- och yrkesgrupper som är särskilt utsatta och vilka konsekvenser näthat leder till.
|
|
| 9. |
- Åström, Karl Johan
(författare)
-
Adaptiv reglering
- 1982
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Åström, Karl Johan
(författare)
-
Adaptiv reglering
- 1996
-
Ingår i: Nationalencyklopedin (NE.se).
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
