| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Melin Johansson, Christine, et al.
(författare)
-
SFPO: "Backa inte för samtal om önskan att dö"
- 2023
-
Ingår i: Palliativ vård Tidskriften för palliativ vård i Sverige. - : Nationella rådet för palliativ vård. ; 2023:1, s. 9-10
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Ström, Kristoffer, et al.
(författare)
-
Genetic variation at RAB3GAP2 and its role in exercise-related adaptation and recovery
- 2021
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skeletal muscle fiber composition and capillary density influence physical performance and whole-body metabolic properties. ~45% of the variance in fiber type is heritable, which motivated us to perform a genome-wide association study of skeletal muscle histology from 656 Swedish men. Four independent variants were associated (p
|
|
| 5. |
- Ytreberg, Agnes, et al.
(författare)
-
God havsmiljö 2020 : Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 3: Övervakningsprogram
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havsmiljöförordningens övergripande mål är att upprätthålla eller uppnå en god miljöstatus i de svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön till år 2020. En av uppgifterna i den första förvaltningsperioden är att fastställa övervakningsprogram.God miljöstatus baseras på ett ramverk av så kallade deskriptorer som anges i havsmiljödirektivet, det vill säga det EU-direktiv som i Sverige genomförs genom havsmiljöförordningen. Deskriptorerna beskriver god miljöstatus på en övergripande nivå för elva temaområden. Till varje deskriptor hör en rad kriterier som anger vad som ska ingå i en bedömning av miljöstatus. Utifrån de elva deskriptorerna har Sverige fastställt 13 övervakningsprogram. Sex program utgår ifrån olika biodiversitetsteman som berörs av en upp till tre deskriptorer, medan de övriga sju programmen utgår ifrån de deskriptorer som är mer inriktade mot belastning och miljöförändring.För varje program har ett antal underprogram föreslagits baserat på den nuvarande övervakningen och/eller planerad övervakning. Övervakning som ingår i programmen ska vara pågående och data ska vara tillgängliga. I programmen ingår nationell och regional miljöövervakning inklusive verksamhetsutövares recipientkontroll. Dessutom ingår annan typ av datainsamling som till exempel inventeringar av tumlare och uppgifter om omfattningen av mänskliga aktiviteter som orsakar belastning och miljöförändringar. Enligt havsmiljödirektivet ska övervakningen fånga upp tillstånd och miljöförändringar, belastning och omfattning av aktiviteterna som orsakar belastningen samt effekter av åtgärder. Eftersom nästa steg i havsförvaltningscykeln är att fastställa åtgärdsprogram kommer övervakning för att följa upp åtgärder att läggas till övervakningsprogrammen först under nästa förvaltningscykel.I beskrivningarna av programmen framgår hur den nuvarande övervakningen motsvarar de krav som ställs på dataunderlag genom havsmiljödirektivets bilaga III samt genom deskriptorer, kriterier, indikatorer och beslutade miljökvalitetsnormer. I dagens övervakning saknas bland annat tillräcklig övervakning för uppföljning av livsmiljöers tillstånd och utbredning. För marint avfall, buller och främmande arter saknas nationellt samordnad övervakning, men det görs regionala insatser och ett antal projekt har genomförts eller påbörjats för att öka kunskapen om hur övervakning bäst ska utformas. För de program som har pågående övervakning beskrivs utvecklingsbehoven för att förbättra underlaget för de återkommande tillståndsbedömningarna.Övervakningsprogrammet som fastställs under 2014 utgör således inte ett fast program för kunskapsinhämtning. Bristerna kommer att beaktas i det fortsatta genomförandet av havsmiljöförordningen där utveckling av indikatorer och övervakning kommer att ske kontinuerligt.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andersson, Dan, 1967-
(författare)
-
Exploring Perceptions of Route Environments in Relation to Walking
- 2024
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background: Every walk takes place in a route environment, which can play an important role in deterring or facilitating walking. The focus of this thesis is on the perceptions of environmental variables, and how they relate to appraisals of route environments as hindering – stimulating for walking and unsafe – safe for reasons of traffic, in two metropolitan environments. Another focus is to expand the state of knowledge concerning the criterion-related validity of the Active Commuting Route Environment Scale (ACRES).Methods: Commuting pedestrians in Greater Stockholm, Sweden, were recruited via advertisements. From the inner urban area there were 294 participants (77% women), aged 49.5 years, and from the suburban areas there were 233 participants (82% women), aged 50.0 years. 