| 1. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 3. |
- Dauter, Ulrike Maria, et al.
(författare)
-
Cancer-related changes and low-to-moderate exposure to welding fumes : A longitudinal study
- 2022
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - : Scandinavian Journal of Work, Environment and Health. - 0355-3140 .- 1795-990X. ; 48:1, s. 21-30
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective This study tested for an association between early cancer-related biomarkers and low-to-moderate exposure to fumes from welding mild steel.Methods Male, non-smoking participants from southern Sweden were recruited and examined (N=338, 171 welders and 167 controls); of these, 78 welders and 96 controls were examined on two occasions six years apart. Exposure to welding fumes was evaluated by measuring respirable dust, welding years, and cumulative exposure. DNA methylation of CpG sites within the cancer-related genes AHRR, F2RL3, and B3GNTL1 was measured by pyrosequencing and relative mitochondrial DNA copy number and telomere length were measured by qPCR in whole-blood samples. Multivariate models were used for longitudinal analysis.Results Median exposure to respirable dust was 0.7 mg/m3 at both timepoints, adjusted for use of personal protective equipment. Compared with controls, welders showed a significant decrease over time in DNA methylation of B3GNTL1 CpG1 and CpG4 [adjusted for age, body mass index, and smoking: β=-0.66, standard error (SE)=0.28; β=-0.48, SE=0.24, respectively]. In addition, exposure to respirable dust and cumulative exposure was associated with a decrease in methylation of F2RL3 CpG2 among all welders (adjusted β=-0.67, SE=0.23 and β=-0.03, SE=0.02, respectively). No significant associations were found for AHRR, mitochondrial DNA copy number, or telomere length.Conclusion Low-to-moderate exposure to welding fumes was associated with a small effect on selected early epigenetic biomarkers of cancer. The direction of the methylation pattern (lower methylation of specific CpG sites) indicates early lung cancer-related changes associated with mild steel welding.
|
|
| 4. |
- Gliga, Anda R., et al.
(författare)
-
Exposure to Mild Steel Welding and Changes in Serum Proteins With Putative Neurological Function—A Longitudinal Study
- 2020
-
Ingår i: Frontiers in Public Health. - : Frontiers Media SA. - 2296-2565. ; 8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Welders are exposed to high levels of metal particles, consisting mainly of iron and manganese (Mn) oxide. Metal particles, especially those containing Mn can be neurotoxic. In this exploratory study, we evaluated associations between welding and expression of 87 putative neurology-related proteins in serum in a longitudinal approach. The study cohort from southern Sweden included welders working with mild steel (n = 56) and controls (n = 67), all male and non-smoking, which were sampled at two timepoints (T1, T2) 6-year apart. Observed associations in the longitudinal analysis (linear mixed models) were further evaluated (linear regression models) in another cross-sectional sample which included welders (n = 102) and controls (n = 89) who were sampled only once (T1 or T2). The median respirable dust levels for welders after adjusting for respiratory protection was at T1 0.6 (5–95 percentile: 0.2–4.2) and at T2 0.5 (0.1–1.8) mg/m3. The adjusted median respirable Mn concentration was at T2 0.049 mg/m3 (0.003–0.314) with a Spearman correlation between adjusted respirable dust and respirable Mn of rS = 0.88. We identified five neurology-related proteins that were differentially expressed in welders vs. controls in the longitudinal sample, of which one (nicotinamide/nicotinic acid mononucleotide adenylyltransferase 1; NMNAT1) was also differentially expressed in the cross-sectional sample. NMNAT1, an axon-protective protein linked to Alzheimers disease, was upregulated in welders compared with controls but no associations were discerned with degree of exposure (welders only: years welding, respirable dust, cumulative exposure). However, we identified five additional proteins that were associated with years welding (GCSF, EFNA4, CTSS, CLM6, VWC2; welders only) both in the longitudinal and in the cross-sectional samples. We also observed several neurology-related proteins that were associated with age and BMI. Our study indicates that low-to-moderate exposure to welding fumes is associated with changes in circulating levels of neurology-related proteins.
|
|
| 5. |
- Gliga, Anda R., et al.
(författare)
-
Mild steel welding is associated with alterations in circulating levels of cancer-related proteins
- 2019
-
Ingår i: Archives of Toxicology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0340-5761 .- 1432-0738. ; 93:12, s. 3535-3547
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Welding fumes were recently classified as carcinogenic to humans and worldwide millions work as welders or perform welding operations. The purpose of this study was to identify new biomarkers of welding-induced carcinogenesis. We evaluated a panel of 91 putative cancer-related proteins in serum in a cohort of welders working with mild steel (n = 77) and controls (n = 94) from southern Sweden sampled on two occasions 6-year apart using a longitudinal analysis (linear mixed models). The significant results from the longitudinal analysis were tested for reproducibility in welders (n = 88) and controls (n = 69) sampled once during the same sampling period as timepoint 1 or timepoint 2 (linear regression models), i.e., in a cross-sectional setting. The models were adjusted for age, body-mass index, and use of snus. All study participants were non-smokers at recruitment. Exposure to welding fumes was assessed using questionnaires and respirable dust measurement in the breathing zone that was adjusted for personal respiratory protection equipment. The median respirable dust in welders was 0.7 (0.2–4.2) and 0.5 (0.1–1.9) mg/m3 at the first and second timepoints, respectively. We identified 14 cancer-related proteins that were differentially expressed in welders versus controls in the longitudinal analysis, out of which three were also differentially expressed in the cross-sectional analysis (cross-sectional group). Namely, syndecan 1 (SDC1), folate receptor 1 (FOLR1), and secreted protein acidic and cysteine rich (SPARC) were downregulated, in welders compared with controls. In addition, FOLR1 was negatively associated with years welding. Disease and function analysis indicated that the top proteins are related to lung cancer as well as cell invasion and migration. Our study indicates that moderate exposure to welding fumes is associated with changes in circulating levels of putative cancer-related proteins, out of which FOLR1 showed a clear dose–response relationship. It is, however, unclear to which extent these changes are adaptive or potential early biomarkers of cancer.
