| 1. |
- Andersson, Anders, 1980-, et al.
(författare)
-
Recreational trolling effort and catch of Atlantic salmon and brown trout in Vänern, the EU's largest lake
- 2020
-
Ingår i: Fisheries Research. - : Elsevier. - 0165-7836 .- 1872-6763. ; 227
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Recreational fishing has grown substantially worldwide; for some recreational fisheries both catch and economic value now exceeds that of commercial fisheries. Monitoring of recreational fisheries effort and catch is therefore important for sustainable fisheries management. We developed and implemented an angler survey to estimate effort and catch for the recreational trolling fishery for landlocked Atlantic salmon (Salmo salar) and brown trout (S. trutta) in Lake Vänern, Sweden. Major challenges were the large spatial scale and dispersed fishing effort, a lack of revenue from fishing licence sales, and a lack of catch reporting requirements. We developed a complemented roving/mail-in survey to estimate effort and catch during the main fishing periods, spring and fall, 2014. Instantaneous counts from major access sites were used for effort estimates, and mail-in surveys were used for catch rates. Our results show that Vänern supports a salmon and trout fishery of some 28.7 ± 3.3 tonnes per year. Fishing effort was higher in the spring than in the fall, and there were seasonal differences in catch rates for trout but not for salmon. Estimates show that the recreational trolling fishery now harvests more salmon and trout annually than do the commercial and subsistence fisheries combined. This highlights the importance of continuing an angler survey program for Vänern as a key element for sustainable fisheries management, and can serve as a model for other recreational fisheries at large spatial scales.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Fredricsson, Malin, et al.
(författare)
-
Nationell luftövervakning – Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket, Luftenheten, ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö i Sverige. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2017 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2016.För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 15 och 35 år sedan, generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer.För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna i regional bakgrund avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider dock i dagsläget MKN för hälsa.
|
|
| 4. |
- Lind, Nina, 1989-, et al.
(författare)
-
Comorbidity and multimorbidity of asthma and allergy and intolerance to chemicals and certain buildings
- 2017
-
Ingår i: Journal of Occupational and Environmental Medicine. - 1076-2752 .- 1536-5948. ; 59:1, s. 80-84
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objectives: We tested the hypothesis of high comorbidity between asthma/allergy and chemical intolerance (CI) and between asthma/allergy and building intolerance (BI), and high multimorbidity between asthma/allergy, CI, and BI.Methods: Population-based questionnaire data were used from 530 participants with asthma/allergy (allergic asthma, nonallergic asthma, allergic rhinitis, and/or atopic dermatitis), 414 with self-reported and 112 with physician-diagnosed CI, and 165 with self-reported and 47 with physician-diagnosed BI. Separate reference groups were formed for each of the five case groups.Results: Adjusted odds ratios varied from 4.6 to 13.1 for comorbidity, and from 6.6 to 46.4 for multimorbidity.Conclusion: The large comorbidity and multimorbidity between asthma/allergy, CI, and BI evokes the question as to whether there are similarities in underlying mechanisms between these conditions.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Andersson, Jon, et al.
(författare)
-
Tree cavity densities and characteristics in managed and unmanaged Swedish boreal forest
- 2018
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Forest Research. - : Informa UK Limited. - 0282-7581 .- 1651-1891. ; 33, s. 233-244
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In forests worldwide, similar to 10-40% of bird and mammal species require cavities for nesting or roosting. Although knowledge of tree cavity availability and dynamics has increased during past decades, there is a striking lack of studies from boreal Europe. We studied the density and characteristics of cavities and cavity-bearing trees in three categories of forest in a north-Swedish landscape: clearcuts with tree retention, managed old (>100 years) forest, and unmanaged old forest. Unmanaged old forests had significantly higher mean density of cavities (2.4 +/- 2.2(SD) ha(-1)) than managed old forest (1.1 +/- 2.1 ha(-1)). On clearcuts the mean cavity density was 0.4 +/- 2.3 ha(-1). Eurasian aspen (Populus tremula) had a higher probability of containing excavated cavities than other tree species. There was a greater variety of entrance hole shapes and a higher proportion of cavities with larger entrances in old forest than on clearcuts. Although studies of breeding success will be necessary to more accurately assess the impact of forest management on cavity-nesting birds, our results show reduced cavity densities in managed forest. To ensure future provision of cavities, managers should retain existing cavity-bearing trees as well as trees suitable for cavity formation, particularly aspen and dead trees.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Andersson, Marica, et al.
