| 1. |
- Almkvist, Gustaf
(författare)
-
Bristande rättshandlingsförmåga, viljefel och viljefelsbrott - en probleminventering
- 2024
-
Ingår i: En liten vital 100-åring. - Uppsala : Iustus förlag. - 9789177372608 ; , s. 179-242
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln undersöks förutsättningarna för ogiltighet på grund av bristande rättshandlingsförmåga till följd av psykisk störning i relation till viljefelen svek och ocker. Samtliga dessa tre grunder för ogiltighet relateras sedan till förmögenhetsbrotten bedrägeri och ocker. Ett centralt syfte är att undersöka hur de civilrättsliga ogiltighetsreglerna och de båda straffbestämmelserna kan belysa varandra. Straffrättsligt material används för analysen av ogiltighetsgrunderna och tvärtom.Genomgående ställs två frågor. Den första handlar om hur en rättshandling måste kunna knytas till ett visst tillstånd hos den rättshandlande eller agerande från motparten för att ogiltighet eller straffansvar ska kunna bli aktuellt enligt respektive bestämmelse. Den andra handlar om i vilken utsträckning en rättshandling måste få någon typ av negativa ekonomiska konsekvenser för att ogiltighet eller straffansvar ska kunna aktualiseras.En fördjupad bild av rättsreglerna framträder. Det går då att identifiera en betydande överensstämmelse i flera delar mellan svek och bedrägeri samt mellan civilt och straffrättsligt ocker. Däremot saknas i stor utsträckning straffrättsliga motsvarigheter till de utnyttjandesituationer som faller utanför svek och ocker, utan snarare kan medföra ogiltighet enligt 1924 års lag eller 33 § avtalslagen. Detta framstår problematiskt både ur rättstillämpningssynpunkt och som avgränsning av det kriminaliserade området.
|
|
| 2. |
- Almkvist, Gustaf, 1985-
(författare)
-
Corporate Criminal Liability : Two Nordic Solutions
- 2025
-
Ingår i: Corporate Criminal Liability and Sanctions. - Abingdon : Routledge. - 9781032349961 ; , s. 51-61
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In this chapter, the systems of Corporate Criminal Liability in four Nordic jurisdictions are examined, as interesting examples of the challenges - and possibilities - of Corporate Criminal Liability. It is argued that a credible model of attributing action to the company must be established, if a criminal sanction against a company is to be understood as a punishment in the sense that it attributes blame. In that regard, attribution can be based either on identification or on a concept of corporate negligence. Identification, where the actions of a representative of a company are attributed directly to the company, does not offer any considerable normative challenges. When corporate negligence is considered, however, the Nordic countries differ in an interesting way. Denmark and Norway share a system of primary corporate criminal liability, where the actions of several individuals can be cumulated and attributed to the company in a way where the company appears to be a genuine actor. Once cumulated, there is very limited room for the company to argue that it has not acted negligently. Sweden and Finland, on the other hand, in principle understand Corporate Criminal Liability as accessory to the crimes of individuals. In order to attribute such crimes, a test of corporate negligence is then employed, where it is determined whether the company has negligently failed to prevent the crimes of the individuals. While the accessory solution in Sweden and Finland appears to be an unnecessary limitation, the negligence test employed in those jurisdictions appears as an interesting model for understanding what it might mean to attribute blame to a company in the Criminal Law, and, in a deeper sense, for a concept of corporate guilt.
|
|
| 3. |
- Almkvist, Gustaf
(författare)
-
Det kyrkorättsliga disciplinansvaret
- 2019
-
Ingår i: Med god ordning och efter Guds vilja. - Skellefteå : Artos & Norma bokförlag. - 9789177771074 ; , s. 185-214
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bidraget undersöker det kyrkorättsliga disciplinansvaret ur ett rättsdogmatiskt perspektiv: vad som utlöser det, vem det kan riktas mot, vad det består i och hur det beslutas. Därmed tecknas en helhetsbild av det kyrkorättsliga disciplinansvaret i Svenska kyrkan i dag. Utifrån det diskuteras om det inte föreligger ett visst reformbehov.
|
|
| 4. |
- Almkvist, Gustaf, 1985-
(författare)
-
Straffvärdebedömningar vid flerfaldig brottslighet
- 2022
-
Ingår i: Teori och politik. - Uppsala : Iustus förlag. - 9789177372004 ; , s. 9-37
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns ett antal vedertagna argument i svensk straffrättsteori för varför straffet vid flerfaldig brottslighet bör vara aspererat, snarare än en kumulation av straff eller straffvärden för de olika brott som en person döms för vid ett och samma tillfälle. De centrala argumenten handlar om 1) proportionalitet i den samlade reaktionen sett till brott av annan svårighetsgrad, 2) att en reaktion av humanitetsskäl inte bör vara strängare än nödvändigt, och 3) att de komplexa frågorna om brottslighetskonkurrens gör det nödvändigt med asperation för att undvika att samma omständigheter beaktas flera gånger, exempelvis för att samma gärning innefattar flera brott eller antalsräkningen av brott framstår som godtycklig. I artikeln prövas argumentens bärkraft mot den instinktiva uppfattningen hos de flesta att kumulation borde vara den naturliga lösningen. Slutsatsen dras dels att alla straffvärdebedömningar måste handla om en samlad värdering av det som gärningsmannen har gjort, oberoende av hur det antalsräknas, vilket kan motivera asperation i vissa fall, dels att proportionalitetsprincipen gör ett visst mått av asperation oundviklig. Hur omfattande asperationen bör vara kan dock straffrättsteorin knappast svara på, utan bara visa på alternativ för. Straffmätningen skulle kunna få slå i taket oftare, men då med konsekvensen att tillkommande brott därefter inte medför någon skärpning alls. En annan lösning är att, som i dag, låta intresset av proportionalitet i den samlade reaktionen medföra en viss asperation redan innan taket nås. Frågan blir då hur kraftig asperationen ska vara och efter vilka principer den ska bestämmas.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
