| 1. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Decolonising Intercultural Education : Colonial Differences, the Geopolitics of Knowledge, and Inter-Epistemic Dialogue
- 2017. - 1
-
Bok (refereegranskat)abstract
- At the centre of Decolonising Intercultural Education is a simple yet fundamental question: is it possible to learn from the Other? This book argues that many recent efforts to theorise interculturality restrict themselves to a variety of interpretations within a Western framework of knowledge, which does not necessarily account for the epistemological diversity of the world.The book suggests an alternative definition of interculturality, framed not in terms of cultural differences, but in terms of colonial difference. It brings analysis of the Latin American concept of interculturalidad into the picture and explores the possibility of decentring the discourse of interculturality and its Eurocentric outlook, seeing interculturality as inter-epistemic rather than simply inter-cultural.Decolonising Intercultural Education will be of interest to educational practitioners, researchers and postgraduate students in in the areas of education, postcolonial studies, Latin American studies and social sciences.
|
|
| 2. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
När Fantomen blev svensk : vänsterns världsbild i trikå
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur kan en amerikansk superhjälte i blå trikåer, som har anklagats för både rasism och sexism, bli en svensk nationalhjälte?Seriefiguren Fantomen dyker upp i svensk press redan i början på 1940-talet, men det är först på 1970-talet, ett decennium när en kraftig vänstervåg sköljer över Sverige, som Fantomen på allvar blir ”svensk”. Tidningen får då ett svenskt redaktionsråd, ”Team Fantomen”, som låter Fantomen ägna sig åt allt från kolonial befrielsekamp till jämställdhet och till att öppna ett Konsum i djungeln. Och mitt i alltihop är Fantomen förstås en närvarande pappa, fattas bara.Fantomen-gestalten förkroppsligar kort sagt ambitionen bakom svensk utrikespolitik och det faller uppenbarligen både gamla och unga läsare i smaken. Under 70-talet är det faktiskt fler som läser om hans kamp mot sociala orättvisor än som läser Expressen. I sin bok undersöker Robert Aman – kulturskribent, serieforskare och biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet – hur detta var möjligt och hur seriens dialog med det omgivande samhället mer konkret såg ut.Hans bok låter oss möta både superhjälten i trikåer och ett Sverige i en politisk och social brytningstid.
|
|
| 3. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
Serier för vuxna : Epix och den svenska serierevolutionen
- 2024
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Under 80-talet förändrades den svenska seriekulturen i grunden. Ingen symboliserar denna förändring mer än den excentriske Horst Schröder och hans förlag Epix. I Epix, Pox, Tung Metall och en rad andra tidningar introducerade Schröder svenska läsare till tidens mest betydelsefulla serier från hela världen. Allt tydligt märkt med ”Serier för vuxna” i ena hörnet på omslagen för att markera att det rörde sig om ett innehåll väsensskilt från Kalle Anka eller Fantomen. Under en period på tio år fick Epix uppleva både triumfer och skandaler. Nu berättar alla inblandade för första gången hela historien om det mytomspunna förlaget som var en adrenalinspruta rätt i hjärtat på serie-Sverige. Robert Aman – kulturskribent och serieforskare – har inte bara intervjuat Schröder och Epix-redaktionens mångtaliga medarbetare, utan även svenska och internationella seriestjärnor som publicerat sig i Epix tidningar, konkurrenter som gått i klinch med Schröder (eller tvärtom), journalister som rapporterat om förlagets förehavanden, kritiker och aktivister som helst av allt önskade att tidningar som Epix och Pox inte existerade. Och många fler. Serier för vuxna berättar ett stycke vild och lätt osannolik litteraturhistoria. Kokain gömt i kopieringsmaskinen, åtal för olaga våldspornografi och en kidnappning av en femåring är endast några av de ämnen som berörs. Men framför allt är det en berättelse om en grupp unga eldsjälar, övertygade om att seriekonsten är ämnad för något större. Denna bok slungar läsaren tillbaka till 80-talet och innanför väggarna hos redaktionen på Frejgatan 19 i Stockholm, där luften var tjock av stora förhoppningar, brinnande entusiasm, gnisslande konflikter – och svart rök från Horsts pipa. Boken är rikt illustrerad med omslagsbilder, utdrag från serier, pressklipp och fotografier, varav flera aldrig tidigare har publicerats.
|
|
| 4. |
- Aman, Robert, 1982-
(författare)
-
The Phantom Comics and the New Left : A Socialist Superhero
- 2020
-
Bok (refereegranskat)abstract
- This book is about the Phantom in Sweden, or more correctly: about Sweden in the Phantom. Socialist Superhero uncovers how a peripheral American superhero – created in 1936 by author Lee Falk and artist Ray Moore – that has been accused of both racism and sexism has become a national concern in a country that several researchers have labelled the most antiracial and gender equal in the world. When a group of Swedish creators set up their official production of licensed scripts to The Phantom comic in 1972, the character is redefined through the prism of New Left ideology where the plots, besides aiming to entertain readers, also inform the reader about the righteousness and validity of the dominant ideological doctrine among the Swedish public at the time, which also impacted on the government’s foreign policy.Through a series of close readings of the comic books, alongside fan writing, cultural criticism, political documents, and interviews with creators and editors of The Phantom comic book, The Phantom Comics and the New Left’s various thematic chapters discuss how topics such as foreign aid and poverty elimination, guerrilla warfare and postcolonialism, socialism and equality are expressed on the pages of the comic book, along with the fight against apartheid, the construction of a cooperative society in the jungle and the Phantom’s self-affirmed role as spokesperson for then Prime Minister Olof Palme. What will be seen is how the common denominator is ideology: the Phantom reflects values, and embodies a dominant political point of view, of how Sweden sees itself and its role in the world.
|
|
