| 1. |
- Ankarberg, Emma, et al.
(författare)
-
Levels of flame retardants in fish from the Baltic Sea, Sweden
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) and hexabromocyclododecane (HBCD) are commonly used brominated flame retardants (BFRs) in products such as computers, furniture, carpets and other materials. PBDEs and HBCD are incorporated into the matrix without chemical binding. Since they are not bound to the polymer product, they have the potential to leak and escape into the environment (Hutzinger et al. 1976; Hutzinger and Thoma 1987). Due to their chemical properties, lipophilicity and persistence, these substances have been detected in several biological matrices. The toxic effects are not yet fully understood, but for example, neurodevelopmental as well as thyroid hormone alterations has been reported (for review see Darnerud 2003). For risk assessment purposes, the Swedish National Food Administration has during the last years conducted surveys on levels of selected persistent organic pollutants (POPs) in fish from the Baltic region. These studies have included the “traditional” POPs, such as PCBs, PCDD/DFs, and pesticides, as well as polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) and hexabromocyclododecane (HBCD). The aim with the present survey is to obtain relevant BFR data for the ongoing evaluation of levels and trends of these contaminants in fish, as a base for human risk assessment.
|
|
| 2. |
- Ankarberg, Emma, et al.
(författare)
-
Regionala skillnader i intag av persistenta organiska miljögifter hos förstföderskor i Uppsala, Göteborg och Lycksele
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under perioden 2000-2006 samlades bröstmjölk in från förstföderskor i Uppsala, Göteborg, Lund och Lycksele. Syftet med studien var att undersöka om det finns några regionala skillnader i halter av polyklorerade bifenyler (PCBer), klorerade pesticider (hexaklorbensen (HCB), ß-hexaklorocyklohexan (ß-HCH), oxyklordan, trans-nonaklor, DDT och DDT-metaboliter) och bromerade flamskyddsmedel (polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekan (HBCD)) i bröstmjölk. Resultaten visade att vissa signifikanta regionala skillnader i halter av de studerade substanserna förelåg. Skillnaderna var dock små, och inga säkra slutsatser om orsaker till skillnaderna kunde dras. Vissa regionala skillnader i halter av organiska miljögifter i livsmedel har också observerats. I en matkorgsstudie utförd 1999 (Darnerud et al. 2006) köptes livsmedel in i fyra olika städer i Sverige (Malmö, Göteborg, Uppsala och Sundsvall), och högre halter av ΣPCB, ΣDDT och ΣPBDE kunde ses i livsmedel från de södra delarna av Sverige i jämförelse med de norra. Denna tendens till nord-sydlig gradient observerades också i en senare matkorgsstudie som utfördes i samma städer 2005 (Ankarberg et al. 2006). Även den omfattande fiskundersökning som utfördes vid Livsmedelsverket 2000-2003 visade på regionala skillnader i halter i vissa fiskarter (NFA 2003). Studien som redovisas i denna rapport syftar till att genom intagsberäkningar undersöka om det finns regionala skillnader i exponering för organiska miljögifter (dioxiner, dioxinlika PCBer, PCB 153 och p,p´-DDE) från mat. Intagsberäkningarna grundas på en kostenkät, ifylld av mödrarna vid bröstmjölksinsamlingen, med frågor gällande konsumtionen av kött, fågel, fisk, mjölkprodukter, vegetabiliskt fett och ägg under året före graviditeten. Haltdata för de studerade substanserna i olika livsmedel hämtades från undersökningar och kontrollprogram vid Livsmedelsverket. De regionala jämförelser som gjordes inkluderade Uppsala, Göteborg och Lycksele. Den kostenkät som användes i Lund skiljde sig åt från de som användes i Uppsala, Göteborg och Lycksele. Resultaten från Lund kunde därför inte användas i denna undersökning. Trots vissa skillnader i konsumtionsmönster mellan de olika regionerna kunde inte några skillnader i intag av miljögifterna påvisas. Det beräknade medianintaget av dioxiner och dioxinlika PCBer varierade mellan 0,9 och 1,2 pg WHO-TEQ/kg kroppsvikt/dag, mellan 1,3 och 1,9 ng/kg kroppsvikt/dag för PCB 153 och mellan 2,5 och 3,5 ng/kg kroppsvikt/dag för 2 p,p´-DDE. Fisk och skaldjur bidrog till den största delen av intaget av WHO-TEQ (52-61 %). Enligt beräkningarna hade 14 % av kvinnorna intagsnivåer som överskred EU’s tolerabla veckointag för dioxiner och dioxinlika PCBer (14 pg WHO-TEQ/kg kroppsvikt/vecka). Livsmedelsverkets konsumtionsråd gällande fet fisk från Östersjön överskreds av 4 % av kvinnorna, och samtliga av dessa åtta individer fanns med bland dem som överskred TWI. Högexponerade individer karaktäriserades generellt av hög konsumtion av fisk och mjölkprodukter. Det finns inte någon tolerabel intagsnivå framtagen för icke dioxinlika PCBer (t.ex. PCB 153), så för dessa var det inte möjligt att göra några jämförelser. Ingen kvinna i studien överskred JECFA’s tolerabla dagliga intagsnivå för DDT-föreningar (10 μg/kg kroppsvikt/dag). En osäkerhet i de beräknade intagsnivåerna är att det är mycket svårt att minnas och korrekt ange sin konsumtion av olika livsmedel under ett år tillbaka. Dessutom är det troligt att konsumtionen av lax från Östersjön är överskattad eftersom det är mycket ovanligt med sådan fisk i butik. De haltdata som använts i beräkningarna är medel- och medianhalter som kommer från olika analysprojekt vid Livsmedelsverket. Dessa halter kan skilja sig åt från de verkliga nivåerna i de livsmedel som kvinnorna konsumerat. Dessutom användes samma haltdata för samtliga kvinnor, och hänsyn togs alltså inte till eventuella regionala skillnader i livsmedelshalter. Trots dessa osäkerheter tyder resultaten på att svenska förstföderskor från olika delar av landet har exponerats för liknande nivåer av de studerade föreningarna. En korrelationsanalys kunde inte påvisa några samband mellan de beräknade intagen av PCB 153 och p,p´-DDE och nivåerna av dessa substanser i bröstmjölk. Detta beror sannolikt till viss del på att bröstmjölkshalterna av persistenta organiska miljögifter speglar den totala exponeringen under livstiden, och inte bara exponeringen under det senaste året.
|
|
| 3. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Minskande nivåer av PCB, PCB och p,p´-DDE i fett från nötboskap och svin i Sverige 1991-2004
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien var att undersöka om halterna av polyklorerade bifenyler (PCB kongen CB 153), hexaklorbensen (HCB) och p,p´-DDE i fett från nötboskap och svin i svensk livsmedelsproduktion förändrats under perioden 1991-2004. Eventuella skillnader i halter mellan olika regioner i Sverige studerades också. Data erhölls från Livsmedelsverkets ordinarie kontrollprogram för kontaminanter i nöt och svin. Multipel regressionsanalys användes för att studera tidstrender, regionala skillnader, könsskillnader och åldersskillnader i halter. Analysen visade att halterna av miljöföroreningarna i nötfett minskade med ca. 6-8% per år, medan halterna i svinfett minskade med 10-12% per år. Sjunkande trender påvisades i praktiskt taget alla de 6 svenska regioner som studerades. Halterna av CB 153 och p,p´-DDE i nöt och svin var klart lägre i norr än i söder. För HCB i nötfett erhölls inga markanta regionala skillnader. Bland nötkreaturen var halterna lägre hos mjölkkor än hos köttdjur (både kvigor och tjurkalvar/tjurar). Halterna minskade också med åldern hos mjölkkor men inte hos köttdjur. Bland svinen antyddes lägre halter av CB 153 och p,p´-DDE hos kastrerade hanar än bland suggor och galtar, men vi fann inga samband mellan svinens ålder och nivåer av miljöföroreningarna. Mot slutet av studieperioden låg en stor del av analysresultaten under kvantifieringsgränsen för analysmetoden (0,5-1 μg/kg fett). Om fortsatta tidstrendsstudier ska vara möjliga måste kvantifieringsgränsen för metoden sänkas. De sjunkande halterna av PCB, HCB och p,p´-DDE som obserververades i livsmedelsproducerande nötkreatur och svin är troligen en följd av tidigare åtgärder för att minska miljöbelastningen av dessa föroreningar. Resultaten antyder också att en lägre miljöbelastning av norra Sverige avspeglas som lägre halter i köttproduktionen och troligen också i mjölkproduktionen (studien inkluderade också mjölkkor).
