| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Österlind, Eva, 1956-
(författare)
-
Can Habitus be Traced using Phenomenography?
- 2010
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- From basic observations of social reproduction in education and an evolving understanding of the explicit and implicit impact of parents’ working conditions on the family’s life conditions, to the all-embracing concept of habitus - could it be possible to gain even more knowledge about how this process actually works out in the classroom, and develop better ways to handle it? In this paper Phenomenography and Habitus, Marton and Bourdieu, will be juxtaposed. Their academic context, purpose, perspective and so on, will be compared to figure out if Habitus could be described, at least partially, by the use of phenomenographic studies.To illustrate the argumentation an empirical example of students’ approaches to individual school work is presented (Österlind, 1998, 2009). The study consists of a phenomenographic analysis, combined with data on social background and interpreted in a sociocultural framework with habitus as the central concept.
|
|
| 9. |
- Österlind, Eva
(författare)
-
Drama i skolan – lärare och dramapedagoger i samverkan
- 2017
-
Ingår i: Book of abstract. - Umeå : Umeå universitet. ; , s. 4-4
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad händer när lärare i grundskolan samarbetar över längre tid med dramapedagoger från kulturskolan? Vilka förväntningar och farhågor finns inför det långsiktiga samarbetet? Hur upplevs drama i skolan av respektive yrkeskategori? Sker ett ömsesidigt, kollegialt lärande? I vilken grad bidrar mötet mellan olika professioner till att medverkande dramapedagoger och lärare ’tvingas’ formulera sig, och därmed till verbalisering av deras tysta kunskap?Projektet som ligger till grund för studien genomfördes under ett läsår i en låg- och mellan-stadieskola. Dramapedagoger och klasslärare arbetade tillsammans i stort sett varje vecka, med den övergripande målsättningen att stärka elevernas lek, kreativitet, samarbete och språk.Olika typer av datainsamling gjordes inom ramen för projektet, men här redovisas endast en mindre del knuten till yrkesutövarna. Lärare och dramapedagoger besvarade enkäter i början och slutet av projektperioden, samt intervjuades individuellt. Drama är inget ämne i svensk skola, och det finns formellt sett inga ’dramalärare’ i Sverige. Flertalet verksamma lärare har mycket begränsad kunskap om drama. Dramapedagoger saknar vanligtvis lärarutbildning och arbetar i regel utanför skolan, i mer informella lärandesituationer där deltagande är frivilligt. Det finns alltså anledning att undersöka om och hur ett långsiktigt samarbete mellan representanter för dessa yrkesgrupper kan innebära ökad förståelse för varandras kompetens. En möjlig konsekvens av ett sådant samarbete är ett behov att formulera vad man annars tenderar att ta för givet, vilket innebär att tyst kunskap blir explicit. Resultat från den preliminära analysen av enkäter och intervjuer kommer att presenteras, med fokus på de båda yrkeskategoriernas förväntningar, erfarenheter och lärande under processens gång. Hur kan dramapedagogen dela med sig av sin dramakompetens till läraren? Hur kan läraren skapa förståelse för skolans villkor hos dramapedagogen?
|
|
| 10. |
- Österlind, Eva
(författare)
-
Drama in ESD : a multimodal experience
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Previous research on Education for Sustainable Development, ESD, reveals that many young people associate environmental problems with feelings of helplessness, guilt and insecurity. Therefore, new ways of teaching that gives students an opportunity to learn more about sustainable development, despite emotional constraints, needs to be developed. Research suggests that aesthetic forms of instruction may open up for more experience based and value integrated learning processes. One form of aesthetic instruction that may afford work with values and emotional aspects related to sustainable development is drama. Previous research on the potential of drama related to education for sustainable development is, however, limited. This study is based on a drama workshop given to university students in three European countries during 2017. Before and after the workshop, the participants filled in a questionnaire. Preliminary results will be presented, regarding students experiences of working with values and multimodal dimensions of sustainable development by means of drama.
|
|
