| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Abalo, Ernesto, 1982-, et al.
(författare)
-
Digitalisering och social exklusion : Om medborgares användning av och attityder till Arbetsförmedlingens digitala tjänster
- 2008
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This research report focuses on the users of e-government in a social science perspective. Our aim is to study how different social groups, registered at the Swedish Public Employment Service, relate to the internet, the agency and the services offered on its website (www.ams.se). The field of e-government research is dominated by studies that centre attention on the supply side (videlicet research investigating the entrance of IT in organizations and the implications that new technology have to these), while usercentred research (demand side) is still scarce. Our study, focusing on how citizens relate to the internet in general and e-government in particular, therefore helps to bridge a knowledge gap within the field. Our survey is based on a questionnaire sent to 2 000 randomly selected persons, all registered at the Swedish Public Employment Service. Of these, 762 job seekers responded, which gives us a frequency rate of 40 percent. The questions asked were related to the job seekers’ usage of and attitudes towards the internet in general and the agency’s webpage in particular, but also to their attitudes to the Swedish Public Employment Service. The main results show that social factors, particularly education, play a major role for the job seekers’ ability to use the web based services offered by the agency. People with a lower educational level are less inclined to use the agency’s website, and at the same time they experience the site as more complicated to use. We also found a strong link between the relations to the internet (access, usage, experience and attitudes) and the relations to the agency’s website. Those with advantaged internet relations – mostly well educated people, white collars and people living in bigger cities – also use the agency’s website more diligently and tend to have more positive attitudes towards it (and vice versa). Thus, its necessary to talk in terms of digitally well equipped and less well equipped groups. The unequal relations to the internet in general and the agency’s website in particular not only indicate that e-government is more suitable for the digitally well equipped, but that it in fact exclude those with less digital resources. This new kind of exclusion has great implications for the job seekers’ possibilities to enter the labour market, and to act their role as citizens. If e government also means a reformation of the citizen role – in the sense of increased individual responsibility towards the government - not bridging the digital divide will carry even more exclusion to those that’s already excluded.
|
|
| 4. |
- Abalo, Ernesto, 1982-
(författare)
-
"Fotbollsplanen kan vara en tickande miljöbomb" : Om konstruktionen av risk och expertis i svenska nyhetsmediers rapportering om konstgräs som miljöfråga
- 2019
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Denna studie undersöker hur svenska nyhetsmedier rekontextualiserar kunskapsläget om konstgräsets miljöpåverkan och hur de skapar expertis om detta. Syftet med detta är att utveckla förståelsen för mediernas roll som förmedlare och skapare av expertkunskap om miljöfrågor och miljörisker. Material från nio svenska nyhetsmedier studeras kvalitativt genom kritisk diskursanalys. Resultaten visar att en central utgångspunkt för medierna är att konstruera konstgräs som en miljörisk, speciellt gällande risken för spridning av mikroplaster i vattenmiljöer. Emellanåt främjas en alarmistisk diskurs om konstgräsets miljöpåverkan. Viktigt för konstruktionen av denna risk och för att förmedla expertkunskap i fråga är en rapport om källor till mikroplast där konstgräs rankas som den näst största mikroplastkällan. Medierna uppvisar svårigheter i att problematisera denna källa, vilket bland annat leder till att mediediskursen emellanåt slår fast konstgräsets negativa effekter på miljön, men också till konstruktioner av ovisshet. En viktig strategi, både för att konstruera konstgräs som miljörisk och för att säga emot en sådan diskurs, är att knyta argument till en vetenskaplig diskurs. Studien visar också att medierna har svårt att hantera kunskapsosäkerhet, vilken emellanåt blir en drivkraft i befästandet av konstgräset som miljörisk. Studien avslutas med en diskussion om hur journalistiska villkor och rådande tankemönster om miljön bidrar till att främja riskdiskurser framför ett helhetsperspektiv på miljön.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Abalo, Ernesto, 1982-
(författare)
-
Konstgräs som miljöfråga i svenska nyhetsmedier : En kvantitativ innehållsanalys
- 2019
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Denna studie har som mål att undersöka hur svenska nyhetsmedier gestaltar konstgräs som miljöfråga. Detta görs i syfte att dels öka kunskapen om hur medierna rapporterar om mikroplastrelaterade miljöfrågor, ett forskningsområde som är outforskat i både svensk och internationell kontext, dels bidra med kunskap om hur miljövinsterna med konstgräs (återvinning/cirkulär ekonomi) porträtteras gentemot de miljörisker som det ger upphov till (utsläpp av plast och gummi). Rapporteringen från 15 nyhetsmedier och ett totalurval om 250 artiklar publicerade under perioden 2014–2018 studeras genom kvantitativ innehållsanalys. Resultaten visar att konstgräs som miljöfråga förekommer sparsamt i svenska nyhetsmedier, men att rapporteringen har ökat från och med 2016. Från och med detta år börjar konstgräs att allt tydligare kopplas till spridning av plast och gummi i naturen, vilket också är det vanligaste miljöproblemet som konstgräs kopplas till överlag. Detta kan, mot bakgrund av den traditionella medielogikens främjande av risker, i sin tur förklara mediernas ökade intresse för konstgräs som miljöfråga. Miljövinster med konstgräs framkommer inte i normalfallet, vilket betyder att denna aspekt överskuggas av de miljöproblem och risker som finns med konstgräs. Däremot konstaterar ungefär var tredje artikel som fokuserar på konstgräs och miljön i huvudtemat någon form av vetenskaplig osäkerhet kring konstgräsets miljöpåverkan. Gestaltningen av konstgräs som miljöfråga är till viss del formad av samhällsdebatten kring spridningen av plast i naturen, vilket ger medierna tolkningsramar för att förstå frågan, samt gör frågan nyhetsvärdig i sig.
|
|
| 7. |
- Abalo, Ernesto, 1982-
(författare)
-
Medielogik eller hållbar kommunikation? En intervjustudie om medieringen av konstgräs som miljöfråga
- 2020
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Denna studie intresserar sig för förhållandet mellan medierna och andra intressenter i kommunikationen av miljön, och centrerar kring medieringen av mikroplastutsläpp från konstgräsplaner. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöks kommunikationsstrategierna hos centrala aktörer i medieringen av dessa miljöfrågor. Syftet är att bidra till teoretiseringen av hur kommunikationsstrategier och institutionella logiker hos olika intressenter möts och omförhandlas i den medierade kommunikationen om specifika miljöfrågor. Studien bygger på 14 intervjuer med totalt 15 journalister och redaktörer, myndighetsföreträdare, politiker, forskare och representanter för däckbranschen. En tematisk analys visar att konstgräsfrågan blir intressant för redaktioner på grund av konfliktytorna som kan exploateras i frågan, och osäkerheten som finns kring konstgräsets utsläpp av mikroplaster integreras i strategierna som styr det journalistiska hantverket. Studien visar också att kommunikationsstrategier som är i linje med den så kallade medielogiken möjliggör för intressenter att nå fram med sina perspektiv i medierna och vice versa. Detta mönster visar sig exempelvis i däckbranschens kommunikativa arbete i konstgräsfrågan. Studien visar också att Naturvårdsverket, som innehaft en nyckelroll i frågan om mikroplaster, har haft en ambivalent kommunikationsstrategi i denna fråga. Myndigheten både använder sig av och bortser från medielogiken. Studien diskuterar också riskerna med miljökommunikationens anpassning till medielogiken, där denna anpassning riskerar att bli ett problem ur ett hållbarhetsperspektiv.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
