SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Almkvist Gustaf) ;lar1:(uu)"

Sökning: WFRF:(Almkvist Gustaf) > Uppsala universitet

  • Resultat 1-10 av 14
  • [1]2Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  •  
3.
  • Almkvist, Gustaf (författare)
  • Det kyrkorättsliga disciplinansvaret
  • 2019
  • Ingår i: Med god ordning och efter Guds vilja : En antologi om kyrkorätt. - Skellefteå : Artos & Norma bokförlag. - 9789177771074 ; s. 185-214
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Bidraget undersöker det kyrkorättsliga disciplinansvaret ur ett rättsdogmatiskt perspektiv: vad som utlöser det, vem det kan riktas mot, vad det består i och hur det beslutas. Därmed tecknas en helhetsbild av det kyrkorättsliga disciplinansvaret i Svenska kyrkan i dag. Utifrån det diskuteras om det inte föreligger ett visst reformbehov.
  •  
4.
  • Almkvist, Gustaf (författare)
  • En oklarhetsregel vid tolkning av strafflag? : Vem kan åläggas näringsförbud i juridiska personer?
  • 2013
  • Ingår i: Juridisk Tidskrift. - Stockholm : Jure. - 1100-7761. ; :1, s. 125-133
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Om en straffrättslig bestämmelse kan tolkas på två olika sätt och den ena tolkningen är mer ingripande än den andra, vilken tolkning bör då väljas? Den lindrigaste? Det är en grundläggande fråga om straffrättslig tolkningslära, som Högsta domstolen hade att ta ställning till i en dom i november 2012, numera refererad som NJA 2012 s. 764. Tilltalad i målet var ordföranden i en ideell förening som hade bedrivit bokföringspliktig näringsverksamhet utan att fullgöra sin bokföringsskyldighet. För detta dömdes ordföranden för grovt bokföringsbrott. Den centrala frågan i målet i Högsta domstolen var om ordföranden även kunde meddelas näringsförbud, vilket var beroende av om en ideell förening är en associationsform vars funktionärer över huvud taget kan åläggas sådant förbud.Majoriteten (Lindskog, Lindeblad och Herre) i HD menade att så inte är fallet, medan två (Calissendorff och Lambertz) ville meddela näringsförbud. Dissensen handlade huvudsakligen om den tolkningsregel som majoriteten uppställde och lade till grund för sin tolkning, och som kommer att ägnas uppmärksamheten i denna kommentar. Sammanfattningsvis kommer att hävdas att majoritetens tolkningsregel inträder på ett omotiverat tidigt stadium i tolkningsprocessen och därför blir alltför långtgående för att kunna tillämpas som den är formulerad.
  •  
5.
  • Almkvist, Gustaf (författare)
  • Förverkande av egendom
  • 2014
  • Bok (övrigt vetenskapligt)abstract
    • En vanlig rättsverkan av brott är att egendom som har med brottet att göra förverkas till staten. Detta sker av olika skäl, tar sig skilda uttryck och kan skifta betydligt i ingripandegrad. Ibland är det en närmast rutinartad sanktion, som när narkotika, knivar och andra farliga föremål ska oskadliggöras. I andra situationer kan förverkande rikta sig mot ett brottsutbyte eller värdefull egendom som på något sätt är kopplad till brott, till exempel en bil eller ett varuparti. Ett beslut om förverkande kräver då ofta en noggrann bedömning av vad det egentligen finns grund att förverka. Sanktionens förhållande till brottets andra rättsverkningar måste också beaktas.Allmänna bestämmelser om förverkande infördes i Sverige på 1940-talet, men har inte varit föremål för en samlad behandling sedan dess. De senaste åren har EU-samarbetet medfört en omfattande utvidgning av möjligheterna till förverkande. I Förverkande av egendom undersöks de olika formerna av förverkande var för sig. Den viktiga gränsdragningen mellan förverkande och straff problematiseras genomgående. Dessutom undersöks allmänna frågor om hos vem förverkande kan ske, i vilka situationer förverkande bör underlåtas och vilka processuella regler som gäller vid förverkande. I ett avslutande kapitel analyseras förverkandesanktionens grunder.
  •  
6.
  •  
7.
  • Almkvist, Gustaf, et al. (författare)
  • Orsakande, tillräknande och luftstrupstransplantationer
  • 2018
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; s. 225-239
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • De uppmärksammade transplantationerna av syntetiska luftstrupar på tre allvarligt sjuka patienter på Karolinska universitetssjukhuset ställer många frågor om straffrättsliga ansvarsbedömningar på sin spets. Orsakade transplantationerna patienternas död, trots att patienterna var dödssjuka? Spelar det någon roll att andra behandlingsmetoder sannolikt inte skulle ha hjälpt patienterna att bli bättre? I artikeln problematiseras resonemangen i beslutet att lägga ned förundersökningen mot den ansvarige kirurgen. Två olika modeller i svensk straffrättslig doktrin för att göra bedömningar av ansvar för okontrollerade följder diskuteras. Det hävdas dels att orsaksfrågan endast är en del av en större bedömning av om patienternas död är en följd som bör tillräknas handlingen att transplantera luftstruparna, dels att det får stor betydelse hur de frågor som ingår i bedömningen närmare formuleras.
  •  
8.
  • Almkvist, Gustaf (författare)
  • Registrering och kontroll i belastningsregistret som sanktion
  • 2015
  • Ingår i: Juridisk Publikation. - Stockholm : Juridisk Publikation. - 2000-2920. ; :1, s. 27-40
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • De senaste 15 åren har det skett en kraftig ökning i användningen av belastningsregistret vid olika typer av prövningar utanför rättsväsendet. Den enskilde som söker ett arbete eller genomgår någon annan form av lämplighetsprövning blir i dag kontrollerad i detta register i en helt annan omfattning än tidigare. I artikeln problematiseras detta utifrån dels tanken att samhällets klander för ett brott ska komma till uttryck i straffet, dels det kriminalpolitiskt tveksamma i en ordning som försvårar för frigivna att återvända till ett laglydigt liv. Även om en viss belastningsregisterkontroll utanför rättsväsendet måste anses motiverad riskerar ett mer omfattande kontrollsystem att ge ny gestalt åt den gamla påföljden förlust av medborgerligt förtroende, som avskaffades på 1930-talet. En mer sammanhängande och noga övervägd reglering förespråkas.
  •  
9.
  • Almkvist, Gustaf, et al. (författare)
  • Rättegångskostnader i förenklade tvistemål
  • 2013
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; s. 150-168
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I de allra flesta tvistemål är det av central betydelse vad rättsprocessen kan komma att kosta och vilken part som slutligen ska bära de olika kostnaderna. Trots det har reglerna om rättegångskostnader fått förhållandevis liten uppmärksamhet i juridisk doktrin och debatt. I synnerhet gäller detta de förenklade tvistemålen, där möjligheten att få ersättning för ombudsarvode är kraftigt begränsad. I artikeln görs en grundlig genomgång av den inte helt lättillgängliga bestämmelsen i 18 kap. 8 a § rättegångsbalken, som reglerar frågan vad som ersätts som rättegångskostnad i dessa mål, vars tvisteföremål understiger ett halvt prisbasbelopp. Utifrån en analys av särregleringens huvudsyfte, att möjliggöra för den enskilde att tillvarata sin rätt till låga och förutsebara kostnader, ifrågasätts om inte nuvarande ordning i flera avseenden får olyckliga konsekvenser. En enklare bestämmelse som i stället bygger på ett kostnadstak förespråkas.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 14
  • [1]2Nästa
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy