| 1. |
|
|
| 2. |
- Akselsson, Roland, et al.
(författare)
-
Luftföroreningar vid svetsning
- 1977
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- PIXE-analyser kan utföras med utvecklad analysuppställning med noggrannhet och precision av c:a 10 % och med hög analyskapacitet. Ett dataprogram för evaluering av räntgenspektra presenteras. Inverkan av provtjocklek vid PIXE-analys av inhomogena prov har studerats och korrektioner föreslås. Fluorinnehållet i filterprov har bestämts, samtidigt med PIXE-analys, genom utnyttjande av en kärnfysikalisk reaktion som ger resultat med god noggrannhet och precision. Svetsaerosoler har karakteriserats m.h.a. PIXE, ESCA och TEM/EDAX. En uppställning för insamling av svetsaerosoler under utveckling och hittillsvarande resultat indikerar representativ provinsamling med god reproducerbarhet.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Johansson, Gerd, et al.
(författare)
-
Luftföroreningar vid svetsning
- 1978
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Beskrivning ges av utveckling av analysuppställning för PIXE-analys, kombinerad med metod för analys av fluor. Vidareutveckling av spektrumevalueringsprogram, HEX, presenteras. Beskrivning av utförda svetsröskarakteriseringar ges. Resultat redovisas för följande belagda elektroder: OK 48.00, OK 38.65 samt OK 61.41. För sistnämnda, rostfria elektrod, presenteras procedur för bestämning av kroms valenstal och löslighet.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lannefors, Hans, et al.
(författare)
-
Aerosolsammansättning i ett renluftsområde
- 1979
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aerosolsammansättningen i ett renluftsområde i Mellansverige (Velen) har studerats under en årscykel. Aerosolpartiklarna har uppdelats efter aerodynamisk storlek i 7 fraktioner. Varje fraktion från 113 provtagningstillfällen har analyserats m a p svavel och tungmetaller m h a partikelinducerad röntgenstrålning s k PIXE-analys. Resultaten påvisar variationer i ämneskoncentrationer mellan enskilda mättillfällen omspännande två storleks ordningar. Årsmedelkoncentrationerna ligger på samma nivå som i rural miljö i Bolivia, Canada, Norge och Schweiz. Jämfört med motsvarande koncentrationer i urban miljö (Köpenhamn m fl storstäder) är tungmetallkoncentrationerna en till två storleksordningar (svavelkoncentrationen endast en faktor tre) lägre i Velen. Inga påtagliga säsongsvariationer kunder spåras varken för antropogent eller naturligt bildade ämnen. Klassificering av mättillfällena efter luftmassans historia kunde förklara mycket av de stora koncentrationsvariationerna. Grundämneskoncentrationerna var mellan en faktor 2 och 10 högre i luftmassor som kom från den europeiska kontinenten eller Storbritannien jämfört med de som kom norrifrån. Lägst var koncentrationerna i luftmassor som kom från Nordatlanten eller Norska Havet. Svavelkoncentrationerna visade störst beroende av luftmassans historia.
|
|
| 8. |
- Lannefors, Hans, et al.
(författare)
-
Grundämnessammansättning i olika partikelstorleksfraktioner av den atmosfäriska aerosolen
- 1978
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Beskrivning ges av analysteknik (protoninducerad röntgenstrålning), provtagningsteknik (kaskadimpaktor av Battelle-typ) och provberedningsteknik. Utfört arbete i form av provbehandlingsförbättringar, konstruktion och förbättring av provtagare, bestämning av lämpliga analysparametrar samt uppbyggnad av ett dataprogramsystem presenteras. Sammanställning av resultat i form av beräknade medelvärden i klasser efter luftmassans historia redovisas.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
