| 1. |
|
|
| 2. |
- Andersén, Jimmie, 1981-
(författare)
-
Ett politiskt bygge : - översiktsplaneringens innehållsmässiga utveckling
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Debate often describes the evolution of spatial planning as a process of neo-liberalisation. However, this evolution has not been studied from the perspective of planning in general in Sweden. Whether comprehensive planning is also undergoing neo-liberalisation is considered here based on these overarching research questions: - To what extent has spatial planning undergone neo-liberalisation?- How can the evolution of comprehensive planning be understood as a neo-liberalisation process?Answering these questions requires an understanding of the content characterising this planning, and of what a neo-liberalisation process entails. To achieve such an understanding, this dissertation examines how planning in general can be understood as both a political control system and a market-based land use regime.The discourse of comprehensive planning was studied by analysing 17 comprehensive plans adopted in five municipalities over the 1989–2014 period.Generally, these plans follow a few main evolutionary paths. Municipal comprehensive planning has transitioned from being instrumental, encountering few problems, to becoming increasingly abstract and all-encompassing. Comprehensive planning increasingly concerns how growth is to be achieved locally. This change is occurring in both form and content. Change in form refers to the fact that comprehensive planning has been encompassing more and more subject areas over time, whereas change in content refers to the increasingly market-based content of such planning.The research question regarding the extent to which spatial planning is undergoing neo-liberalisation is answered by the obvious trend towards neo-liberalisation. This trend is not pervasive, as countervailing tendencies are also present. Spatial planning is thus becoming internally contradictory, with earlier values persisting, albeit often in interaction with new ones.The question of how comprehensive planning can be understood as a neo-liberalisation process has a three-part answer:- As content in comprehensive plans, neo-liberalisation can be understood as a focus on market rationality. - As form in comprehensive plans, neo-liberalisation can be understood as policy production with content that assumes an ever more neo-liberal orientation. Comprehensive planning during the studied period has come to include more and more municipal areas of activity.- From a neo-liberal perspective, neo-liberalisation is understood as economic utility maximisation.Planning is becoming increasingly neo-liberalised, but not neo-liberal. That this has occurred as a result of increasingly comprehensive policy formulations is somewhat surprising. We are faced with the politicisation of planning in general, which is increasingly informed by market-based policy. This trend represents a comprehensive policy shift towards more neo-liberal planning content, accompanied by more policies. More principles are appearing, addressing how planning and development are to proceed compared with the content of pre-existing plans. The neo-liberalisation process is thus occurring via means that are contradictory from a neo-liberal perspective.
|
|
| 3. |
- Andersén, Jimmie, 1981-, et al.
(författare)
-
Municipal responsibilities in strategic housing provision planning : to accommodate, support and facilitate
- 2023
-
Ingår i: Planning practice + research. - : Routledge. - 0269-7459 .- 1360-0583. ; 38:2, s. 236-252
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Swedish municipalities are obliged to formulate housing provision policies in housing programs, as part of municipal strategic planning. This article explores how municipalities interpret this responsibility. We analyze housing provision programs by drawing from prospective responsibility and policy analysis. Our analysis shows three different prospective responsibilities in the municipality’s production of housing provision responsibility. The results show that municipalities take actions by different means, leading to ambiguities and inequalities in housing provision planning. © 2022 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.
|
|
| 4. |
- Andersén, Jimmie, 1981-
(författare)
-
Planerad markekonomi : policyutveckling i ÖP
- 2020
-
Ingår i: Stadsbyggnad. - : Svenska kommunaltekniska föreningen. - 0038-8963. ; :3, s. 24-25
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
- Andersén, Jimmie, 1981-, et al.
(författare)
-
Vilken framtid ska planeringen välja?
- 2012
-
Ingår i: PLAN. - Stockholm : FFS, Föreningen för samhällsplanering. - 0032-0560. ; :2-3, s. 49-51
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Högström, Ebba, et al.
