| 1. |
|
|
| 2. |
- Almkvist, Gustaf
(författare)
-
Bristande rättshandlingsförmåga, viljefel och viljefelsbrott - en probleminventering
- 2024
-
Ingår i: En liten vital 100-åring. - Uppsala : Iustus förlag. - 9789177372608 ; , s. 179-242
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln undersöks förutsättningarna för ogiltighet på grund av bristande rättshandlingsförmåga till följd av psykisk störning i relation till viljefelen svek och ocker. Samtliga dessa tre grunder för ogiltighet relateras sedan till förmögenhetsbrotten bedrägeri och ocker. Ett centralt syfte är att undersöka hur de civilrättsliga ogiltighetsreglerna och de båda straffbestämmelserna kan belysa varandra. Straffrättsligt material används för analysen av ogiltighetsgrunderna och tvärtom.Genomgående ställs två frågor. Den första handlar om hur en rättshandling måste kunna knytas till ett visst tillstånd hos den rättshandlande eller agerande från motparten för att ogiltighet eller straffansvar ska kunna bli aktuellt enligt respektive bestämmelse. Den andra handlar om i vilken utsträckning en rättshandling måste få någon typ av negativa ekonomiska konsekvenser för att ogiltighet eller straffansvar ska kunna aktualiseras.En fördjupad bild av rättsreglerna framträder. Det går då att identifiera en betydande överensstämmelse i flera delar mellan svek och bedrägeri samt mellan civilt och straffrättsligt ocker. Däremot saknas i stor utsträckning straffrättsliga motsvarigheter till de utnyttjandesituationer som faller utanför svek och ocker, utan snarare kan medföra ogiltighet enligt 1924 års lag eller 33 § avtalslagen. Detta framstår problematiskt både ur rättstillämpningssynpunkt och som avgränsning av det kriminaliserade området.
|
|
| 3. |
- Almkvist, Gustaf
(författare)
-
Det kyrkorättsliga disciplinansvaret
- 2019
-
Ingår i: Med god ordning och efter Guds vilja. - Skellefteå : Artos & Norma bokförlag. - 9789177771074 ; , s. 185-214
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bidraget undersöker det kyrkorättsliga disciplinansvaret ur ett rättsdogmatiskt perspektiv: vad som utlöser det, vem det kan riktas mot, vad det består i och hur det beslutas. Därmed tecknas en helhetsbild av det kyrkorättsliga disciplinansvaret i Svenska kyrkan i dag. Utifrån det diskuteras om det inte föreligger ett visst reformbehov.
|
|
| 4. |
- Almkvist, Gustaf
(författare)
-
En oklarhetsregel vid tolkning av strafflag? : Vem kan åläggas näringsförbud i juridiska personer?
- 2013
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - Stockholm : Jure. - 1100-7761. ; :1, s. 125-133
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Om en straffrättslig bestämmelse kan tolkas på två olika sätt och den ena tolkningen är mer ingripande än den andra, vilken tolkning bör då väljas? Den lindrigaste? Det är en grundläggande fråga om straffrättslig tolkningslära, som Högsta domstolen hade att ta ställning till i en dom i november 2012, numera refererad som NJA 2012 s. 764. Tilltalad i målet var ordföranden i en ideell förening som hade bedrivit bokföringspliktig näringsverksamhet utan att fullgöra sin bokföringsskyldighet. För detta dömdes ordföranden för grovt bokföringsbrott. Den centrala frågan i målet i Högsta domstolen var om ordföranden även kunde meddelas näringsförbud, vilket var beroende av om en ideell förening är en associationsform vars funktionärer över huvud taget kan åläggas sådant förbud.Majoriteten (Lindskog, Lindeblad och Herre) i HD menade att så inte är fallet, medan två (Calissendorff och Lambertz) ville meddela näringsförbud. Dissensen handlade huvudsakligen om den tolkningsregel som majoriteten uppställde och lade till grund för sin tolkning, och som kommer att ägnas uppmärksamheten i denna kommentar. Sammanfattningsvis kommer att hävdas att majoritetens tolkningsregel inträder på ett omotiverat tidigt stadium i tolkningsprocessen och därför blir alltför långtgående för att kunna tillämpas som den är formulerad.
|
|
| 5. |
- Almkvist, Gustaf
(författare)
-
Förmögenhetsbrott och förmögenhetsrätt : Om straffansvaret i 8 och 10 kap. brottsbalken och dess förhållande till civilrätten
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The property offences, understood in a broad sense, are constructed in a way that pre-sup- poses rules on property, obligations, agency, possession and similar basic concepts of pri- vate law. That raises the question whether the offences simply refer to the private law – and if so in what way – or if the special character of the criminal law implies a different, independent understanding of the various concepts that are mentioned in the different offences.This thesis aims to answer that question with the help of both a specific analysis of some of the most important property offences in Swedish law – such as theft, embezzle- ment and breach of trust – and a general analysis of possible ways of understanding the relationship between private law and criminal law in the field of the property offences. The analysis is supported by a broader reflection on the nature of legal reasoning, espe- cially in the criminal law, and the nullum crimen sine lege principle and what it means to be bound by the words of a statute.The general analysis starts off in the history of the property offences in Swedish law and of the ideas that have influenced Swedish private law during much of the 20th cen- tury. The influence of Scandinavian Legal Realism and Functionalism on the private law means that reasoning in terms of general concepts, which is central to the criminal law, is often seen as unsuitable or even untenable. While this must be acknowledged when the property offences are analysed, it is ultimately a question for the criminal law how to understand its own subject matter.Based on that conclusion and in an interplay with the specific analysis of the various offences, the provisions of the offences are categorised as being either accessory or auton- omous. Most aspects of the position that is attacked or misused – such as ownership or obligation – can be understood as accessory to the private law, in the sense that a private law conclusion is considered a matter of fact in the criminal law. On the other hand, most aspects of what it means to attack or misuse the position – such as stealing or keeping someone else’s property as one’s own – can be seen as autonomous questions, where the private law has few or no answers to provide. The challenge in both cases, which is the theme of the remainder of the thesis, is to determine the closer meaning of the provisions of the property offences.