|
|
| 6. |
- Hedmer, Maria, et al.
(författare)
-
Diesel Exhaust Exposure Assessment Among Tunnel Construction Workers—Correlations Between Nitrogen Dioxide, Respirable Elemental Carbon, and Particle Number
- 2017
-
Ingår i: Annals of Work Exposures and Health. - : Oxford University Press (OUP). - 2398-7308 .- 2398-7316. ; 61:5, s. 539-553
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: Occupational exposure to diesel exhaust is common due the widespread use of dieselpowered combustion engines. Diesel exhaust is chemically complex and consists of thousands of compounds present as gases and particulate matter. Both nitrogen dioxide (NO2) and elemental carbon(EC) have been used as markers for diesel exhaust exposure. Currently EC is regarded as the best surrogate of diesel exhaust. The objective was to quantify the occupational exposure to diesel exhaust in underground tunnel construction work using a multi-metric approach, and to investigate the correlations between NO2, respirable EC, respirable organic carbon (OC), respirable total carbon(TC), respirable dust (RD), and particle number. Also, the use of NO2 as a proxy for diesel exhaust was evaluated, how much of the variability in the diesel exhaust exposure was attributed to within and between individual factors and if there was a difference between expert and self-administered measurements of NO2. Methods: The personal exposure to diesel exhaust was assessed by expert supervised measurements of NO2, EC, OC, TC, RD and particle number in the breathing zones of underground tunnel workers. Stationary sampling of NO2, EC, OC, TC, RD, size-fractioned mass concentration, and particle number were conducted. The personal and stationary measurements were conducted on threeoccasions simultaneously. The workers measured their exposure by repeated self-administered measurements of NO2. The self-administered measurements were performed twice for each worker with at least one month lag between the samplings. Results: In the simultaneous sampling of diesel exhaust, the geometric mean (GM) concentration of NO2 and respirable EC were 72 μg m−3 (10th–90th percentile 34–140 μg m−3) and 2.6 μg m−3 (10th–90th percentile 1.6–7.3 μg m−3), respectively. The GM for OC and TC was 28 μg m−3 (10th–90th percentile 20–42 μg m−3) and 31 μg m−3 (10th–90th percentile 20–50 μg m−3), respectively. The GM for RD and particle number was 180 μg m−3 (10th–90th percentile 20–530 μg m−3) and 47 900 cm−3 (10th–90th percentile (27 500–94 100 cm−3), respectively. A significant correlation was found between NO2 and respirable EC [Spearman’s correlation r = 0.53 (P = 0.05)]. The within-worker variability of NO2 was 45.5% and the between-worker variability was 54.5%. The self-administered measured concentrations of NO2 (GM 70 μg m−3) did not statistically differ from the NO2 concentrations measured by an expert (P > 0.35).Conclusion: The diesel exhaust exposure in tunnel construction work was low. A significant correlation between NO2 and EC was observed. This indicates that NO2 could be used as a proxy for diesel exhaust in tunnel work if diesel exhaust is the only source of NO2 and if the ratio between EC and NO2 is known and constant. Passive sampling of NO2 is much easier and cheaper to perform compared with active sampling of EC. It is possible to utilize self-administered NO2 measurements in extreme and inaccessible work environments. This study adds support to continued use of NO2 as an exposure marker in combination with EC for diesel exhaust exposure. In tunnel construction work, the variability in the diesel exhaust exposure was high both between- and within-workers.
|
|
| 7. |
- Hedmer, Maria, et al.
