1. |
|
|
2. |
|
|
3. |
|
|
4. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
5. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
6. |
- Hedmer, Maria, et al.
(författare)
-
Diesel Exhaust Exposure Assessment Among Tunnel Construction Workers—Correlations Between Nitrogen Dioxide, Respirable Elemental Carbon, and Particle Number
- 2017
-
Ingår i: Annals of Work Exposures and Health. - : Oxford University Press (OUP). - 2398-7308 .- 2398-7316. ; 61:5, s. 539-553
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: Occupational exposure to diesel exhaust is common due the widespread use of dieselpowered combustion engines. Diesel exhaust is chemically complex and consists of thousands of compounds present as gases and particulate matter. Both nitrogen dioxide (NO2) and elemental carbon(EC) have been used as markers for diesel exhaust exposure. Currently EC is regarded as the best surrogate of diesel exhaust. The objective was to quantify the occupational exposure to diesel exhaust in underground tunnel construction work using a multi-metric approach, and to investigate the correlations between NO2, respirable EC, respirable organic carbon (OC), respirable total carbon(TC), respirable dust (RD), and particle number. Also, the use of NO2 as a proxy for diesel exhaust was evaluated, how much of the variability in the diesel exhaust exposure was attributed to within and between individual factors and if there was a difference between expert and self-administered measurements of NO2. Methods: The personal exposure to diesel exhaust was assessed by expert supervised measurements of NO2, EC, OC, TC, RD and particle number in the breathing zones of underground tunnel workers. Stationary sampling of NO2, EC, OC, TC, RD, size-fractioned mass concentration, and particle number were conducted. The personal and stationary measurements were conducted on threeoccasions simultaneously. The workers measured their exposure by repeated self-administered measurements of NO2. The self-administered measurements were performed twice for each worker with at least one month lag between the samplings. Results: In the simultaneous sampling of diesel exhaust, the geometric mean (GM) concentration of NO2 and respirable EC were 72 μg m−3 (10th–90th percentile 34–140 μg m−3) and 2.6 μg m−3 (10th–90th percentile 1.6–7.3 μg m−3), respectively. The GM for OC and TC was 28 μg m−3 (10th–90th percentile 20–42 μg m−3) and 31 μg m−3 (10th–90th percentile 20–50 μg m−3), respectively. The GM for RD and particle number was 180 μg m−3 (10th–90th percentile 20–530 μg m−3) and 47 900 cm−3 (10th–90th percentile (27 500–94 100 cm−3), respectively. A significant correlation was found between NO2 and respirable EC [Spearman’s correlation r = 0.53 (P = 0.05)]. The within-worker variability of NO2 was 45.5% and the between-worker variability was 54.5%. The self-administered measured concentrations of NO2 (GM 70 μg m−3) did not statistically differ from the NO2 concentrations measured by an expert (P > 0.35).Conclusion: The diesel exhaust exposure in tunnel construction work was low. A significant correlation between NO2 and EC was observed. This indicates that NO2 could be used as a proxy for diesel exhaust in tunnel work if diesel exhaust is the only source of NO2 and if the ratio between EC and NO2 is known and constant. Passive sampling of NO2 is much easier and cheaper to perform compared with active sampling of EC. It is possible to utilize self-administered NO2 measurements in extreme and inaccessible work environments. This study adds support to continued use of NO2 as an exposure marker in combination with EC for diesel exhaust exposure. In tunnel construction work, the variability in the diesel exhaust exposure was high both between- and within-workers.
|
|
7. |
- Albin, Maria, et al.
(författare)
-
Arbets- och miljömedicin
- 2009
-
Ingår i: Folkhälsa som tvärvetenskap. - 9789144040097 ; , s. 293-316
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
8. |
- Albin, Maria, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljöns många dimensioner
- 2019
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 25:1, s. 4-7
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Löner och andra former av ersättningar som till exempel avtalsförsäkringar för anställda är ofta i fokus för såväl nyhetsflödet som statistik och forskning baserad på den. Regelbundet publiceras statistik om löner för olika grupper, arbetsmarknadens parter bevakar utvecklingen för egna och andra grupper, medlare arbetar för en nå lösningar och jämförelser görs av lönenivåer och andra villkor mellan länder. Officiell lönestatistik publiceras regelbundet. Den goda tillgången på statistik underlättar forskningen vad gäller löner. När det finns konflikter mellan parterna på arbetsmarknaden, blir uppmärksamheten mycket stor speciellt då inte bara de direkt involverade påverkas utan också allmänheten. Ett av många exempel är den konflikt som SAS och piloternas fackförening hade tidigare i år.
|
|
9. |
|
|
10. |
- Albin, Maria, et al.
(författare)
-
Astma och eksem hos frisörer.
- 1998
-
Ingår i: Hygiea. - 0346-6264. ; 1:Band 107:144, s. 137-137
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|