SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Ahlgren Christina) srt2:(2010-2014);lar1:(ltu)"

Sökning: WFRF:(Ahlgren Christina) > (2010-2014) > Luleå tekniska universitet

  • Resultat 1-6 av 6
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Larsson, Agneta (författare)
  • Identifying, describing and promoting health and work ability in a workplace context
  • 2011
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Det övergripande syftet med denna avhandling är att identifiera, beskriva och främja hälsa och arbetsförmåga ur ett arbetsplatsperspektiv. Tre av delarbetena är kvantitativa och en är kvalitativ. Studie I och II är baserade på samma population av anställda inom kommunal hemtjänst, vilka besvarade ett frågeformulär. Studie III omfattar anställda vid olika enheter inom kommunal service, vilka besvarade ett frågeformulär vid tre tillfällen under en 9-månaders period. Studie IV baseras på kvalitativa intervjuer med arbetsgivare inom olika branscher. Den första studien syftade till att identifiera faktorer som främjar för upplevd självtillit (eng. self-efficacy), muskuloskeletalt välbefinnande (hälsa) och arbetsförmåga hos sjukvårdbiträden respektive undersköterskor inom kommunal hemtjänst. Resultatet från multipla regressionsanalyser visade att den fysiska arbetsbelastningen och säkerhetsklimatet främjade självtilliten i båda grupperna, och för undersköterskorna hade även kön och ålder betydelse för självtilliten. Muskuloskeletalt välbefinnande hos sjukvårdsbiträden var relaterat till kön och upplevd grad av säkerhet. Främjande faktorer för arbetsförmåga hos sjukvårdsbiträden var ålder, anställningstid och säkerhetsklimat. Hos undersköterskor var kön, grad av säkerhet, självtillit och muskuloskeletalt välbefinnande främjande faktorer. Dessa skillnader bör beaktas vid planering av framtida interventioner. Hos båda professionerna kan fysisk arbetsbelastning minskas, och arbetsplatsens säkerhetsklimat och den anställdes egen självtillit stärkas. Syftet med den andra studien var att beskriva hemtjänstpersonalens upplevelse av säkerhetsklimat och arbetsförhållanden, aktiviteter för ökad säkerhet i arbetet, självtillit, hälsa och arbetsförmåga. Generellt rapporterade personalen höga fysiska belastningsnivåer och en hög frekvens av muskuloskeletala symtom. Signifikanta skillnader mellan hemtjänstgrupperna noterades avseende säkerhetsklimat, socialt stöd, inflytande över beslut, grad av säkerhet i arbetet, och grad av deltagande i arbetsplatsens säkerhetsarbete. Personalen angav ett antal faktorer som begränsade möjligheterna att utföra arbetet på ett säkert sätt. Detta betyder att hemtjänstgrupper med ’goda praktiska lösningar’ kan utgöra roll modeller för andra grupper när det gäller att utveckla fungerande lösningar i det dagliga arbetet. Arbetsgivarstöd, tydliga rutiner, intern- och extern samverkan och påverkansmöjligheter för de anställda, kan ge bättre förutsättningar att utföra arbetet med högre kvalitet och säkerhet. I den tredje studien beskrivs effekterna av två interventioner för kvinnor med muskuloskeletala symtom, anställda inom kommunal service: en ’self-efficacy utbildning’ respektive en ’ergonomisk utbildning’. Båda syftade till att stärka deltagarnas egna resurser i förhållande till sitt arbete. Båda interventionerna visade goda effekter, men på olika sätt i de båda grupperna. Den upplevda arbetsförmågan ökade i ’self-efficacy gruppen’. I den ’den ergonomiska gruppen’ ökade användningen av smärt coping strategier. Arbetsgivarnas upplevelser av hur arbetsrehabilitering kan planeras för att bli av bättre kvalitet och mer kostnadseffektiv, beskrevs i den fjärde studien. Arbetsgivarna ansåg att processen kunde förbättras genom att de arbetade utifrån ett holistiskt perspektiv, gav de sjukskrivna stöd, utvärderade deras måluppfyllelse och gav rehabiliteringsprocessen tillräckligt med tid. Proaktiva arbetsplatsinsatser och god kommunikation inom arbetsplatsen var för enligt dem förutsättningar för en lyckosam arbetsåtergång.
  •  
2.
  •  
3.
  • Nordin, Catharina (författare)
  • Patients’ experiences of patient participation prior to and within multimodal pain rehabilitation
  • 2013
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Patient participation is a concept used to describe the patients’ involvement in their healthcare. The aim of this licentiate thesis was to explore primary healthcare patients’ experiences of patient participation prior to and within multimodal pain rehabilitation. Qualitative interviews were conducted with seventeen patients, 14 women and 3 men, who had completed multimodal pain rehabilitation for persistent pain. Data was analyzed using qualitative content analysis.The findings show that patient participation can be understood as a complex and individualized interaction between the patient and the healthcare professionals. There were both positive and negative experiences of patient participation prior to, as well as within the multimodal rehabilitation. Experiences prior to the multimodal pain rehabilitation indicated a lack of patient participation including a search of recognition and an alienation from the healthcare system. Patients experienced satisfying patient participation within the multimodal rehabilitation, which was described as a continuous