(författare)
-
Validation of urinary excretion of cyclophosphamide as a biomarker of exposure by studying its renal clearance at high and low plasma concentrations in cancer patients
- 2008
-
Ingår i: International Archives of Occupational and Environmental Health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1432-1246 .- 0340-0131. ; 81:3, s. 285-293
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: Cyclophosphamide (CP) is an alkylating agent classified as a human carcinogen. Health care workers handling this drug may be exposed during, e.g., preparation or administration. Cyclophosphamide is readily absorbed by inhalation and by dermal uptake. A biomarker, CP in urine, has frequently been used to assess the occupational exposure to CP, but has not been fully validated. The aim of this study was to investigate if the proportion of the CP dose that is excreted in urine (renal clearance) is constant over different plasma drug concentrations and other pharmacokinetic parameters, e.g., urine flow. METHODS: Pharmacokinetics of CP were studied in 16 breast cancer patients that were treated with postoperative adjuvant chemotherapy including CP. Plasma and urine from the patients were collected at different occasions up to 12 days after the dose. Urine was collected during 4-h periods and blood was sampled at the end of each period. Analysis of CP was performed by liquid chromatography tandem mass spectrometry. The limit of detection for CP in urine and plasma was 0.01 and 0.02 ng/ml, respectively. The precisions of the developed methods were determined to
|
|
| 8. |
- Hossain, Bakhtiar, et al.
(författare)
-
Exposure to welding fumes is associated with hypomethylation of the F2RL3 gene: a cardiovascular disease marker.
- 2015
-
Ingår i: Occupational and Environmental Medicine. - : BMJ. - 1470-7926 .- 1351-0711. ; 72:12, s. 845-851
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Welders are at risk for cardiovascular disease. Recent studies linked tobacco smoke exposure to hypomethylation of the F2RL3 (coagulation factor II (thrombin) receptor-like 3) gene, a marker for cardiovascular disease prognosis and mortality. However, whether welding fumes cause hypomethylation of F2RL3 remains unknown.
|
|
| 9. |
- Li, Huiqi, et al.
(författare)
-
A Cross-Sectional Study of the Cardiovascular Effects of Welding Fumes.
- 2015
-
Ingår i: PloS one. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 10:7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVES: Occupational exposure to particulate air pollution has been associated with an increased risk of cardiovascular disease. However, the risk to welders working today remains unclear. We aimed to elucidate the cardiovascular effects of exposure to welding fumes. METHODS: In a cross-sectional study, structured interviews and biological sampling were conducted for 101 welders and 127 controls (all non-smoking males) from southern Sweden. Personal breathing zone sampling of respirable dust was performed. Blood pressure (BP) and endothelial function (using peripheral arterial tonometry) were measured. Plasma and serum samples were collected from peripheral blood for measurement of C-reactive protein, low-density lipoprotein, homocysteine, serum amyloid A, and cytokines. RESULTS: Welders were exposed to 10-fold higher levels of particles than controls. Welders had significantly higher BP compared to controls, an average of 5 mm Hg higher systolic and diastolic BP (P≤0.001). IL-8 was 3.4 ng/L higher in welders (P=0.010). Years working as a welder were significantly associated with increased BP (β=0.35, 95%CI 0.13 - 0.58, P=0.0024 for systolic BP; β=0.32, 95%CI 0.16 - 0.48, P<0.001 for diastolic BP, adjusted for BMI) but exposure to respirable dust was not associated with BP. No clear associations occurred between welding and endothelial function, or other effect markers. CONCLUSIONS: A modest increase in BP was found among welders compared to controls suggesting that low-to-moderate exposure to welding fumes remains a risk factor for cardiovascular disease.
|
|
| 10. |
- Li, Huiqi, et al.
(författare)
-
Oxidative stress, telomere shortening, and DNA methylation in relation to low-to-moderate occupational exposure to welding fumes.
- 2015
-
Ingår i: Environmental and Molecular Mutagenesis. - : Wiley. - 1098-2280 .- 0893-6692. ; 56:8, s. 684-693
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Evidence suggests that exposure to welding fumes is a risk factor for lung cancer. We examined relationships between low-to-moderate occupational exposure to particles from welding fumes and cancer-related biomarkers for oxidative stress, changes in telomere length, and alterations in DNA methylation. We enrolled 101 welders and 127 controls (all currently nonsmoking men) from southern Sweden. We performed personal sampling of respirable dust and measured 8-oxodG concentrations in urine using a simplified liquid chromatography tandem mass spectrometry method. Telomere length in peripheral blood was measured by quantitative polymerase chain reaction. Methylation status of 10 tumor suppressor genes was determined by methylation-sensitive high-resolution melting analysis. All analyses were adjusted for age, body mass index, previous smoking, passive smoking, current residence, and wood burning stove/boiler at home. Welders were exposed to respirable dust at 1.2 mg/m(3) (standard deviation, 3.3 mg/m(3) ; range, 0.1-19.3), whereas control exposures did not exceed 0.1 mg/m(3) (P < 0.001). Welders and controls did not differ in 8-oxodG levels (β = 1.2, P = 0.17) or relative telomere length (β = -0.053, P = 0.083) in adjusted models. Welders showed higher probability of adenomatous polyposis coli (APC) methylation in the unadjusted model (odds ratio = 14, P = 0.014), but this was not significant in the fully adjusted model (P = 0.052). Every working year as a welder was associated with 0.0066 units shorter telomeres (95% confidence interval -0.013 to -0.00053, P = 0.033). Although there were no clear associations between concentrations of respirable dust and the biomarkers, there were modest signs of associations between oxidative stress, telomere alterations, DNA methylation, and occupational exposure to low-to-moderate levels of particles. Environ. Mol. Mutagen., 2015. © 2015 Wiley Periodicals, Inc.
|
|
