SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Abalo Ernesto 1982 ) "

Sökning: WFRF:(Abalo Ernesto 1982 )

  • Resultat 1-10 av 41
  • [1]2345Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Abalo, Ernesto, 1982-, et al. (författare)
  • Digitalisering och social exklusion Om medborgares användning av och attityder till Arbetsförmedlingens digitala tjänster
  • 2008
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Denna rapport studerar användarna av den digitala förvaltningen ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Målet är att undersöka hur olika grupper av inskrivna vid den svenska Arbetsförmedlingen – formerade utifrån olika socialt strukturerande faktorer – använder och förhåller sig till såväl internet som den aktuella myndigheten och dess webbplats (www.ams.se).</p> <p>Forskningen kring myndigheternas digitalisering domineras av studier som undersöker hur ny teknik implementeras i organisationer och vilka implikationer den har för dessa, medan användarstudier är sällsynta. Vår studie, som undersöker hur medborgare förhåller sig till internet i allmänhet och myndigheternas digitalisering i synnerhet, fyller därför ett tomrum på forskningsfältet.</p> <p>Studiens material samlades in genom en enkät som skickades till 2000 slumpmässigt utvalda personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Totalt erhölls 762 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 40 procent. I huvudsak rörde enkätfrågorna de arbetssökandes användning av och attityder till såväl internet som Arbetsförmedlingens webbplats, men även frågor om gruppens attityder till myndigheten i allmänhet ställdes.</p> <p>Resultaten visar att sociala faktorer, inte minst utbildning, är av stor betydelse för medborgarnas förmåga att använda Arbetsförmedlingens webbaserade tjänster. Lågutbildade använder myndighetens webbplats mer sällan än högutbildade, samtidigt som de även upplever den som svårare att använda. Vidare fann vi ett tydligt samband mellan de arbetssökande medborgarnas användning av och attityder till internet och Arbetsförmedlingens sajt. Grupper med en gynnsam relation till internet (i termer av tillgång, användning, erfarenhet och attityder) – framför allt högutbildade, tjänstemän och storstadsbor – använder också myndighetens webbplats flitigare, samtidigt som de tenderar att ha en mer positiv attityd till densamma (och vice versa). Följaktligen är det nödvändigt att tala om digitalt resursstarka och resurssvaga grupper.</p> <p>De ojämlika relationerna till internet i allmänhet och Arbetsförmedlingens webbplats i synnerhet indikerar inte bara att digitaliseringen av förvaltningen är mer gynnsam för digitalt resursstarka grupper, utan också att den stänger ute digitalt resurssvaga grupper. Detta nya slags exklusion får implikationer för de arbetssökandes möjligheter att både ta sig in på arbetsmarknaden och agera som medborgare. Om myndigheternas digitalisering dessutom medför en omformering av medborgarskapet, i termer av ökat individuellt ansvar gentemot förvaltningen, kommer den digitala klyftan, såvida inget görs, befästa de digitalt resurssvaga gruppernas redan existerande utanförskap.</p>
  •  
2.
  • Abalo, Ernesto, 1982-, et al. (författare)
  • Digitalisering och social exklusion Om medborgares användning av och attityder till Arbetsförmedlingens digitala tjänster
  • 2008
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Denna rapport studerar användarna av den digitala förvaltningen ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Målet är att undersöka hur olika grupper av inskrivna vid den svenska Arbetsförmedlingen – formerade utifrån olika socialt strukturerande faktorer – använder och förhåller sig till såväl internet som den aktuella myndigheten och dess webbplats (www.ams.se).</p><p>Forskningen kring myndigheternas digitalisering domineras av studier som undersöker hur ny teknik implementeras i organisationer och vilka implikationer den har för dessa, medan användarstudier är sällsynta. Vår studie, som undersöker hur medborgare förhåller sig till internet i allmänhet och myndigheternas digitalisering i synnerhet, fyller därför ett tomrum på forskningsfältet.</p><p>Studiens material samlades in genom en enkät som skickades till 2000 slumpmässigt utvalda personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Totalt erhölls 762 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 40 procent. I huvudsak rörde enkätfrågorna de arbetssökandes användning av och attityder till såväl internet som Arbetsförmedlingens webbplats, men även frågor om gruppens attityder till myndigheten i allmänhet ställdes.</p><p>Resultaten visar att sociala faktorer, inte minst utbildning, är av stor betydelse för medborgarnas förmåga att använda Arbetsförmedlingens webbaserade tjänster. Lågutbildade använder myndighetens webbplats mer sällan än högutbildade, samtidigt som de även upplever den som svårare att använda. Vidare fann vi ett tydligt samband mellan de arbetssökande medborgarnas användning av och attityder till internet och Arbetsförmedlingens sajt. Grupper med en gynnsam relation till internet (i termer av tillgång, användning, erfarenhet och attityder) – framför allt högutbildade, tjänstemän och storstadsbor – använder också myndighetens webbplats flitigare, samtidigt som de tenderar att ha en mer positiv attityd till densamma (och vice versa). Följaktligen är det nödvändigt att tala om digitalt resursstarka och resurssvaga grupper.</p><p>De ojämlika relationerna till internet i allmänhet och Arbetsförmedlingens webbplats i synnerhet indikerar inte bara att digitaliseringen av förvaltningen är mer gynnsam för digitalt resursstarka grupper, utan också att den stänger ute digitalt resurssvaga grupper. Detta nya slags exklusion får implikationer för de arbetssökandes möjligheter att både ta sig in på arbetsmarknaden och agera som medborgare. Om myndigheternas digitalisering dessutom medför en omformering av medborgarskapet, i termer av ökat individuellt ansvar gentemot förvaltningen, kommer den digitala klyftan, såvida inget görs, befästa de digitalt resurssvaga gruppernas redan existerande utanförskap.</p>
  •  
3.