77 individuals walked in both areas. The participants evaluated their commuting route environments using the ACRES. Correlation, multiple regression, and mediation analyses were used to explore the relationships between the variables. Comparisons of environmental ratings between groups and settings were performed with t-tests. Studies 1 and 2 focused on the inner urban area and studies 3 and 4 on the suburban areas. Studies 1 and 3 focused exclusively on the relations between the four motorized traffic variables (vehicle speed, vehicle flow, noise, and exhaust fumes), and their relations to the outcome variables (hinders – stimulates walking and unsafe – safe traffic). Studies 2 and 4 utilised proxies from studies 1 and 3 and combined them with other environmental variables to further the understanding of route environmental variables in relation to walking.Results: In both areas, aesthetics and greenery were positively related to stimulating walking, whereas noise, a proxy for motorized traffic, was negatively related. Aesthetics was also positively related to unsafe – safe traffic in the inner urban area, whereas greenery had the corresponding role in suburbia. Another important finding was that greenery also influenced aesthetics positively in both areas. Thus, greenery had both a direct and an indirect positive effect. On the other hand, noise influenced aesthetics negatively in the inner urban area, whereas vehicle flow had the corresponding role in suburbia. A number of variables conjointly influenced the outcome unsafe – safe traffic negatively in both areas (speeds of motor vehicles, noise, conflicts, congestion: pedestrians, red lights, and course of the route). The route environment profiles differed distinctly between the two areas.Conclusions: Several route environmental variables appear to be particularly influential in relation to pedestrian commuting, e.g., aesthetics, greenery, and noise. An important finding is that both positive and negative interactions, between certain predictor variables, were disclosed. The contrasting route environment profiles in the different settings strengthen the criterion-related validity of the ACRES. The findings expands the state of knowledge concerning the relations between the environment and walking. If implemented, these findings can influence public health positively.
|
|
| 8. |
- Andersson, Hans, et al.
(författare)
-
Kungahällaprojektet - en bakgrundsteckning
- 2002
-
Ingår i: Kungahälla. Problem och forskning kring stadens äldsta historia. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund nr 70, Lund Studies in Medieval Archaeology nr 28. - 0280-4174 .- 0283-6874. - 9176861376 - 9176861376 - 9122019316 - 9122019316 ; , s. 9-28
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kungahälla was the southernmost town in medieval Norway. The site, now in Sweden, is about 2 kmwest of today's Kungälv. Kungahälla occupies a significant place in the oldest written sources, the Norse sagas, where we have a glimpse of the important role that the town played in early medieval Norwegian society. Opinions have been divided as to how far back this role can he taken, but there is no certain written information before the first half of the twelfth century. The written sources nevertheless tell us that royal influence over the town was considerable. Kungahälla is first mentioned as one of six civitates in Norway in 1130, by the English historian Ordericus Vitalis. Kungahalla was the site of the first monastery to be founded in Bohuslan, Kastellekioster, an Augustinian house in all probability founded in the 1160s under the auspices of Archbishop Eystein. In the latter half of the thirteenth century a Franciscan friary was also built, mentioned for the first time in 1272. An important structure is the fortress on Ragnhildsholmen in Nordre Älv, completed by 1257 At the end of the nineteenth century, Wilhelm Berg investigated the ruins of the RagnhiIdsholmen fortress and a few years later the Augustinian friary, as well as parts of the town. A small-scale investigation of the Augustinian friary also took place in 1942. In the 1950s there were excavations of the Franciscan friary, when parts of a churchyard withthe remains of a surrounding wall were documented. In addition, parts of yet another churchyard with its wall remains were investigated in 1958. There was no concerted picture of the archaeological history of the place until publication no. 29 of the Medieval Town Project. During the 1980s the possibility of conducting new archaeological investigations within the area ofthe old town arose once again. After trial digs in 1985, a programme was drawn up for a project, the main aim of which was to determine the character of Kungahälla in the period up to the thineenth-century expansion. It is reasonable to regard the investigations of Kungahälla as part of the broad range of urban investigations geared to the Early Middle Ages in Scandinavia. What makes the Kungahälla Project particularly interesting is, of course, the geographical location of the town, along with the problems associated with the concept of urbanization that the archaeological findings have clearly demonstrated.There are several circumstances in the early development which, in our opinion, make it very interesting to formulate a more ambiguous concept of urbanization than scholars have previously workedwith. Ordericus mentions a civitas in the mid-1130s, but what did it look like, and what functions did it have? Was it a town in whatever sense we mean by the concept of town? Or is it the case that urbanization can stand for a much broader process, or be a narrow part of a much broader process for which we should use some other term? In the book we present the results of the investigations, also including a couple of more analytical sections (chapters 9 and 10) which sum up the findings and try to put them in a broader context, while also providing a point of departure for continued discussion.
