| 1. |
- Almkvist, Gustaf
(författare)
-
Bristande rättshandlingsförmåga, viljefel och viljefelsbrott - en probleminventering
- 2024
-
Ingår i: En liten vital 100-åring. - Uppsala : Iustus förlag. - 9789177372608 ; , s. 179-242
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln undersöks förutsättningarna för ogiltighet på grund av bristande rättshandlingsförmåga till följd av psykisk störning i relation till viljefelen svek och ocker. Samtliga dessa tre grunder för ogiltighet relateras sedan till förmögenhetsbrotten bedrägeri och ocker. Ett centralt syfte är att undersöka hur de civilrättsliga ogiltighetsreglerna och de båda straffbestämmelserna kan belysa varandra. Straffrättsligt material används för analysen av ogiltighetsgrunderna och tvärtom.Genomgående ställs två frågor. Den första handlar om hur en rättshandling måste kunna knytas till ett visst tillstånd hos den rättshandlande eller agerande från motparten för att ogiltighet eller straffansvar ska kunna bli aktuellt enligt respektive bestämmelse. Den andra handlar om i vilken utsträckning en rättshandling måste få någon typ av negativa ekonomiska konsekvenser för att ogiltighet eller straffansvar ska kunna aktualiseras.En fördjupad bild av rättsreglerna framträder. Det går då att identifiera en betydande överensstämmelse i flera delar mellan svek och bedrägeri samt mellan civilt och straffrättsligt ocker. Däremot saknas i stor utsträckning straffrättsliga motsvarigheter till de utnyttjandesituationer som faller utanför svek och ocker, utan snarare kan medföra ogiltighet enligt 1924 års lag eller 33 § avtalslagen. Detta framstår problematiskt både ur rättstillämpningssynpunkt och som avgränsning av det kriminaliserade området.
|
|
| 2. |
- Almkvist, Gustaf
(författare)
-
Det kyrkorättsliga disciplinansvaret
- 2019
-
Ingår i: Med god ordning och efter Guds vilja. - Skellefteå : Artos & Norma bokförlag. - 9789177771074 ; , s. 185-214
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bidraget undersöker det kyrkorättsliga disciplinansvaret ur ett rättsdogmatiskt perspektiv: vad som utlöser det, vem det kan riktas mot, vad det består i och hur det beslutas. Därmed tecknas en helhetsbild av det kyrkorättsliga disciplinansvaret i Svenska kyrkan i dag. Utifrån det diskuteras om det inte föreligger ett visst reformbehov.
|
|
| 3. |
- Almkvist, Gustaf, 1985-
(författare)
-
Straffvärdebedömningar vid flerfaldig brottslighet
- 2022
-
Ingår i: Teori och politik. - Uppsala : Iustus förlag. - 9789177372004 ; , s. 9-37
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns ett antal vedertagna argument i svensk straffrättsteori för varför straffet vid flerfaldig brottslighet bör vara aspererat, snarare än en kumulation av straff eller straffvärden för de olika brott som en person döms för vid ett och samma tillfälle. De centrala argumenten handlar om 1) proportionalitet i den samlade reaktionen sett till brott av annan svårighetsgrad, 2) att en reaktion av humanitetsskäl inte bör vara strängare än nödvändigt, och 3) att de komplexa frågorna om brottslighetskonkurrens gör det nödvändigt med asperation för att undvika att samma omständigheter beaktas flera gånger, exempelvis för att samma gärning innefattar flera brott eller antalsräkningen av brott framstår som godtycklig. I artikeln prövas argumentens bärkraft mot den instinktiva uppfattningen hos de flesta att kumulation borde vara den naturliga lösningen. Slutsatsen dras dels att alla straffvärdebedömningar måste handla om en samlad värdering av det som gärningsmannen har gjort, oberoende av hur det antalsräknas, vilket kan motivera asperation i vissa fall, dels att proportionalitetsprincipen gör ett visst mått av asperation oundviklig. Hur omfattande asperationen bör vara kan dock straffrättsteorin knappast svara på, utan bara visa på alternativ för. Straffmätningen skulle kunna få slå i taket oftare, men då med konsekvensen att tillkommande brott därefter inte medför någon skärpning alls. En annan lösning är att, som i dag, låta intresset av proportionalitet i den samlade reaktionen medföra en viss asperation redan innan taket nås. Frågan blir då hur kraftig asperationen ska vara och efter vilka principer den ska bestämmas.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