(författare)
-
Increased noise levels cause behavioural and distributional changes in Atlantic cod and saithe in a large public aquarium—A case study
- 2023
-
Ingår i: Aquaculture, Fish and Fisheries. - : John Wiley & Sons. - 2693-8847.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract Investigating the effects of underwater noise on aquatic animals is a research field that is receiving rapidly increasing attention. Despite this, surprisingly few studies have addressed the potential impacts of noise in a marine animal husbandry setting. In this regard, the behaviour of fish in public aquariums can be used as an indicator of well-being, and noise is known to cause behavioural changes. This case study investigates the behaviour of cod (Gadus morhua) and saithe (Pollachius virens) in a large public aquarium when exposed to increased noise levels originating from an aquarium renovation carried out by construction divers. Swimming behaviour, group formation and vertical distribution, along with yawning and scratching frequencies of the fish, were analysed from video recordings made before, during and after the exposure to increased noise levels. The same parameters were also analysed to evaluate potential effects of the presence of divers when not making renovation noise, compared to fish behaviour prior to the renovation. There was a slight change in the depth distribution of both species and a decrease in the number of scratches in cod due to the presence of divers that were not making renovation noise. In the presence of construction noises in the tank, however, both cod and saithe showed a wider array of behavioural changes, including increased swimming speed, changes in depth distribution and increased yawning frequencies. The results from this case study demonstrate that an underwater renovation with increased noise levels impacts fish behaviour and suggests that underwater noise should be considered during the management of aquatic environments, including public aquaria.
|
|
| 9. |
- Andersson, Maria, et al.
(författare)
-
Transport av dräktiga djur, transport av unga djur och åldersbestämning av foster
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De flesta lantbruksdjur transporteras endast enstaka gånger i livet och har därför sällan möjlighet att vänja sig vid transporter på ett sätt som skulle förebygga stress och bidra till en god transportupplevelse. Att skapa förutsättningar som minimerar påverkan på djuren och underlättar drivning av djuren är därför av stor vikt. Livdjurstransport eller transport till slakt kan vara en mycket stressfylld situation för djur. EFSA har under 2022 publicerat tre olika utlåtanden om transport av nötkreatur, små idisslare och gris. EFSA har i sina utlåtanden identifierat följande relevanta välfärdsrisker: social stress i samband med omgruppering, stress då djuren hanteras av ovarsamma människor eller av människor som de inte är vana vid, stress på grund av värme eller kyla, skador, rörelsestress (orsakat av fordonets rörelser), predationsstress (specifikt hos får som drivs med hund), hunger, törst, respiratoriska problem (specifikt hos nötkreatur), begränsade rörelsemöjligheter, svårigheter att vila och sensorisk överstimulering. Sammantaget kan dessa välfärdsrisker leda till ackumulerad och hög stress, rädsla, smärta, obehag och utmattning hos djuren.Nötkreatur, grisar och får är sociala djur som lätt stressas om de separeras från sin grupp. Att ta hänsyn till deras naturliga flockbeteende genom att t.ex. inte driva djur enskilt utan i grupp (undantag för vuxna handjur som ofta behöver hanteras enskilt) är därför viktigt både före, under och efter transport. Omgrupperingar och social stress riskerar att leda till aggressioner och oönskade beteenden då djuren kan komma att skada sig själva eller varandra.Djurs tidigare erfarenheter av att bli hanterade av människor påverkar deras upplevelse och