|
|
| 9. |
- Andersson, Hans, et al.
(författare)
-
Kungahällas urbanisering i ett västsvenskt perspektiv
- 2002
-
Ingår i: Kungahälla. Problem och forskning kring stadens äldsta historia. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund nr 70, Lund Studies in Medieval Archaeology nr 28. - 0283-6874 .- 0280-4174. - 9122019316 - 9176861376 - 9176861376 - 9122019316 ; , s. 187-199
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Kartläggning av ägarskiften i företag : Utveckling och dokumentation av dataunderlag
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys, har haft i uppdrag av regeringen att genomföra kartläggning och analys av ägarskiften i företag. Uppdraget omfattade även att göra jämförelser mellan generationsskiften och andra typer av ägarskiften som inte är åldersbaserade samt belysa möjligheten att följa upp företagens skifte och dynamik över tid. Tillväxtanalys lämnade i oktober 2013 en delrapportering av uppdraget som avser dels en kartläggning av åldersstrukturen i företagsstocken, dels en fördjupad analys av ägarskiften. Denna rapport är en redovisning av uppdragets sista del som innebär utveckling och dokumentation av dataunderlag för identifiering av ägarförändringar.SCB har på uppdrag av Tillväxtanalys undersökt möjligheten att bättre identifiera ägarskiften genom att integrera och göra en matchningskontroll av kompletterande uppgifter gällande delägare i fåmansaktiebolag som kan hämtas från Skatteverket, SKV, med redan befintlig information om företagsdynamik, vilken finns i Företagens och arbetsställenas dynamik, FAD, och den registerbaserade arbetsmarknadsstatisken, RAMS, på SCB. För att göra detta studeras företagens ägarskiften mellan åren 2010 och 2011. Uppdraget omfattar även att beskriva FAD gällande syfte, metodik och innehåll.Cirka 80 procent av samtliga företag oberoende av bolagsform överlevde mellan åren 2010 och 2011. Resterande företag har på något sätt förändrats. Företag läggs ned och andra startar som en del i strukturomvandlingen. Dessutom ser vi att många företag och arbetsställen byter ägare. Näringslivet visar på en stor dynamik och dynamiken omfattar många olika typer av förändringar.Bearbetningarna visar att det med hjälp av RAMS och SKV:s register går att följa och framställa uppgifter om ägarförändringar på ett bra sätt. Detta gäller både för fåmansaktiebolag, där det går att följa individuellt ägande, och för övriga juridiska former där förändringar i organisationsnummer kan spåras, vilket indikerar ändrade ägarförhållanden. Analysen visar att SKV:s register är ett bra komplement till RAMS och FAD och tillför ytterligare information. Samkörningen av dessa registerdata ger mer information än vad som kan fås ut av respektive registerkällor separat. Det går dessutom att koppla på annan information om anställda, omsättning och olika mått på lönsamhet från andra register.Tillväxtanalys rekommenderar därför att SCB får tillgång till register gällande ägarandelar från Skatteverket under en längre tidsperiod än enbart de undersökta åren. Detta för att kunna sammanställa en databas som möjliggör bättre och mer precisa analyser av olika dimensioner av näringslivsdynamik och ägarförändringar. Det vore dessutom önskvärt att denna databas görs tillgänglig för forskning och studier som ökar kunskapen om olika dimensioner av näringslivets strukturomvandling.
|
|
