| 1. |
|
|
| 2. |
- Thollander, Patrik, 1976-, et al.
(författare)
-
Energinyckeltal och växthusgasutsläpp baserade på industrins energianvändande processer
- 2021
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Svensk industri bör strategiskt arbeta mot ökad energi- och resurseffektivitet på en global marknad med knappare resurser. I detta sammanhang spelar beslutsunderlag och nyckeltal en central roll för att nå ökad effektivitet. Även för tillsynsmyndigheter är rättvisande nyckeltal avseende slutenergianvändning av mycket stor vikt för att kunna bedriva ett rättvist förebyggande och proaktivt arbete med svenska företag. De nyckeltal som finns på internationell och nationell nivå är baserade på tillförd energi och ofta relaterade till en ekonomisk output, till exempel förädlingsvärde. Det saknas emellertid nyckeltal kring slutenergianvändningen inom svensk industri fördelat på energibärare såsom el och olja och fördelat på slutenergiprocesser såsom ugnar, tryckluftskompressorer, etc. De siffror som ibland anges är baserade på grova uppskattningar. Projektets mål har därför varit att generera ett processträd avseende flera av de största, till slutenergianvändning räknat, svenska industribranscherna avseende hur slutenergianvändningen är fördelad på processnivå och olika energibärare, samt att allokera växthusgasutsläpp på dessa olika processer. Resultaten indikerar att nyckeltal baserade på energianvändning och indirekta växthusgasutsläpp på processnivå kan bidra till bättre kunskap om i vilka industriella energianvändande processer den största potentialen för energieffektivisering och minskning av växthusgasutsläpp finns. För att upprätthålla kunskap om var den största potentialen för förbättring finns krävs att energidata regelbundet samlas in efter en standardiserad kategorisering av energianvändande processer. Även om projektet har avgränsats till svensk industri kan resultatet vara till nytta också för andra medlemsstater inom EU liksom globalt.
|
|
| 3. |
- Ytreberg, Agnes, et al.
(författare)
-
God havsmiljö 2020 : Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 3: Övervakningsprogram
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havsmiljöförordningens övergripande mål är att upprätthålla eller uppnå en god miljöstatus i de svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön till år 2020. En av uppgifterna i den första förvaltningsperioden är att fastställa övervakningsprogram.God miljöstatus baseras på ett ramverk av så kallade deskriptorer som anges i havsmiljödirektivet, det vill säga det EU-direktiv som i Sverige genomförs genom havsmiljöförordningen. Deskriptorerna beskriver god miljöstatus på en övergripande nivå för elva temaområden. Till varje deskriptor hör en rad kriterier som anger vad som ska ingå i en bedömning av miljöstatus. Utifrån de elva deskriptorerna har Sverige fastställt 13 övervakningsprogram. Sex program utgår ifrån olika biodiversitetsteman som berörs av en upp till tre deskriptorer, medan de övriga sju programmen utgår ifrån de deskriptorer som är mer inriktade mot belastning och miljöförändring.För varje program har ett antal underprogram föreslagits baserat på den nuvarande övervakningen och/eller planerad övervakning. Övervakning som ingår i programmen ska vara pågående och data ska vara tillgängliga. I programmen ingår nationell och regional miljöövervakning inklusive verksamhetsutövares recipientkontroll. Dessutom ingår annan typ av datainsamling som till exempel inventeringar av tumlare och uppgifter om omfattningen av mänskliga aktiviteter som orsakar belastning och miljöförändringar. Enligt havsmiljödirektivet ska övervakningen fånga upp tillstånd och miljöförändringar, belastning och omfattning av aktiviteterna som orsakar belastningen samt effekter av åtgärder. Eftersom nästa steg i havsförvaltningscykeln är att fastställa åtgärdsprogram kommer övervakning för att följa upp åtgärder att läggas till övervakningsprogrammen först under nästa förvaltningscykel.I beskrivningarna av programmen framgår hur den nuvarande övervakningen motsvarar de krav som ställs på dataunderlag genom havsmiljödirektivets bilaga III samt genom deskriptorer, kriterier, indikatorer och beslutade miljökvalitetsnormer. I dagens övervakning saknas bland annat tillräcklig övervakning för uppföljning av livsmiljöers tillstånd och utbredning. För marint avfall, buller och främmande arter saknas nationellt samordnad övervakning, men det görs regionala insatser och ett antal projekt har genomförts eller påbörjats för att öka kunskapen om hur övervakning bäst ska utformas. För de program som har pågående övervakning beskrivs utvecklingsbehoven för att förbättra underlaget för de återkommande tillståndsbedömningarna.Övervakningsprogrammet som fastställs under 2014 utgör således inte ett fast program för kunskapsinhämtning. Bristerna kommer att beaktas i det fortsatta genomförandet av havsmiljöförordningen där utveckling av indikatorer och övervakning kommer att ske kontinuerligt.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Kartläggning av ägarskiften i företag : Utveckling och dokumentation av dataunderlag
