| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Ahlbom, Anders, et al.
(författare)
-
Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält; Åttonde årsrapporten
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Årets rapport diskuterar några forskningsområden där resultaten är av stor betydelse och som kan förväntas tilldra sig stor uppmärksamhet. Det första avser möjligheterna att skatta exponering och den relativa betydelsen av olika exponeringskällor. Viktigt arbete har där gjorts inom det Schweiziska nationella forskningsprogrammet. Vi har inkluderat en figur som på ett enkelt sätt sammanfattar viktiga och relevanta resultat avseende exponering i den allmänna miljön. Det framgår att basstationer, egen mobiltelefonanvändning och trådlösa hemtelefoner är de viktigaste källorna till exponering (om man bortser från lokal exponering till huvudet under samtal). Nästa område avser sömn och EEG-undersökningar. Det har där visat sig i ett antal undersökningar att elektromagnetiska fält tycks ha effekt på EEG under sömn. Effekterna är måttliga och kan storleksmässigt jämföras med vad som kan erhållas till exempel vid kaffe- eller alkoholintag. De tycks inte vara kopplade till subjektiv sömnkvalitet. Hur dessa effekter uppstår och vad de kan tänkas ha för betydelse är okänt. Men det är klart att det är angeläget att forskningen inom detta område fortsätter så att vi kan få denna effekt bekräftad om den är reell och ytterligare belyst och förstådd. Vi har också beskrivit en del ytterligare epidemiologisk forskning och framför allt slutrapporten från den så kallade Interphone-studien. Det har funnits förhoppningar om att denna studie skulle kunna ge definitivt besked i frågan om mobiltelefonanvändning och hjärntumörrisk. Men det stod redan efter publiceringen av de nationella rapporterna klart att så knappast skulle bli fallet. Rapporten har gett upphov till omfattande metodologiska diskussioner, vilka också varit orsaken till rapportens stora försening. Vår bedömning är att denna rapport inte ändrar våra tidigare bedömningar av risken för hjärntumör vid mobiltelefonanvändning, baserade bland annat på vad som framkommit i de nationella rapporterna. Däremot har denna rapport och andra rapporter från Interphone bidragit med viktiga metodologiska insikter. Vi diskuterar några ytterligare epidemiologiska undersökningar men inte heller de ändrar någonting i våra bedömningar. Slutligen presenterar vi nya riktlinjer för exponering från ”kraftfrekventa elektromagnetiska fält” från ICNIRP. De är baserade på en uppdaterad kunskapsgenomgång och på omfattande principdiskussioner. Bland annat har man nu bedömt att också fotofosfener (ljusblixtar) ska ingå bland kritiska effekter vilket i viss mån har påverkat gränsvärdena numeriskt. Detta har dock ingen praktisk betydelse för allmänhetens exponering därför att nivåerna ändå ligger flera storleksordningar över vad allmänheten normalt exponeras för. Det finns dock arbetsmiljöer där detta kan ha betydelse. En viktiga händelse under 2011 som redan nu kan förutses är att IARC (WHOs cancerforskningsinstitut) i maj ska ha ett så kallat monografimöte och ta ställning till hur sannolikt det är att radiofrekventa elektromagnetiska fält är cancerframkallande.
|
|
| 9. |
- Ahlbom, Anders, 1993
(författare)
-
Hydrothermal Depolymerisation of Kraft Lignin: The Influence of Capping Agents and Residence Time
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lignin, the aromatic macromolecule found in wood and other lignocellulosic biomass, is envisioned as a future renewable source of aromatic compounds that can be used as, for example, chemicals, fuel additives and resins. A way in which this can be realised is by depolymerising the lignin once it has been isolated from the lignocellulosic biomass. Hydrothermal methods that employ water as a reaction medium are suggested as ways of accomplishing this. However, reactive fragments prone to repolymerisation, indeed char formation, are formed during depolymerisation, causing operational difficulties in the process as well as yield losses of the desired components. The suggestion has been made to add chemicals, i.e. capping agents, to scavenge the reactive components in order to mitigate these issues. Careful selection of reaction parameters, such as residence time and temperature, is also crucial for the process. In this work, the depolymerisation of softwood kraft lignin has been investigated under hydrothermal conditions, with additions isopropanol, glycerol and guaiacol, to investigate their potential of functioning as capping agents. A customised batch reactor (99 ml) enabling swift heating of the reaction mixture was employed at 290-335 °C and 250 bar with low residence times (1-12 min). The result of the hydrothermal depolymerisation of lignin was an aqueous suspension with a strong smoky odour. No apparent separate liquid organic phase was formed, although a char fraction precipitated. Characterisation of the products indicated a rapid depolymerisation of the lignin, since inter-unit ether linkages were cleaved, which was later followed by a slower repolymerisation. Additions of isopropanol, glycerol and guaiacol, reduced the weight average molecular weights (Mw) of the product fractions. Only isopropanol appeared to be able to reduce the amount of char formed from the lignin. Subsequent aftertreatment of the product would be required to obtain a usable product.
|
|
| 10. |
- Ahlbom, Anders, 1993
(författare)
-
Hydrothermal Liquefaction of Kraft Lignin - The influence of capping agents and residence time
- 2021
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the context of exploring alternatives to replace fossil resources, lignin has been acknowledged as a renewable source of various aromatic compounds that have the potential of being precursors to chemicals as well as fuel additives. Originating from lignocellulosic biomass such as wood, lignin is an amorphous polymer with a high content of aromatic units and, in order to harness these units, it must be depolymerised. A major problem with current depolymerisation techniques, however, is that lignin repolymerises after being depolymerised, and forms an undesirable char fraction. The addition of capping agents and fine-tuning the reaction conditions can be used to mitigate such formation of char. This work has investigated the depolymerisation of kraft lignin in hydrothermal conditions under varying temperatures (290-335 °C), residence times (1-12 min) and charges of isopropanol (IPA/dry lignin, 0-4.9) which, aside from being a co-solvent, was hypothesised as acting as a capping agent. The influence of these reaction parameters on the molecular weights, yields and elemental compositions of the products was studied, along with changes in the molecular structure compared to the starting lignin. The product is a suspension of solid material, i.e. char, in an aqueous phase and thus any desired organic liquid phase requires extraction from the aqueous product. While the yield of char increased with temperature and residence time, it decreased with increasing isopropanol loading, suggesting that the isopropanol does in fact act as a capping agent. Most of the lignin forms a water-soluble fraction that precipitates when the aqueous product phase is acidified, thereby forming the precipitated solids fraction (PS). The components remaining dissolved after acidification of the product phase are known as acid soluble organics (ASO). A portion of the ASO fraction was aromatic monomers, with guaiacol dominating: this result was expected since the lignin was sourced from softwood. The amount of such monomers increased with residence time in the reactor. Molecular weight analyses showed a rapid depolymerisation of the lignin within 1 min of hydrothermal liquefaction (HTL) treatment via a significant decrease in the molecular weight of all product fractions: char, PS and ASO. Moreover, the carbon-oxygen inter-unit linkages were found to break in this timeframe as well. The repolymerisation reactions started to exceed depolymerisation between residence times of 4 and 12 min, causing the weight average molecular weight (Mw) to increase again. Although minimising the residence time allows the char yield and Mw to be kept low, more monomers were formed at longer residence times. This calls for careful tuning of the residence time in the HTL of kraft lignin.
|
|
