| 1. |
- Dänhardt, Juliana, et al.
(författare)
-
Collective Implementation of Ecological Focus Areas : Evaluation of the effects on ecosystem services, agriculture and administration
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ecosystem services are fundamental to the welfare of mankind, yet these services are often invisible in many social decisions. This report evaluates the effects on the ecosystem services pollination and biological pest control if Sweden were to introduce collective implementation of EFAs as part of the single payment scheme, including quality improvement measures such as establishing flowering plants.The potential environmental effects are seen in relation to the impacts on the economies of farmers and their acceptance of collective implementation, as well as the administrative costs for the authorities. This study is a step towards integrating the value of ecosystem services into decisions in society, something that is to be achieved by 2018 under the milestone targets in Sweden's environmental objectives system.The study that formed the basis of this report was carried out by the Centre for Environmental and Climate Research at Lund University. The work was carried out within the government commission Environmental effects of the CAP. The Swedish Environmental Protection Agency is the primary authority responsible for this report. The Swedish Board of Agriculture, the Swedish National Heritage Board, the Swedish Agency for Marine and Water Management and the County administrative boards also participated in this project.
|
|
| 2. |
- Dänhardt, Juliana, et al.
(författare)
-
Ekologiska fokusarealer i samverkan : Utvärdering av effekter på ekosystemtjänster, jordbruk och administration
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här studien utvärderar vi konsekvenserna av så kallat gemensamt genomförande av ekologiska fokusarealer enlig artikel 46:5 och 46:6 i EU:s direktstödsförordning. Genom bredare analyser beaktar vi även andra former av samverkan och justerade skötselvillkor. Att främja sammanhängande områden med ekologiskt fokus är en del av EU:s satsning på grön infrastruktur. Sverige tillämpar inte gemensamt genomförande i dagsläget. Ekologisk-ekonomisk modellering, workshop med jordbrukare och intervjuer med tjänstemän ligger till grund för studiens resultat. Fokus i våra analyser är effekter på pollinering och biologisk skadedjursbekämpning, båda ekosystemtjänster till nytta för jordbruket.Jordbrukare positiva till samverkan, tjänstemän befarar högre kostnaderGenerellt är de medverkande jordbrukarna positiva till samverkan. Tydligare och mer konkret koppling mellan godkända fokusarealer, skötselvillkor och miljönytta behövs dock för att skapa acceptans hos jordbrukarna. Tjänstemän med erfarenhet av samverkan är generellt positiva, medan personer utan erfarenhet är mer tveksamma. På svenska myndigheter befaras ökade transaktionskostnader, trots att fungerande exempel på samverkan i Europa finns. Vi rekommenderar att inspiration och kunskap hämtas från dessa lyckade exempel.Små miljöeffekter med dagens fokusarealerAtt med dagens regelverk införa gemensamt genomförande av ekologiska fokusarealer ger små miljöeffekter. Miljöeffekten förblir svag eftersom möjligheten att välja fokusarealer med låg miljöeffekt kvarstår, och eftersom generösa viktningsfaktorer minskar den faktiskt avsatta arealen av fokusarealer med högre miljönytta. Dessutom finns incitament att placera fokusarealerna på lågproduktiv mark, där behovet av fokusarealer som gynnar ekosystemtjänster är lägre. I dag godkänns också fokusarealer som ingår i det normala brukandet, vilket skapar dödvikt. Våra modeller visar att möjligheten till samverkan inte löser dessa problem.Bättre miljöeffekt med rätt fokusarealer och krav på kvalitetFör att uppnå en bättre miljöeffekt behövs en utformning av reglerna som premierar de mest miljöeffektiva fokusarealerna. Först och främst bör menyn av fokusarealer innehålla miljöeffektiva åtgärder. Dessutom bör viktningssystemet omvärderas så att den mest effektiva fokusarealen används som referens. Slutligen bör placeringen av ekologiska fokusarealer göras i ett landskapsperspektiv för att säkerställa fokusarealernas bidrag till grön infrastruktur. På gårdsnivå bör fokusarealerna genom information och rådgivning styras till platser där potentialen för miljönytta är störst, exempelvis intill grödor som gynnas av pollinering och biologisk skadedjursbekämpning. Ett effektivt sätt att gynna just dessa ekosystemtjänster vore att begränsa menyn av valbara fokusarealer till träda och obrukade fältkanter och samtidigt ha krav på att så in blommande växter.
|
|
| 3. |
- Nilsson, Lovisa, et al.