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys, har haft i uppdrag av regeringen att genomföra kartläggning och analys av ägarskiften i företag. Uppdraget omfattade även att göra jämförelser mellan generationsskiften och andra typer av ägarskiften som inte är åldersbaserade samt belysa möjligheten att följa upp företagens skifte och dynamik över tid. Tillväxtanalys lämnade i oktober 2013 en delrapportering av uppdraget som avser dels en kartläggning av åldersstrukturen i företagsstocken, dels en fördjupad analys av ägarskiften. Denna rapport är en redovisning av uppdragets sista del som innebär utveckling och dokumentation av dataunderlag för identifiering av ägarförändringar.SCB har på uppdrag av Tillväxtanalys undersökt möjligheten att bättre identifiera ägarskiften genom att integrera och göra en matchningskontroll av kompletterande uppgifter gällande delägare i fåmansaktiebolag som kan hämtas från Skatteverket, SKV, med redan befintlig information om företagsdynamik, vilken finns i Företagens och arbetsställenas dynamik, FAD, och den registerbaserade arbetsmarknadsstatisken, RAMS, på SCB. För att göra detta studeras företagens ägarskiften mellan åren 2010 och 2011. Uppdraget omfattar även att beskriva FAD gällande syfte, metodik och innehåll.Cirka 80 procent av samtliga företag oberoende av bolagsform överlevde mellan åren 2010 och 2011. Resterande företag har på något sätt förändrats. Företag läggs ned och andra startar som en del i strukturomvandlingen. Dessutom ser vi att många företag och arbetsställen byter ägare. Näringslivet visar på en stor dynamik och dynamiken omfattar många olika typer av förändringar.Bearbetningarna visar att det med hjälp av RAMS och SKV:s register går att följa och framställa uppgifter om ägarförändringar på ett bra sätt. Detta gäller både för fåmansaktiebolag, där det går att följa individuellt ägande, och för övriga juridiska former där förändringar i organisationsnummer kan spåras, vilket indikerar ändrade ägarförhållanden. Analysen visar att SKV:s register är ett bra komplement till RAMS och FAD och tillför ytterligare information. Samkörningen av dessa registerdata ger mer information än vad som kan fås ut av respektive registerkällor separat. Det går dessutom att koppla på annan information om anställda, omsättning och olika mått på lönsamhet från andra register.Tillväxtanalys rekommenderar därför att SCB får tillgång till register gällande ägarandelar från Skatteverket under en längre tidsperiod än enbart de undersökta åren. Detta för att kunna sammanställa en databas som möjliggör bättre och mer precisa analyser av olika dimensioner av näringslivsdynamik och ägarförändringar. Det vore dessutom önskvärt att denna databas görs tillgänglig för forskning och studier som ökar kunskapen om olika dimensioner av näringslivets strukturomvandling.
|
|
| 6. |
- Andersson, Magnus, et al.
(författare)
-
Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten : Resurs- och miljööversikt 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den nionde utgåvan av den samlade översikten över fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten. Kunskap om fiskbestånden och miljön är en förutsättning för att utnyttjandet av fiskresurserna skall bli bärkraftigt. För svenska vattenområden beskrivs miljöutvecklingen i ett ekosystemsperspektiv, dels för att tydliggöra fiskens ekologiska roll och beskriva yttre miljöfaktorer som påverkar fiskbestånden, dels för att belysa fiskets effekter på miljön.Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapporten sammanfattar utveckling och beståndsstatus för de kommersiellt viktigaste fisk- och kräftdjursarterna i våra vatten. Bedömningar och förvaltningsråd är baserade på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning, SLU Aquas nationella och regionala provfiskedata, samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Blomberg, Staffan, et al.