|
|
| 4. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Nonylfenol och bisfenol A i blod från ammande kvinnor från Uppsalatrakten
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie är att undersöka kroppsbelastningen av industrikemikaliernanonylfenol (NP) och bisfenol A (BPA) bland unga kvinnor i Sverige. BPA, NP, och ennärbesläktat substans (oktylfenol, OP), samt NP- och OP-etoxylater, analyserades med hjälpav LC-MS-MS i blodserum från 100 ammande förstföderskor från Uppsalatrakten. Fritt NPöver analysmetodens kvantifieringsgräns (LOD: 0,5 ng/g serum) hittades hos 43 % avstudiedeltagarna, medan mätbara halter av totalt NP observerades hos 39 % (LOD: 0,8 ng/gserum). Motsvarande procenttal för BPA var 27 % och 22 %. Andelen fritt NP i förhållandetill totalt NP var 84 % (median, range: 42-112 %) bland deltagarna som hade kvantifierbarahalter av både fritt och totalt NP (N=35). För BPA var motsvarande siffra 76 % (49-109 %)(N=17). Ett parvist t-test visade att halterna av fritt NP och BPA var signifikant lägre änhalterna av totalt NP (p<0,001) och BPA (p<0,001). En stark korrelation mellan halten av frittoch totalt NP (Spearmans r=0,86, p<0,001) och BPA (r=0,75, p<0,001) observerades. Frittoch totalt OP detekterades hos endast 5 kvinnor i nivåer mellan 0,56 ng/g serum och 1,07 ng/gserum. Alla kvinnor hade halter av etoxylater av NP och OP som låg under LOD (OPE1O: 0,2ng/g; OPE2O:0,02 ng/g; NPE1O:0,7 ng/g; NPE2O:0,1 ng/g). En signifikant högretotalkonsumtion av frukt och grönt observerades bland deltagare med NP-halter på eller överLOD. Fler deltagare än förväntat med halter av BPA på eller över LOD bodde i bostäder sombyggts senare än 1999. Sammanfattningsvis så antyder resultaten att det finns en pågåendeexponering av konsumenterna för NP och BPA som är tillräckligt hög för att fritt NP ochBPA ska kunna detekteras hos en del konsumenter. Svaren på enkätfrågorna pekar ut nyarebostadshus som en möjlig exponeringskälla för BPA, medan konsumtion av frukt ochgrönsaker kan vara en källa för NP-exponering. Resultaten får dock anses varahypotesbildande eftersom studien är liten och att NP- och BPA-halterna i de flesta fallen lågunder eller endast lite över analysmetodens LOD.
|
|
| 5. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Tidstrend 1996-2006: Polyklorerade dibenzo-p-dioxiner (PCDD) och dibenzofuraner (PCDF), polyklorerade bifenyler (PCBer), klorerade bekämpningsmedel och bromerade flamskyddsmedel i modersmjölk från förstföderskor i Uppsala. : Sakrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning:
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under perioden 1996 till 2006 har Livsmedelsverket samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala län. Ett av syftena med studierna är att undersöka hur halterna av vissa persistenta organiska miljögifter (POP) förändras med tiden. I denna rapport utvärderas eventuella tidstrender för polyklorerade dibensodioxiner (PCDD), polyklorerade dibensofuraner (PCDF), polyklorerade bifenyler (PCB), hexaklorbensen, beta-hexaklorcyklohexan,trans-nonaklor, oxyklordan, samt polybromerade difenyletrar (PBDE).Resultaten visar att halterna av PCBer, PCDD, PCDF och klorerade pesticider i modersmjölk har minskat med i medeltal 3-10 % per år under tidsperioden 1996 till 2006. Halterna minskar långsammast för vissa PCB kongener (CB 28, CB 105 and CB 169), medan minskningen är snabbast för DDT och β−hexaklorcyklohexan.Inga generella trender observerades beträffande PBDEer i modersmjölk. Halterna av BDE 47 och BDE 99 har långsamt sjunkit (5 % och 7 % per år), medan halterna av BDE 153 har ökat med i medeltal 4 % per år under tio-års perioden. En långsamt nedåtgående trend av summaPBDE koncentrationer (BDE 47, BDE 99, BDE 100 och BDE 153) observerades. Denna nedåtgående trend är dock osäker eftersom den tid det beräknas ta för halterna att halveras är mer än dubbelt så lång som den tid studien sträcker sig över.Halternaav CB 52, CB 101, CB 114, CB 157, CB 77, CB 81, α-HCH, γ-HCH,p,p'-DDD, o,p'-DDE, o,p'-DDT, BDE 28, BDE 66, BDE 154, BDE 138, BDE 183 och HBCD var under kvantifieringsgränsen i över 50% av proverna och för dessa föreningar kunde tidstrender inte studeras.
|
|
| 6. |
- Selander, Evelina, et al.
(författare)
-
Riktlinjer för naturum
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturen är ett äventyr – och det börjar i naturum! I Sveriges naturum får du som besökare kunskap, inspiration och tips för att uppleva landskapet runt omkring på bästa sätt. Naturumverksamheten kännetecknas av att vara tillgänglig, inspirerande och välkomnande.Verksamheten vid naturum består av olika former av naturvägledning och naturum bidrar till att göra naturen tillgänglig för fler. De första naturumen etablerades 1973.Riktlinjer för naturum beskriver bland annat syfte, lokalisering, verksamhet, grafiska regler. En rapport för dig som arbetar med att planera, anlägga och förvalta naturum samt andra som är intresserade av naturinformation.
|
|