stressnivå vid hantering i samband med transport. En mer vänlig hantering av djuren tidigt i livet kan underlätta hanteringen i samband med transport. Djurens rädsla utgör en välfärdsrisk, både för djuren själva och för den transportör som ska hantera dem. Utlastningsutrymmen och drivvägar behöver vara väl designade för att få ett bra flöde när djuren lastas respektive lastas av och den som hanterar djuren behöver ha god kunskap om djurens naturliga beteenden.Hunger och törst kan uppstå hos djur under tiden från lastning till transport och urlastning. Risken för att djuren ska uppleva hunger och törst ökar med längre transporttider. Unga djur har ett naturligt tätare födointag vilket man kan behöva ta hänsyn till vid transport genom att erbjuda djuren möjlighet att äta och dricka oftare än äldre djur. I nuläget finns det inga optimala lösningar på hur man ska kunna tillgodose behovet av vatten eller annan utfodring på transport då intaget även påverkas av stress och sociala faktorer utöver vana vid utrustningen.Djurtätheten på transportfordonet är en viktig faktor som påverkar djurens möjligheter att hålla balansen och att kunna ligga ned och vila, men även risken för skador och död. Behovet av att kunna ligga ned under transport ökar med transportens längd och huruvida djuren ligger ned är kopplat till vilket utrymme som ges, där större utrymme leder till att fler djur ligger ned.Sen dräktighet räknas som ett tillstånd då det inte är lämpligt att transportera ett djur eftersom transport under denna period kan leda till negativa konsekvenser för djurets välfärd och risker för avkomman. Dräktighet innebär ökad sårbarhet både fysiskt och fysiologiskt. För dräktiga djur innebär därför den stress som förflyttning, lastning, ny miljö, okända människor, rörlig och ostabil transport, transportfordonets förutsättningar, samt avsaknad av foder och vatten under längre perioder, en större påfrestning med en ökad risk för negativa konsekvenser, än för icke-dräktiga djur. Dräktiga djur har en ökad metabolism och värmeproduktion, framförallt under sen dräktighet, vilket gör dräktiga djur mer känsliga för värmestress än icke-dräktiga djur. Vidare blir fysisk ansträngning jobbigare för det dräktiga djuret beroende både på den ökade tyngden och dess påverkan på rörelseapparaten. Även cirkulationssystemet blir mer ansträngt med en förhöjd hjärtfrekvens som följd. Vid värmestress ökar dessutom andningsfrekvensen påtagligt.Kortisol har en viktig roll i slutet av dräktigheten och för att initiera förlossning. I slutet av dräktigheten stiger kortisolnivåerna i moderdjurets blod till följd av att fostrets kortisolproduktion ökar. Förhöjda kortisolnivåer till följd av stress och fysisk ansträngning i samband med lastning, hantering, omgruppering, transport och nya miljöer kan orsaka abort eller för tidig igångsättning av förlossningen. Flera studier visar att det även finns risker under andra delar av dräktigheten. Transport ökar till exempel risken för embryonala förluster under tidig dräktighet hos gris, framför allt under vecka två till fyra, vilket är en kortisolkänslig period. För nötkreatur finns det risk för embryonala förluster vid transporter under dräktighetens första två månader och studier på får har visat på negativa effekter på lamm och ökad risk för fosterdöd vid förhöjda kortisolnivåer hos tackan. Det finns även en risk för epigenetiska effekter hos fostren vid stress hos moderdjuret, vilka kan komma att påverka avkomman senare i livet.När hondjuren ökar i vikt genom fostertillväxt och ökad volym av fostervätskor, påverkas deras rörlighet och förmåga att hålla balansen vilket kan göra att både lastning och transport försvåras samt innebära en ökad risk för halkskador och fläkningsskador. Eventuella led- och klövproblem kan dessutom förvärras eller försvåra rörelsemöjligheterna, även om uppenbar hälta inte alltid kan ses. Den ökade storleken gör att dräktiga djur kräver större plats under transporten, både för att djuren i sig är större, men också för att de ska kunna parera rörelser och hålla balansen. Dräktiga grisar minskar sin aktivitetsnivå och har större behov av att ligga ned och vila vilket behöver tillgodoses under transport.I slutet av dräktigheten, oklart exakt när, sker en uppmjukning av vävnaderna i bäckenregionen vilket är mer påtagligt för nötkreatur än för små idisslare och suggor. Uppmjukningen kvarstår även en tid efter förlossningen. Uppmjukningen ger försämrad stabilitet vid rörelse, vilket innebär risker vid både lastning och transport. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till detta och har god tidsmarginal vid transport av dräktiga eller nyförlösta djur, så att djuren inte riskerar att transporteras under den tid som bäckenet är instabilt.Den vetenskapliga evidensen för EU:s regel om 90 % av den förväntade dräktighetstiden som gräns för transport av dräktiga djur förefaller oklar. Rådet ställer sig bakom konklusionen i EFSA:s utlåtande om transport av nötkreatur, små idisslare och gris, om att vetenskapliga belägg för den exakta nu gällande gränsdragningen saknas, samtidigt som det är tydligt att långt gången dräktighet är en riskfaktor för negativ djurvälfärd under transport. I de aktuella utlåtandena finns dock flera studier citerade som visar på sårbarhet för de dräktiga djuren och deras foster under en period som i många fall är längre än de sista 10 % av dräktighetstiden samt att det finns en ökad sårbarhet även under andra delar av dräktigheten och att både moderdjur och foster kan påverkas negativt av att transporteras.Det finns risk för att den stress som en transport innebär kan leda till att det sent dräktiga djuret aborterar eller att förlossningen sätts igång under eller strax efter transport. Då det således föreligger risker för foster och moderdjur vid transport av dräktiga djur under stora delar av dräktighetsperioden anser Rådet att transport av dräktiga djur (nötkreatur, får och gris) om möjligt bör undvikas.Vid transport av unga kalvar, smågrisar och lamm måste hänsyn tas till flera faktorer, såsom ålder, immunförsvarets utveckling, djurens allmänna hälsostatus, huruvida djuren är avvanda eller inte, social stress, etc. Unga djur är generellt känsligare än vuxna djur, och påverkas än mer av att utsättas för hunger och törst, kalla och varma transporter, och begränsade möjligheter att vila under transport. Under perioden då det passiva immunförsvaret går ned samtidigt som det aktiva immunförsvaret är under uppbyggnad är djuren extra känsliga för infektioner.Hur väl ett ungt djur klarar en transport beror bl.a. på längden på transporten (ju längre transport desto större risk för djurens välfärd), samt djurets ålder och vikt. Tiden mellan två och fyra veckor är en känslig ålder för transport av kalvar. Enligt EFSA bör inte kalvar transporteras tidigare än vid fem veckors ålder och de bör väga minst 50 kg. För lamm rekommenderas att djuren transporteras först efter avvänjning. Vidare behöver hänsyn tas till djurens behov av foder och vatten, så att deras närings- samt vätskebehov tillgodoses. Hänsyn behöver även tas till på vilket sätt de är vana vid att inta foder och vatten, och om djuret hålls på liknande sätt i transporten som de är vana vid, exempelvis i samma grupp eller tillsammans med sin mamma. Det kan vara klokt att utfodra djuren innan transport för att minska risken för hunger under transporten. Vid mjölkgiva till kalv behöver tid ges för digestion innan transport för att minska risken för diarré.Icke avvanda djur upplever en större stress runt transport än avvanda djur (vid transport utan moderdjur) och det är därför bättre att företrädesvis transportera djuren efter avvänjning. Unga djur är heller inte motoriskt färdigutvecklade, vilket kan påverka deras balans under transport samt vid på- och avlastning. Yngre djur ligger ned oc
|
|
| 10. |
|
|
