| 1. |
|
|
| 2. |
- Andersson, Irene, et al.
(författare)
-
Kunskapsområdet sexualitet och samlevnad i lärarutbildningen : En kartläggning av kursplaner och resonemang kring innehåll
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport har som syfte att kartlägga kunskapsområdet sexualitet och samlevnad i svensk lärarutbildning 2016 med särskilt fokus på hiv, STI och SRHR. Resultatet visar att det finns skillnader mellan olika lärosäten, såväl i antal förekomster av indikatorer för kunskapsområdet i olika kurser som på olika utbildningsprogram och stadier. Flera lärosäten har kursplaner som skriver fram ett omfattande innehåll som rör kunskapsområdet sexualitet och samlevnad, medan andra lärosäten presenterar kursplaner med ett betydligt mer begränsat innehåll.I resultatdiagram synliggörs tydligt två kluster av indikatorer med höga antal förekomster i kursplanerna. Det ena klustret av indikatorer är etik, genus, demokrati, normer, normkritik, det andra värdegrund, barnkonventionen, mänskliga rättigheter, diskriminering och kränkande behandling. Dessa indikatorer förekommer vanligtvis i utbildningsvetenskapliga kurser på alla nivåer samt i olika samhällsorienterande kurser och i akademiska ämneskurser som historia, religionsvetenskap och samhällsvetenskap. Indikatorer som hivprevention, STI, graviditet och preventivmedel saknas helt i de undersökta kursplanerna, i både grundlärarutbildning och ämneslärarutbildning. De förekommer inte heller i biologi, naturkunskap eller i de naturorienterande ämnena för grundlärare i årskurserna 4-6.Utifrån kartläggningens resultat 2016 föreslås följande:1. Kunskapsområdet sex och samlevnad behöver ringas in så att åtminstone en slags baskurs innehållande moment som rör stora delar av indikatorerna i denna kartläggning kan konstrueras. Denna bör vara obligatorisk för alla blivande lärare.2. I enlighet med januariöverenskommelsen om att sex- och samlevnadsundervisning ska bli obligatorisk på alla lärarutbildningsprogram bör UKÄ lägga till ett examensmål, som behandlar kunskapsområdet sexualitet och samlevnad i examensordningen för lärarutbildningar för alla olika stadier inom den svenska skolan. Examensmålen bör omfatta såväl kunskap om och förståelse av sexualitet och forskningsbaserad undervisning, som färdighet och förmåga att undervisa om kunskapsområdet. (Ett examensmål om kunskapsområdet lades till i september 2020.)3. För att tillgodose god kvalitet och gedigen kompetens hos såväl lärarutbildare som lärarstudenter behövs kontinuerliga och fördjupade utbildningsinsatser.4. Ett nationellt centrum för kunskapsområdet sexualitet och relationer föreslås. Detta centrum bör vara ämnesövergripande och tvärvetenskapligt samt också fokusera på didaktik. Ett sådant centrum skulle kunna utgöra ett kunskapsstöd för lärarutbildningarna, särskilt under den inledande fasen, när sexualitet och relationer ska bli obligatoriskt och etableras på alla lärarutbildningar. Ett sådant centrum skulle öka möjligheten att alla lärarutbildningarna bygger upp och har tillräckligt hög kompetens inom kunskapsområdet. Ett nationellt centrum skulle dessutom vara ett stöd för verksamma lärare och skulle även kunna erbjuda fortbildning.5. För att utveckla kunskapsområdet sexualitet och samlevnad behövs ny och aktuell forskning som också kopplas till internationell pågående forskning. Denna forskning kan vara både ämnesinriktad och skolinriktad och av både kvantitativ och kvalitativ art.6. Den osäkerhet som lärare enligt Skolinspektionens rapport har när det gäller att undervisa om normer och om hbtq-frågor visar att lärarutbildningarna måste ha tydliga inslag som ger kunskaper om hur olika normer kan påverka och begränsa eleverna och även deras lärande.Avslutningsvis visar resultatet av kartläggningen från 2016 en bild av att kunskapsområdet sexualitet och samlevnad förekommer i alla programutbildningar för blivande lärare. Dessutom visar kartläggningen hur kunskapsområdet uttrycks i kursplaners olika delar genom förekomsten av antalet indikatorer enligt konstruktiv länkning. Tillsammans med de sex förslagen på åtgärder ovan kan därmed kartläggningens syften anses vara uppnådda.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, Roger, et al.
(författare)
-
Large Housing Estates in Sweden. Overview of developments and problems in Jönköping and Stockholm
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- All over Europe massive numbers of people live in large-scale housing estates built after the Second World War. The estates were carefully planned, but now often manifest a mulitude af problems. They house large numbers of low-income households, the unemployment rates are above average and in some countries they have become concentration areas for ethnic minorities. Many estates are becoming increasingly associated with crime and social exclusion. The circumstances on the estates and policy initiatives associated with these are focus of the RESTATE-project. RESTATE is the acronym for Restructuring Large-scale Housing Estates in European Cities: Good Practices and New Visions for Sustainable Neighbourhoods and Cities. The study draws on estates in ten European countries: France, Germany, Hungary, Italy, the Netherlands, Poland, Slovenia, Spain, Sweden and the United Kingdom. The present report deals specifically with large housing estates in two cities in Sweden: Jönköping och Stockholm. The basic questions are about physical structure, demographic-, economic- and socio-cultural developments. The same kind of information for estates in other countries in the RESTATE-project can be found in the parallel reports
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bergström, Sara, et al.
(författare)
-
Miljöbedömning och miljöbeskrivning i väg- och järnvägsprojekt : Vägledning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna vägledning förmedlar Trafikverkets syn på hur de båda processerna miljöbedömning och miljöbeskrivning bör tillämpas i planläggning och projektering av väg- och järnvägsprojekt, med utgångspunkt från lagkrav, praxis och Trafikverkets erfarenheter. Den tar även upp innehållet i de båda dokumenten miljökonsekvensbeskrivning och miljöbeskrivning som kommer ut av de båda processerna. Vägledningen syftar till att bidra till integrering av miljöaspekter i planläggning och projektering av vägar och järnvägar samt till en god kvalitet på genomförande och redovisning. Den syftar även till att miljöbedömningar och miljöbeskrivningar ska genomföras på ett likartat sätt i hela Trafikverket och få en jämn kvalitet. Vägledningen riktar sig främst till Trafikverkets konsulter och egna miljöspecialister som gör miljöbedömningar och miljöbeskrivningar i Trafikverkets väg- och järnvägsprojekt. Vägledningen ersätter Trafikverkets Handbok om metodik för miljökonsekvensbeskrivning för vägar och järnvägar (Trafikverket 2011:090). Den ersätter också texter om MKB och miljöbeskrivning i Trafikverkets Rapport planläggning av vägar och järnvägar. Vägledningen innehåller bland annat:relevant lagstiftning och målbeskrivning om hur miljö integreras samt miljöbedömningens roll och moment i planläggningens olika skedensamråd, samrådsunderlag, utredning om betydande miljöpåverkan och miljökonsekvensbeskrivningens (MKB) innehåll Trafikverkets syn på hantering av miljöaspekter, behov av att koppla dessa till miljöintressen för vilka konsekvenser beskrivs
|
|
| 7. |
- de Las Heras Gala, Hugo, et al.
(författare)
-
Quality control in cone-beam computed tomography (CBCT): EFOMP-ESTRO-IAEA protocol
- 2017
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Quality control of cone-beam computed tomography (CBCT) systems is an essential part of quality assurance to periodically check that quality requirements are met, reduce uncertainties and errors and reduce the likelihood of accidents and incidents. Radiation exposure levels must be measured to ensure that patient doses associated with CBCT examinations are kept as low as reasonably achievable consistent with the required diagnostic information. The main purpose of this document is to present procedures for quality control of CBCT systems used for dental, radiotherapy, interventional radiology and guided surgery applications.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