|
|
| 6. |
- Almkvist, Gustaf
(författare)
-
Förverkande av egendom
- 2014
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En vanlig rättsverkan av brott är att egendom som har med brottet att göra förverkas till staten. Detta sker av olika skäl, tar sig skilda uttryck och kan skifta betydligt i ingripandegrad. Ibland är det en närmast rutinartad sanktion, som när narkotika, knivar och andra farliga föremål ska oskadliggöras. I andra situationer kan förverkande rikta sig mot ett brottsutbyte eller värdefull egendom som på något sätt är kopplad till brott, till exempel en bil eller ett varuparti. Ett beslut om förverkande kräver då ofta en noggrann bedömning av vad det egentligen finns grund att förverka. Sanktionens förhållande till brottets andra rättsverkningar måste också beaktas.Allmänna bestämmelser om förverkande infördes i Sverige på 1940-talet, men har inte varit föremål för en samlad behandling sedan dess. De senaste åren har EU-samarbetet medfört en omfattande utvidgning av möjligheterna till förverkande. I Förverkande av egendom undersöks de olika formerna av förverkande var för sig. Den viktiga gränsdragningen mellan förverkande och straff problematiseras genomgående. Dessutom undersöks allmänna frågor om hos vem förverkande kan ske, i vilka situationer förverkande bör underlåtas och vilka processuella regler som gäller vid förverkande. I ett avslutande kapitel analyseras förverkandesanktionens grunder.
|
|
| 7. |
- Almkvist, Gustaf, et al.
(författare)
-
Orsakande, tillräknande och luftstrupstransplantationer
- 2018
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 225-239
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De uppmärksammade transplantationerna av syntetiska luftstrupar på tre allvarligt sjuka patienter på Karolinska universitetssjukhuset ställer många frågor om straffrättsliga ansvarsbedömningar på sin spets. Orsakade transplantationerna patienternas död, trots att patienterna var dödssjuka? Spelar det någon roll att andra behandlingsmetoder sannolikt inte skulle ha hjälpt patienterna att bli bättre? I artikeln problematiseras resonemangen i beslutet att lägga ned förundersökningen mot den ansvarige kirurgen. Två olika modeller i svensk straffrättslig doktrin för att göra bedömningar av ansvar för okontrollerade följder diskuteras. Det hävdas dels att orsaksfrågan endast är en del av en större bedömning av om patienternas död är en följd som bör tillräknas handlingen att transplantera luftstruparna, dels att det får stor betydelse hur de frågor som ingår i bedömningen närmare formuleras.
|
|
| 8. |
- Almkvist, Gustaf, 1985-
(författare)
-
Prejudikatbildning i straffvärdefrågor
- 2022
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :5, s. 464-473
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De senaste 20 åren har det skett en betydande ökning av antalet prejudikat som gäller straffmätningen. Där denna del av straffrätten länge tycks ha uppfattats som en omdömesfråga där Högsta domstolen inte hade någon större uppgift är i dag intresset av en enhetlig rättstillämpning centralt när domstolarna ska bestämma straffvärdet i ett enskilt fall. I artikeln diskuteras några frågor som detta "förrättsligande" av straffmätningen väcker.
|
|
| 9. |
- Almkvist, Gustaf, et al.
(författare)
-
Rättegångskostnader i förenklade tvistemål
- 2013
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; , s. 150-168
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I de allra flesta tvistemål är det av central betydelse vad rättsprocessen kan komma att kosta och vilken part som slutligen ska bära de olika kostnaderna. Trots det har reglerna om rättegångskostnader fått förhållandevis liten uppmärksamhet i juridisk doktrin och debatt. I synnerhet gäller detta de förenklade tvistemålen, där möjligheten att få ersättning för ombudsarvode är kraftigt begränsad. I artikeln görs en grundlig genomgång av den inte helt lättillgängliga bestämmelsen i 18 kap. 8 a § rättegångsbalken, som reglerar frågan vad som ersätts som rättegångskostnad i dessa mål, vars tvisteföremål understiger ett halvt prisbasbelopp. Utifrån en analys av särregleringens huvudsyfte, att möjliggöra för den enskilde att tillvarata sin rätt till låga och förutsebara kostnader, ifrågasätts om inte nuvarande ordning i flera avseenden får olyckliga konsekvenser. En enklare bestämmelse som i stället bygger på ett kostnadstak förespråkas.
|
|
| 10. |
|
|