(författare)
-
Barn och socialt arbete : Socialhögskolans årsbok 2019
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Årsboken ger en inblick i delar av den forskning kring socialt arbete med barn som sker vid Socialhögskolan. Den ger också en kort introduktion till verksamheten vid Socialhögskolan.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, 1969-, et al.
(författare)
-
Tema, rum och digitalisering i ny skolverksamhet : Slutrapport från projektet Digiflex Didaktisk Design i Samverkan
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges befolkning ökar och med det följer om- och nybyggnation av skolor med förväntningar på innovativa skolmiljöer som erbjuder god arbetsmiljö för elever och lärare och främjar en modern, elevcentrerad och elevaktiv pedagogik. Detta projekt var baserat i en sådan nybyggd skola som erbjuder flexibilitet i variation av rum och öppna ytor, flyttbara möbler och digital teknologi i sin utformning.Syftet med projektet har varit att utveckla förståelse för den nybyggda skolans lärmiljö och studera hur skolans flexibla rumsliga och digitala ramar påverkar lärares undervisning och elevers kunskapsutveckling med utgångspunkt i följande frågeställningar:1. Hur används skolans fysiska och digitala rum i lärares undervisningsdesign?2. Hur kan elevers kunskapsutveckling stöttas genom rumslig och digital undervisningsdesign?3. Hur utnyttjas fysiska och digitala rum för att lyckas med det kompensatoriska uppdraget?Projektets har tillämpat co-design metoder, en kombination av aktionsforskning och design-baserad forskning, där lärare och forskare systematiskt och tillsammans studerat förändring och utveckling av undervisning i skolans lärmiljö över tid. Projektet har fokuserat på lärares didaktiska planering, undervisning och reflektion, möblering och rörelse i och mellan rummen, användning av digitala resurser, anpassning till elever samt ledarskapets roll. I utvecklingen av undervisningsdesign ingick kollegial planering, uppföljning, reflektion och re-design av undervisning i workshopsformat utifrån en tidigare utvecklad meta-tänkande modell för didaktisk design kallad Tanketärningar. Undervisningsdesignen har prövats i småskaliga interventioner och studerats genom observationer av lärares och elevers praktiker. En återkommande enkät har använts för att fånga lärarnas individuella röster. Dessutom genomfördes samtal och intervjuer med lärare och ledare på skolan.Resultaten visar på att skolans flexibla rumsliga och digitala lärmiljö ställer nya krav på lärare att tänka organisatoriskt runt elevflöden och digitala resurser i undervisningen. Lärares varierande rumsliga inramningar av undervisningen mellan fri rörlighet och statiska arrangemang ger möjligheter till olika relationsbyggande. Skolans goda digitala infrastruktur erbjuder lärarna ett multimodalt planeringsstöd och flexibilitet i feedback och anpassning av innehåll till eleverna. Dock kan den digitala undervisningen även framkalla hårt paketerad och ”klicka-sig-fram” undervisning som minskar lärares handlingsutrymme och elevinflytande. Lärare skolar in elever till en strukturerad flexibilitet för att hantera rumslig och digital variation som uppfattas även ge utrymme att möta eleverna individuellt när andra elever i gruppen arbetar mer självständigt. Samtidigt är inte lärmiljön anpassad för elever som kräver en högre grad av didaktiskt ledarskap.Samverkansambitioner har utmanats under projektets gång av coronapandemin men också oregelbundenheten i möten utöver workshoppar. Personalomsättning har påverkat relationsbygget mellan lärare och forskare över tid. Verksamhetens kollegiala arbete i lärarlag och ämnesövergripande undervisning utifrån ett fokus på tematiskt arbete har visat sig utmana lärarrollen, främst i de högre årskurserna. Projektets resultat pekar tydligt på vikten av kollegial samsyn och ledarskapets roll i det pedagogiska arbetet. Flexibiliteten behöver tolkas och kräver omfattande kollektiv planering i lärarlag som behöver ges tid och handlingsutrymme.Projektets resultat har spridits kontinuerligt genom skolans webbsida, vetenskapliga publikationer, presentationer och workshoppar på forskningskonferenser, föredrag i Göteborgs stad som listas i slutet på rapporten. En film har samproducerats om arbetet med tanketärningsmodellen. Under projektets gång producerades sex examensarbeten på lärarutbildningarna och en masteruppsats inom informatik. Masteruppsatsen skrevs om till ett vetenskapligt prisbelönt bidrag.
|
|