(författare)
-
Boende och livsmiljö för personer med psykisk ohälsa : en forskningsrapport om stödinsatser, samarbete över förvaltningsgränser och bostadsförsörjning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport har vi redovisat den första delen av två i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet LEX-projektet. Hållbara livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade. Att integrera bostadsplanering och välfärdsservice genom nya kollaborativa praktiker. Vår utgångspunkt var att ta reda på mer om vad som kännetecknar stödinsatser riktade till människor med psykisk funktionsnedsättning och hur dessa organiseras, samt undersöka tvärsektoriell samverkan i fråga om planering för bostadsförsörjning och inkluderande livsmiljöer. Vårt material visar att målgruppen för boende- och stödinsatser har förändrats. Personer med funktionsnedsättningar till följd långvarig psykossjukdom utgör fortfarande en central grupp, ofta med behov av insatser med hög servicenivå. Målgruppen för insatserna är dock stadd i förändring och detta har i några kommuner medfört en utveckling mot en mer generell organisation för stödinsatserna utan specialistfunktioner. Boendeinsatser beslutade i enlighet med SoL dominerar men en blandning av förhållningssätt kan ses, från enskilda undantag där LSS tillämpas till en kommun där alla beslut om bostad med särskild service tas enligt LSS. När det gäller verksamhetstyperna för stödinsatser dominerar det traditionella gruppboendet och boendestödet. Vissa menar att gruppboendet som typ kommer på sikt att försvinna, och bland verksamhetsansvariga finns det en samsyn att fältet i stort är på väg mot en inriktning att arbeta i riktning mot ökad självständighet och autonomi för brukarna inom verksamheterna. Hur socialtjänst och samhällsbyggnadsförvaltningar arbetar tillsammans med frågor som berör målgruppen skiljer sig åt mellan kommunerna. Arbetet organiseras ibland i nätverk, ibland handlar det om koordinering, i vissa fall samarbete eller samverkan vilket gör att den gemensamma spelplanen ser tämligen olika ut. I en del kommuner finns det fora för kontinuerligt gemensamt arbete, i andra anses det inte behövas alls. Hur möten mellan de båda förvaltningarna organiseras, på vems initiativ och ansvar hanteras på olika sätt. Det är en komplex bild som träder fram där frågor förs fram i olika instanser och på olika nivåer inom den egna förvaltningen såväl som mellan förvaltningarna. När det gäller det kommunala bostadsförsörjningsansvaret är arbetet med att ta fram bostadsförsörjningsprogrammet en viktig del. Tjänstepersoner från olika förvaltningar engageras på olika sätt i detta arbete, från samordning och koordinering till långsiktiga strategiska samarbeten. Olika typer av roller utvecklas, som initiativtagare, informationsgivare, expert eller språkrör med olika handlingsutrymmen.Socialtjänstens erfarenhetsbaserade kunskap om rådande situation för olika grupper tas inte alltid i bruk. Att frågan är politisk känslig och hellre förs fram som en bred målsättning om ’bostad för alla’ utan tydligare konkretisering framträder i materialet. De kommunala strategierna kring lokalisering av bostäder med särskild service handlar om omvandling av befintliga lokaler, bygga nya boenden i redan uppbyggda bostadsområden samt planering för nya boenden i stadsutvecklingsprocesser. Det övergripande mönstret för lokaliseringen av boenden är i bostadsområden men i utkanten, en kompromiss mellan socialförvaltningens idéer om social inkludering och samhällsbyggnadsförvaltningarnas tankar om integritet. Brukarnas möjligheter att skaffa sig positiva grannkontakter kan dock försvåras av sådana perifera lokaliseringar. Vad en inkluderande, ‘god’, livsmiljö skulle kunna vara för personer med psykisk funktionsnedsättning visar sig vara en ny frågeställning för våra informanter. Flera informanter från socialtjänsten inte tidigare funderat över hur boenden och sysselsättning förhåller sig till varandra geografiskt och på vilket sätt det påverkar upplevelser av livsmiljön. Att frågan om inkluderande livsmiljöer för vår målgrupp skulle kunna ses som en del i den bredare samhällsplaneringen var inte självklart för samhällsplanerarna. Det framkom också att det är svårare för kommunen att ställa krav på de som bygger boenden med särskild service och andra liknande omsorgsboenden än när det gäller kommunhus, bibliotek eller simhallar, något som avspeglas i lokalisering och arkitektonisk kvalitet.
|
|