(författare)
-
A suboptimal array of options erodes the value of CAP ecological focus areas
- 2019
-
Ingår i: Land Use Policy. - : Elsevier BV. - 0264-8377 .- 1873-5754. ; 85, s. 407-418
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- As a part of the greening of the EU's Common Agricultural Policy in 2013, Ecological Focus Areas (EFA) became mandatory for many European farmers, with the aim to enhance on-farm biodiversity. However, their effects on biodiversity have been disputed. In this interdisciplinary effort, we assessed the effects of current and alternative formulations of EFA regulations in Sweden. By complementing economic and ecological modelling with interviews with persons at administrative and advisory bodies and a narrative decision game with farmers, we were able to demonstrate key shortcomings of mandatory EFAs as a policy instrument. In particular, we evaluated if requirements to increase the quality of EFAs and regulations allowing their collective implementation, have the potential to increase their effectiveness in benefitting functional biodiversity. We focused on how biodiversity underpinning crop pollination and natural pest control would be affected by alternative regulations. First, we show that several of the possible EFA measures have no or minimal actual effect on biodiversity. Second, we demonstrate the need for appropriate incentives for farmers to choose and place agri-environmental measures in an environmentally desirable way. The EFA regulation is experienced as complicated and without any clear environmental benefits for the participants in this study. As a result, the confidence in the policy is undermined. Third, we demonstrate the challenge of devising compulsory measures to improve biodiversity that also need to fulfil demands on being flexible and easy to administrate. Our results indicate that the latter goal has taken precedence over the former, and thus providing an explanation of the poor design of the EFA regulation from a biodiversity perspective. We argue that to enhance biodiversity in farmland through general agri-environmental measures, only measures with clear benefits for biodiversity can be on the menu. Further, better information as well as incentives for optimizing EFA placement for biodiversity on farms are needed and combined with stricter rules on quality and placement where appropriate.
|
|
| 4. |
- Hedlund, Katarina, et al.
(författare)
-
Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket – för effektivt beslutsfattande : Slutrapport för forskningsprojekt
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ekosystemtjänster kan bidra till att synliggöra värden i naturen som människor är beroende av för sin överlevnad och sin välfärd. Att utveckla markanvändning samt integrera värdet av ekosystemtjänster i lantbrukares produktionsbeslut är nödvändigt för att möta en ökad efterfrågan av jordbruksprodukter samtidigt som de svenska miljömålen ska uppnås.I projektet har verktyg utvecklats tillsammans med mottagare, vilket säkrar relevans och att värdet av ekosystemtjänster kan kommuniceras till rätt nivå för beslut; lokal, regional och nationell. Värderingsmodellerna (verktygen) har anpassats till lokal nivå (gård), regional nivå (Skåne) och nationell nivå (Sverige) för att kunna stödja beslut om skötsel av jordbruksmark från gård till myndighet för effektiv produktion av ekosystemtjänster.I rapporten undersöks hur värdet på ekosystemtjänster och naturkapital kan användas för att göra väl grundade beslut är viktigt för att bidra till bättre underlag för beslut om jordbrukspolicy. Studien visar på ett konkret sätt hur begreppet ekosystemtjänster kan komma till praktisk nytta. Den här rapporten är ett resultat från ett av sju projekt inom forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster och har författats av forskare vid Lunds Universitet och SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet). Projektet finansierades av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.
|
|