  • Abalo, Ernesto, 1982-, et al. (författare)
  • Digitalisering och social exklusion : Om medborgares användning av och attityder till Arbetsförmedlingens digitala tjänster
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Denna rapport studerar användarna av den digitala förvaltningen ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Målet är att undersöka hur olika grupper av inskrivna vid den svenska Arbetsförmedlingen – formerade utifrån olika socialt strukturerande faktorer – använder och förhåller sig till såväl internet som den aktuella myndigheten och dess webbplats (www.ams.se).</p><p>Forskningen kring myndigheternas digitalisering domineras av studier som undersöker hur ny teknik implementeras i organisationer och vilka implikationer den har för dessa, medan användarstudier är sällsynta. Vår studie, som undersöker hur medborgare förhåller sig till internet i allmänhet och myndigheternas digitalisering i synnerhet, fyller därför ett tomrum på forskningsfältet.</p><p>Studiens material samlades in genom en enkät som skickades till 2000 slumpmässigt utvalda personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Totalt erhölls 762 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 40 procent. I huvudsak rörde enkätfrågorna de arbetssökandes användning av och attityder till såväl internet som Arbetsförmedlingens webbplats, men även frågor om gruppens attityder till myndigheten i allmänhet ställdes.</p><p>Resultaten visar att sociala faktorer, inte minst utbildning, är av stor betydelse för medborgarnas förmåga att använda Arbetsförmedlingens webbaserade tjänster. Lågutbildade använder myndighetens webbplats mer sällan än högutbildade, samtidigt som de även upplever den som svårare att använda. Vidare fann vi ett tydligt samband mellan de arbetssökande medborgarnas användning av och attityder till internet och Arbetsförmedlingens sajt. Grupper med en gynnsam relation till internet (i termer av tillgång, användning, erfarenhet och attityder) – framför allt högutbildade, tjänstemän och storstadsbor – använder också myndighetens webbplats flitigare, samtidigt som de tenderar att ha en mer positiv attityd till densamma (och vice versa). Följaktligen är det nödvändigt att tala om digitalt resursstarka och resurssvaga grupper.</p><p>De ojämlika relationerna till internet i allmänhet och Arbetsförmedlingens webbplats i synnerhet indikerar inte bara att digitaliseringen av förvaltningen är mer gynnsam för digitalt resursstarka grupper, utan också att den stänger ute digitalt resurssvaga grupper. Detta nya slags exklusion får implikationer för de arbetssökandes möjligheter att både ta sig in på arbetsmarknaden och agera som medborgare. Om myndigheternas digitalisering dessutom medför en omformering av medborgarskapet, i termer av ökat individuellt ansvar gentemot förvaltningen, kommer den digitala klyftan, såvida inget görs, befästa de digitalt resurssvaga gruppernas redan existerande utanförskap.</p>
  •  
4.
  •  
5.
