| 1. |
- Ahlberg, Erik, et al.
(författare)
-
"Vi klimatforskare stödjer Greta och skolungdomarna"
- 2019
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- DN DEBATT 15/3. Sedan industrialiseringens början har vi använt omkring fyra femtedelar av den mängd fossilt kol som får förbrännas för att vi ska klara Parisavtalet. Vi har bara en femtedel kvar och det är bråttom att kraftigt reducera utsläppen. Det har Greta Thunberg och de strejkande ungdomarna förstått. Därför stödjer vi deras krav, skriver 270 klimatforskare.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Blom, Henning, et al.
(författare)
-
Devonian vertebrates from East Greenland : a review of faunal composition and distribution
- 2007
-
Ingår i: Geodiversitas. - 1280-9659 .- 1638-9395. ; 29:1, s. 119-141
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The Devonian vertebrate faunas of East Greenland are reviewed and their distribution discussed for the first time in the light of the most recently published stratigraphical framework for the area. The predominantly Middle and Upper Devonian continental sediments have yielded representatives of most major groups of early fossil vertebrates, including heterostracans, placoderms, acanthodians, chondrichthyans, actinopterygians, lungfishes, porolepiforms, "osteolepiforms" and tetrapods, but to date, no single publication has treated them all in their stratigraphical context. We therefore attempt to place them into the most recent, formalised lithostratigraphy, providing improved resolution for their stratigraphical distribution, as a basis for comparing East Greenland with other Devonian faunal successions worldwide. The review highlights the fact that many problems of stratigraphical correlation and dating of the East Greenland Devonian deposits remain to be resolved by further fieldwork. Several assemblages ranging from Givetian to Famennian in age can be distinguished, that correspond to older superceded subdivisional nomenclature. A possible Frasnian fauna has been recognised for the first time, adding details to an otherwise poorly dated part of the succession. Typical Devonian taxa such as Holoptychius Agassiz, 1839 and Groenlandaspis Heintz, 1932 have apparently been recorded in an otherwise unique position above the Devonian-Carboniferous boundary in the upper part of the succession. New specimens of rare elements of the fauna including an unknown arthrodire placoderm, a putative chondrichthyan spine and a patch of possibly regurgitated acanthodian spines, are illustrated for the first time.
|
|
| 4. |
- Herzfeld Olsson, Petra, 1966-, et al.
(författare)
-
Aktuella utmaningar för svensk arbetsrätt
- 2020
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - 1100-7761 .- 2002-3545. ; :3, s. 619-623
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
- Vierth, Inge, 1959-, et al.
(författare)
-
Elanvändning för längre och tyngre tåg : sammanfattning av resultat, erfarenheter och lärdomar från ELVIS-demonstrationsprojekt
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet som redovisas i detta notat analyserar hur godstransporterna på järnväg kan effektiviseras. Hypoteserna är att transporterna kan effektiviseras genom att använda längre respektive tyngre godståg, genom att genomföra energibesparande åtgärder samt att det kan finnas andra typer av nyttor för företagen och hela samhället. I rapporten sammanfattas resultat och erfarenheter från tre tidigare delrapporter framtagna inom ramen för projektet. Skogsindustriföretagen och andra varuägare och transportföretag ser möjligheter att minska transportkostnaderna genom att använda längre och tyngre tåg och/eller att effektivisera elanvändningen. Trafikverket ser att längre och tyngre tåg möjliggör att den befintliga järnvägsinfrastrukturen utnyttjas mer effektivt. Trafikverket ser även effektiviseringsmöjligheter genom en konsekvent mätning av elanvändningen och analys av faktorerna som påverkar elanvändningen. Forskare, företag och Trafikverket slutsatsen att det finns stora behov att kvalitetssäkra de data som tas fram i de befintliga databaserna på Trafikverket. Detta gäller såväl information om elanvändningen som uppgifter om de faktorer som kan påverka elanvändningen, till exempel tågens längd, tågens bruttovikt, antalet stopp, hastighet och topografi. Inom ramen för tre fallstudier, Gävle-Malmö, Holmsund–Skövde och Mora-Gävle genomfördes försök med olika förklarande variabler. Med hänsyn till fallstudiernas och försökens olika förutsättningar och tyngdpunkter är det svårt att göra direkta jämförelser. Några övergripande slutsatser med avseende på elanvändningen kan dock dras, exempelvis: • Tågets vikt (i antal ton) och längd (antal vagnar) ökar elanvändningen i försöken. • I vissa försök finns stöd för att det finns skalfördelar. • Lokförarens körstil (bland annat återmatning) påverkar elanvändningen.
|
|
