| 1. |
|
|
| 2. |
- Allard, Karin, 1972
(författare)
-
Könsdiskriminering, sexuella trakasserier och ohälsa i arbetslivet (2021:6)
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige har ett rykte om sig att vara ett jämställt land. Internationella jämförande skattningar verifierar det ryktet och indikerar att Sverige har kommit långt i sitt jämställdhetsarbete. Ett exempel är Europeiska jämställdhetsinstitutets (EIGE) mätning som år 2019 visade att Sverige är det mest jämställda landet av alla EU-länder. Bilden som framträder utifrån bland annat EIGE-rapporten är att kvinnor och män i Sverige har lika möjligheter i livet oberoende av kön. Det finns också en annan bild av Sverige. En bild som trots de internationella skattningarna av hög grad av jämställdhet i Sverige visar att kvinnor och män inte har samma förutsättningar. Ett exempel som stärker den bilden är en intervjuundersökning av Europeiska Unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA). FRA intervjuade 42 000 kvinnor, i åldern 18–74 år i 28 länder i EU. Resultaten visade att kvinnor i Sverige, Danmark och Finland rapporterade högst förekomst av sexuella trakasserier (Lachteva, 2017). Det innebär att det relativt sett finns många individer i Sverige som inte känner sig trygga och säkra i sin vardag, utan snarare diskriminerade och trakasserade. 2017 visade #metoo att kvinnor i olika sektorer i arbetslivet upplevde sig diskriminerade och sexuellt trakasserade. Även forskning visar att könsdiskriminering och sexuella trakasserier är ett tvärsektoriellt problem i arbetslivet i Sverige och internationellt (Svensson, 2020; McDonald, 2012). Det finns en bred förståelse för att psykologiska, sociala och strukturella element i arbetsmiljön kan påverka individers hälsa (Arbetsmiljöverket 2016). Den här forskningsöversikten fokuserar på tre begrepp som alla tyvärr ingår i många människors arbetsmiljö: Könsdiskriminering, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön. Dessa begrepp är relaterade till varandra. I forskning studeras de ibland var för sig och ibland studeras och diskuteras de överlappande. Organisationsforskare har visat att organisationsklimat/organisationskultur har stor betydelse för förekomsten av sexuella trakasserier i arbetslivet. Efter genomgången litteratur framstår det dock som att den mesta forskningen om organisationsklimat och organisationskultur nästan ensidigt har fokuserat på organisationens toleransnivå för sexuella trakasserier samt tystnadskultur. Det finns viss forskning som visar att det finns ytterligare facetter av organisationsklimat som kan vara avgörande för förekomsten av sexuella trakasserier i arbetslivet, till exempel psykosocialt säkerhetsklimat (Dollard & Bakker, 2010) och jämställdhetsklimat (Kim et al, 2020). Dock är den forskningen mycket begränsad. Arbetsgivare är skyldiga att förebygga och motverka könsdiskriminering och sexuella trakasserier. För att kunna ta det organisatoriska ansvaret, behövs framför allt mer kunskap om förebyggande arbete. Den här forskningsöversikten syftar till att presentera forskningsläget gällande: 1. Könsdiskriminering och sexuella trakasserier i arbetslivet 2. Sambandet mellan könsdiskriminering, trakasserier på grund av kön, sexuella trakasserier och psykisk ohälsa 3. Förebyggande arbete och jämställdhetsklimat
|
|
| 3. |
- Beland Lindahl, Karin, et al.
(författare)
-
To Approve or not to Approve? A Comparative Analysis of State-Company-Indigenous Community Interactions in Mining in Canada and Sweden
- 2024
-
Ingår i: Environmental Management. - : Springer Nature. - 0364-152X .- 1432-1009. ; 73:5, s. 946-961
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This Special Section explores the interplay between Indigenous peoples, industry, and the state in five proposed and active mining projects in Canada and Sweden. The overall aim is to identify factors shaping the quality of Indigenous community-industry-state interactions in mining and mine development. An ambition underlying the research is to develop knowledge to help manage mining related land-use conflicts in Sweden by drawing on Canadian comparisons and experience. This paper synthesizes the comparative research that has been conducted across jurisdictions in three Canadian provinces and Sweden. It focuses on the interplay between the properties of the governance system, the quality of interaction and governance outcomes. We combine institutional and interactive governance theory and use the concept of governability to assess how and why specific outcomes, such as mutually beneficial interaction, collaboration, or opposition, occurred. The analysis suggests there are measures that can be taken by the Swedish Government to improve the governability of mining related issues, by developing alternative, and more effective, avenues to recognize, and protect, Sámi rights and culture, to broaden the scope and increase the legitimacy and transparency of the EIAs, to raise the quality of interaction and consultation, and to develop tools to actively stimulate and support collaboration and partnerships on equal terms. Generally, we argue that Indigenous community responses to mining must be understood within a larger framework of Indigenous self-determination, in particular the communities’ own assessments of their opportunities to achieve their long-term objectives using alternative governing modes and types of interactions.
|
|
| 4. |
- Jordansson, Birgitta, 1952, et al.