  • Abalo, Ernesto, 1982-, et al. (författare)
  • Olika publiker, olika livsstilar Om idrott, kultur och regional utveckling
  • 2008
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>I föreliggande rapport studeras vilka sociala värden som elitidrotten och kulturen genererar för invånarna i landsortspräglade län som Blekinge, Halland, Kalmar och Kronoberg. Studien syftar till att lämna ett bidrag till den samhällsvetenskapliga idrottsforskningen, och ge ökad kunskap om idrottens och kulturens betydelse för den regionala utvecklingen.</p> <p>Studiens material vilar på en postenkät skickad till 1500 slumpmässigt utvalda personer i respektive län. Det sammanlagda antalet besvarade enkäter uppgick till 3181 stycken, vilket ger en nettosvarsfrekvens på 54 procent.</p> <p>Rapporten visar bland annat att både idrott och kultur värderas relativt högt och konsumeras i relativt stor utsträckning. Beträffande idrott konsumeras främst breddidrottsliga evenemang, och vad gäller kultur besöks bibliotek och biografer oftare än exempelvis teatrar.</p> <p>Studien visar också att de kultur- respektive idrottsintresserade skiljer sig åt vad gäller demografi, men även vad gäller livsstil. De idrottsintresserade har en mer folklig och lantlig prägel, medan de kulturintresserade är att betrakta som en välutbildad kosmopolitisk grupp. Med tanke på de sistnämndas ökade rörlighet är satsningar på kultur ej att förringa. Denna typ av satsningar kan få denna resursstarka grupp att dels stanna kvar i landsorten, dels flytta in till densamma.</p>
  •  
6.
  • Abalo, Ernesto, 1982-, et al. (författare)
  • Olika publiker, olika livsstilar Om idrott, kultur och regional utveckling
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>I föreliggande rapport studeras vilka sociala värden som elitidrotten och kulturen genererar för invånarna i landsortspräglade län som Blekinge, Halland, Kalmar och Kronoberg. Studien syftar till att lämna ett bidrag till den samhällsvetenskapliga idrottsforskningen, och ge ökad kunskap om idrottens och kulturens betydelse för den regionala utvecklingen.</p><p>Studiens material vilar på en postenkät skickad till 1500 slumpmässigt utvalda personer i respektive län. Det sammanlagda antalet besvarade enkäter uppgick till 3181 stycken, vilket ger en nettosvarsfrekvens på 54 procent.</p><p>Rapporten visar bland annat att både idrott och kultur värderas relativt högt och konsumeras i relativt stor utsträckning. Beträffande idrott konsumeras främst breddidrottsliga evenemang, och vad gäller kultur besöks bibliotek och biografer oftare än exempelvis teatrar.</p><p>Studien visar också att de kultur- respektive idrottsintresserade skiljer sig åt vad gäller demografi, men även vad gäller livsstil. De idrottsintresserade har en mer folklig och lantlig prägel, medan de kulturintresserade är att betrakta som en välutbildad kosmopolitisk grupp. Med tanke på de sistnämndas ökade rörlighet är satsningar på kultur ej att förringa. Denna typ av satsningar kan få denna resursstarka grupp att dels stanna kvar i landsorten, dels flytta in till densamma.</p>
  •  
7.
  •  
8.
  •  
9.
  • Abalo, Ernesto, 1982- (författare)
  • Class as deviance : constructing the support for and opposition against Hugo Chávez
  • 2011
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>By applying the methods of Critical Discourse Analysis this paper aims to explore how ideology works within the discursive construction of class, in the representation of the supporters and opponents of the government of Hugo Chávez in Venezuela. News items from New York Times (US), El País (Uruguay) and Dagens Nyheter (Sweden) constitute the analyzed material. The paper argues that class-markers are important in the representation of government supporters, whom many times are constructed as belonging to the poorer sectors of society. Class is however less explicit in the representation of Chávez-opposition, which in fact is lead by elite groups. It is therefore argued that class in this context becomes a marker of deviance, which in turn works ideologically in legitimizing oppositional groups and disqualifying the support for Chávez’ government.</p>
  •  
10.
  • Abalo, Ernesto, 1982- (författare)
  • Class as deviance : Constructing the support for and opposition against Hugo Chávez
  • 2011
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>By applying the methods of Critical Discourse Analysis this paper aims to explore how ideology works within the discursive construction of class, in the representation of the supporters and opponents of the government of Hugo Chávez in Venezuela. News items from New York Times (US), El País (Uruguay) and Dagens Nyheter (Sweden) constitute the analyzed material. The paper argues that class-markers are important in the representation of government supporters, whom many times are constructed as belonging to the poorer sectors of society. Class is however less explicit in the representation of Chávez-opposition, which in fact is lead by elite groups. It is therefore argued that class in this context becomes a marker of deviance, which in turn works ideologically in legitimizing oppositional groups and disqualifying the support for Chávez’ government.</p>
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 41
  • [1]2345Nästa
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy