| 1. |
- Andersson, Kerstin
(författare)
-
Inhibition of phagocyte signaling by the Yersinia virulence protein YopH
- 1999
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Yersinia pseudotuberculosis evades the immediate immune defense of a host organism by inhibiting bactericidal functions of phagocytes, including phagocytosis, cytokine release, and the oxidative burst. Consequently, this pathogen can survive and multiply in lymphatic tissues. An ensemble of proteins called Yops are involved in the virulence of Y. pseudotuberculosis. Through a polarized mechanism, certain Yops are translocated directly into the host cell, where they are assumed to exert their effects. The present studies were performed to gain further knowledge about the role of the tyrosine phosphatase YopH in Yersinia virulence, especially in regard to effects on the immediate functions and signals of phagocytes.Y. pseudotuberculosis was found to resist phagocytic uptake by a mechanism involving translocation of bacterially synthesized YopH into the target cell. The antiphagocytic mechanism had an impact on ingestion of both non-opsonized and IgO-opsonized bacteria. Phagocytosis of a YopH-negative strain was accompanied by induction of tyrosinephosphorylated cellular proteins (among them paxillin), and this involved binding of the bacterial surface protein invasin to ß1 integrins of the eukaryotic cell, which also initiated an immediate Ca2+ signal in the target cell. The phosphotyrosine proteins Cas and FYB were recruited to the focal complex area during phagocytosis of the YopH-negative strain. Furthermore, we found that a phosphatase-inactive YopH eo-localized with focal adhesion to the periphery of a host cell. In phagocytes infected with wild-type bacteria, phosphatase-active YopH dephosphorylated Cas and FYB, which caused disruption of focal complex structures, and inhibition of the Ca2+ signal. The phosphorylation events as well as the Ca2+ signal were rapid responses to bacterial attachment, suggesting that the action of YopH is instantaneous.Genetic studies revealed that the YopH protein contain an inherent sequence important for anchoring at focal complex structures. Specifically, deletion of the amino acids 223-226 disabled YopH to localize to the focal complexes and to inhibit phagocytosis and Ca2+-signaling. This indicates that Y opH must bind to a specific site in focal complexes to focus its activity on the appropriate substrates (i.e. Cas and FYB). Our results show that targeting such complexes is important for Y. pseudotuberculosis, not only as a means of avoiding ingestion by phagocytes, but also for its virulence in mice.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 5. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ahlgren, Kerstin. M, et al.
(författare)
-
Diabetes mellitus in dog - : No evidence for a type-1-like phenotype
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aims/hypothesis Diabetes mellitus (DM) is one of the most common endocrine disorders in dogs, and is commonly proposed to be of autoimmune origin. Although the clinical symptoms of human type 1 diabetes (T1D) and canine DM are similar, the aetiologies may differ. The aim of this study was to investigate if autoimmune aetiology resembling human T1D is as prevalent in dogs as previously reported. Methods Sera from 121 diabetic dogs representing 38 different breeds were tested for islet cell antibodies (ICA) and GAD65 autoantibodies (GADA) and compared with sera from 133 healthy dogs from 40 breeds. ICA was detected by indirect immunofluorescence using both canine and human frozen sections. GADA was detected by in vitro transcription and translation (ITT) of human and canine GAD65, followed by immunoprecipitation. Results None of the canine sera analyzed tested positive for ICA on sections of frozen canine or human ICA pancreas. However, serum from one diabetic dog was weakly positive in the canine GADA assay and serum from one healthy dog was weakly positive in the human GADA assay. Conclusions/interpretations Based on sera from 121 diabetic dogs from 38 different breeds were tested for humoral autoreactivity using four different assays, contrary to previous observations, we find no support for an autoimmune aetiology in canine diabetes.
|
|
| 8. |
- Ahlgren, Kerstin M, et al.
(författare)
-
Lack of evidence for a role of islet autoimmunity in the aetiology of canine diabetes mellitus
- 2014
-
Ingår i: PLOS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 9:8, s. e105473-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- AIMS/HYPOTHESIS:Diabetes mellitus is one of the most common endocrine disorders in dogs and is commonly proposed to be of autoimmune origin. Although the clinical presentation of human type 1 diabetes (T1D) and canine diabetes are similar, the aetiologies may differ. The aim of this study was to investigate if autoimmune aetiology resembling human T1D is as prevalent in dogs as previously reported.METHODS:Sera from 121 diabetic dogs representing 40 different breeds were tested for islet cell antibodies (ICA) and GAD65 autoantibodies (GADA) and compared with sera from 133 healthy dogs. ICA was detected by indirect immunofluorescence using both canine and human frozen sections. GADA was detected by in vitro transcription and translation (ITT) of human and canine GAD65, followed by immune precipitation. Sections of pancreata from five diabetic dogs and two control dogs were examined histopathologically including immunostaining for insulin, glucagon, somatostatin and pancreas polypeptide.RESULTS:None of the canine sera analysed tested positive for ICA on sections of frozen canine or human ICA pancreas. However, serum from one diabetic dog was weakly positive in the canine GADA assay and serum from one healthy dog was weakly positive in the human GADA assay. Histopathology showed marked degenerative changes in endocrine islets, including vacuolisation and variable loss of immune-staining for insulin. No sign of inflammation was noted.CONCLUSIONS/INTERPRETATIONS:Contrary to previous observations, based on results from tests for humoral autoreactivity towards islet proteins using four different assays, and histopathological examinations, we do not find any support for an islet autoimmune aetiology in canine diabetes mellitus.
|
|
| 9. |
- Ahlgren, Kerstin, M., et al.
(författare)
-
Type I Interferon signature in Nova Scotia duck tolling retriever dogs with steroid responsive meningitis-arteritis
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Objective: Dogs of the breed Nova Scotia duck tolling retriever (NSDTR) are prone to develop a disease complex in some aspects resembling human systemic lupus erythematosus (SLE). Peripheral blood mononuclear cells (PBMCs) from human SLE patients have an increased mRNA expression type I interferon (IFN) regulated genes. However, it is unknown whether diseased dogs also display the typical type I IFN signature. Methods: To test canine sera for their capacity to induce type I IFN response Mardin-Darby canine kidney (MDCK) cells were cultured with sera from healthy dogs (n=25), immune-mediated rheumatic disease (IMRD) dogs with anti-nuclear antibodies (ANA+) (n=30) or dogs with steroid responsive meningitis-arteritis (SRMA) (n=25). mRNA expression of the genes MX1, IFIT1 and CXCL10 was measured by quantitative Real Time PCR. Results: A highly significant (p=0.0009) increase in mRNA expression of the type I IFN responsive gene MX1 was detected in cells stimulated by sera from dogs with SRMA, but not from IMRD ANA+ dogs. Expression of IFIT1 was twice as high in cells stimulated by sera from dogs with SRMA compared to both healthy dogs and ANA+ dogs. The mean expression of CXCL10 was nearly ten times higher in cells stimulated by sera from SRMA dogs than by ANA+ dogs and four times higher compared to cells stimulated by control dogs. Conclusion: Presence of type I IFN in sera from diseased NSDTR dogs was found in this study. This implies that this canine model can be used for identification of pathways of importance for autoimmune disorders in humans and for testing of novel therapeutic approaches. Our results can also be a step on the way towards personalized drugs in these dogs.
|
|
| 10. |
|
|