(författare)
-
Arbete och arbetsorganisation
- 2015
-
Ingår i: Feministiskt tänkande och sociologi. Teorier, begrepp och tillämpningar, red Anna Hedenus, Sofia Björk, Oksana Shmulyar Gréen. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144100852 ; , s. 127-150
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Texten handlar om arbete och arbetsorganisation ur ett genusperspektiv. Den inleds med en kort historisk tillbakablick på arbete och hur arbete har varit förknippat med män och med mäns ansvar för familjens ekonomiska försörjning. Därefter diskuteras hur genus är bärande för både skapande och återskapande av arbete i organisationer. Texten tar även upp förutsättningar för jämställdhet och ger några konkreta exempel på hur arbetsorganisationen kan bidra för att uppnå work-life-balance
|
|
| 5. |
- Nanda Biswas, Urmi, et al.
(författare)
-
Understanding Attractive Work in a Globalized World : Studies from India and Sweden
- 2017
-
Bok (refereegranskat)abstract
- This book discusses organizational values and their implications for perceived attractiveness and effectiveness of the workplace through cross-cultural research in India and Sweden. The authors provide information on how organizational values are conceptualized, presented and perceived by manager-level employees through cases from manufacturing, information technology (IT), healthcare, and education sectors in a developing and fast-growing economy like India versus a developed and stabilized economy like Sweden. Comparative results from these two very different countries provide knowledge that can be applied to make the workplace attractive in the context of globalized business processes. The authors present corporate social responsibility (CSR) and equal opportunities for men and women in the organization (EO) as important values in making the workplace attractive, where attractiveness is conceived in terms of organizational commitment and employees' intention to leave. The two selected values are particularly important as India is the first country in the world to come up with a mandatory CSR law, whereas Sweden has a long history of CSR and EO. The book demonstrates how work organizations in both countries are promoting these values to meet the challenges of attraction and retention of employees. The findings in this book are based on data gathered from various sources and sample groups in India and Sweden. The book generates insight and valuable information for researchers of organizational psychology, human resource management, cross-cultural management, as well as for work managers and HR professionals.
|
|
| 6. |
- Takala, Marjatta, et al.
(författare)
-
A Comparison of University Curriculum in Special Teacher Education in Finland and Sweden
- 2019
-
Ingår i: Nordic Journal of Comparative and International Education. - : OsloMet - Oslo Metropolitan University. - 2535-4051. ; 3:2, s. 20-36
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The education of special teachers’ is seldom studied, and when it is examined, it is compared primarily with general teacher education. The written academic curricula reflect scientific, professional, social, and ethical values, goals, and competences in education, school and society. This study analyses the special teacher education (STE) curricula from six Finnish and seven Swedish universities. The results show that Finnish STE curricula consists of 60 credits over one year , while the Swedish curricula comprises 90 credits over 1.5 years. Finnish STE can be called a “combo degree,” which addressed various learning difficulties, and Swedish STE transformed it into a specialization, with five different options. Teaching practice is essential in Finnish education, but does not exists as such in Sweden. Inclusive elements are somewhat present in the curricula, often in the form of co-operation. The core contents in these two countries are discussed and compared.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Nanda Biswas, Urmi, et al.
(författare)
-
Cognitive Interviews as a Method for Effective Cross-Cultural Research : A Study of Organisational Leaders in Sweden and India
- 2015
-
Ingår i: Indian journal of social work. - 0019-5634. ; 76:4, s. 521-536
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The research attempts to demonstrate the effectiveness of cognitive interview (CI) techniques used while finalising the survey instrument for establishing the conceptual equivalence of ethical values practiced by the managers of the selected organisations from Sweden and India. The results provided substantive insight into the cultural differences that influence ethical values in the organisations. The paper highlights the types and applications of CI in the study of the different fields of human behaviour.
|
|