exchange of emotions and cognitions between the patients and the healthcare professionals. Patients’ emotions and cognitions were important in the patient – healthcare interaction and for patient participation. A confidence-inspiring alliance with the healthcare professionals, built on mutual trust and respect, was experienced as a basis for patient participation. The patients experienced unfulfilled medical needs, being unconfirmed, and having their point of view disregarded by healthcare professionals, to limit patient participation. Insufficient communication with the healthcare professionals was also perceived restricting patient participation. The patients emphasized that healthcare professionals needed to play an active role to include the patients in dialogue and to build common ground in the interaction. The healthcare professionals’ expertise, empathy and personal qualities were important for patient participation.In conclusion, patients with persistent pain had experiences of poor patient participation from encounters with healthcare professionals prior to multimodal pain rehabilitation. In contrast, these patients then experienced satisfying patient participation within the multimodal pain rehabilitation. Healthcare professionals need to play an active role in developing a relationship and finding common ground, through confirmation and dialogue, to increase patient participation in rehabilitation planning and decision-making.
  •  
4.
  • Pohl, Petra, et al. (författare)
  • Older women and men as co-creators in design of a mobile application for fall prevention
  • 2013
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • There is a plethora of fall prevention programs for older community-dwelling people. The evidence for exercise-based programs is strong. There is a problem however with implementation and adherence. Motivational factors and barriers have been identified to some extent. Previous studies have shown that what works best is when exercise programs are tailor made, home based, and when people have access to personal feedback on a regular basis. Mobile applications for Smartphones with exercises have these advantages, and have been available for a long time, but these are most commonly directed to young and middle-aged people. There are no applications for fall prevention developed based on senior’s own wishes. The aim was to investigate how healthy older community-dwelling women and men reason and what exercises they prefer when participating in development and design of a fall prevention program in shape of a mobile application for Smartphones.Method Participatory and appreciative action research design with focus group interviews and workshops. Qualitative data analysis.Results The preliminary results show that when older community-dwelling men and women participate in developing a fall prevention program for Smartphones, they have many ideas, thoughts and experiences that may serve as a motivational factor for following a fall prevention program regularly.ConclusionThe implementation and adherence for evidence based fall preventative exercise programs is insufficient. This study will gain knowledge to design tailor made, home based fall prevention exercise programs among community-dwelling healthy seniors.
  •  
5.
  • Pohl, Petra, et al. (författare)
  • Äldre män och kvinnor som med-aktörer i design av tränings-appar för fallprevention
  • 2013
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Bakgrund och syfte:Det finns en uppsjö av olika fallpreventiva evidensbaserade träningsprogram för äldre i ordinärt boende. Även om evidensgraden är hög för viss träning finns det svårigheter med att få äldre personer att utföra träningen. Vissa motivationsfaktorer och hindrande faktorer har redan identifierats och forskningen visar att skräddarsydda, hembaserade träningsprogram med möjlighet till regelbunden återkoppling är det som fungerar bäst. Applikationer till mobiltelefoner och surfplattor erbjuder denna möjlighet, och har funnits sedan en längre tid, men dessa vänder sig oftast till yngre och medelålders personer. Det finns ännu ingen applikation som är baserad på de äldres egna önskemål. Syftet med studien är att undersöka hur friska äldre män och kvinnor i ordinärt boende resonerar och vilka övningar de föredrar när de deltar i utveckling och design av ett fallpreventivt träningsprogram i form av en applikation till smarta telefoner och surfplattor. Metoder:18 deltagare > 70 år. Deltagande och uppskattande aktionsforskning samt fokusgruppsintervjuer och workshops. Kvalitativ innehållsanalys. Resultat:De preliminära resultaten visar att när äldre män och kvinnor i ordinärt boende deltar i utvecklingen av ett fallpreventivt träningsprogram för smarta telefoner och surfplattor har de många idéer, tankar och erfarenheter som kan fungera som motiverande faktorer i syfte att utföra regelbunden fallpreventiv träning. Konklusion:Implementeringen och följsamheten för evidensbaserade fallpreventiva träningsprogram är otillräcklig. Denna studie bidrar med kunskaper för att designa skräddarsydda, hembaserade fallpreventiva träningsprogram för friska äldre personer i ordinärt boende.
  •  
6.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-6 av 6

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy