SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Andersson Mikael) "

Sökning: WFRF:(Andersson Mikael)

Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Geli, Patricia, et al. (författare)
  • A multi-type branching model with varying environment for bacterial dynamics with postantibiotic effect
  • 2009
  • Ingår i: Journal of Theoretical Biology. - 0022-5193 .- 1095-8541. ; 256:1, s. 58-64
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A multi-type branching process with varying environment was used to construct a pharmacokinetic/pharmacodynamic (PK/PD) model that captures the postantibiotic effect (PAE) seen in bacterial populations after exposure of antibiotics. This phenomenon of continued inhibition of bacterial growth even after removal of the antibiotic from the growth medium is of high relevance in the context of optimizing dosing regimens. The clinical implication of long PAEs lies in the interesting possibility of increasing the intervals between drug administrations. The model structure is generalizable to most types of antibiotics and is useful both as a theoretical framework for understanding the time properties of PAE and to explore optimal antibiotic dosing regimens. Data from an in vitro study with Escherichia coli exposed to different dosing regimens of cefotaxime were used to evaluate the model.
  •  
2.
  • Andersson, Lars, et al. (författare)
  • Vässa växtskyddet för framtidens klimat – hur vi förebygger och hanterar ökade problem i ett förändrat klimat
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Sammanfattning Återkommande inventeringar av jordbruksmarkens ogräsflora är av stor betydelse för att på ett tidigt stadium upptäcka förändringar i förekomst av en viss art. I vissa fall kan det också ge underlag för att förklara hur ogräsfloran påverkas av t.ex. klimatförändringar och ändrade odlingsåtgärder. Syftet med denna rapport är att den ska utgöra ett beslutsunderlag för att välja metod för uppföljande inventering av ogräsfloran. Som underlag för de två förslag vi presenterar har vi i) sammanställt och värderat tidigare erfarenheter, främst från Danmark och Finland, ii) med hjälp av befintliga och nyinsamlade data, beräknat statistisk styrka samt tidsåtgång, och iii) beräknat kostnader för ogräsinventeringarna. I Danmark har tre ogräsinventeringar genomförts sedan 1960-talet, i kampanjer under 3-7 år. Vid sista tillfället ingick 240 gårdar och 11 grödor. På varje fält inventerades 10 obehandlade rutor. Inventeringen kunde genomföras relativt snabbt eftersom frekvens i provytorna enbart baserades på förekomst/icke-förekomst. En nackdel är de långa uppehållen mellan kampanjerna, 11-17 år, och vidare är urvalet av fält inte väl definierat. I Finland har fyra inventeringar genomförts, i 3- till 4-åriga kampanjer. Här har man koncentrerat sig på en typ av gröda (vårsäd) men istället lagt stora resurser på vägning av biomassa och jordprovtagning samt insamlande av kringdata. Värdet av denna arbetskrävande metod kan dock ifrågasättas, eftersom mycket av dessa data bara har använts i begränsad omfattning. Utifrån våra nordiska kollegors resultat och erfarenheter beslöt vi att testa den statistiska styrkan i en metod som utgör en variant av den danska, baserad på registrering av enbart förekomst/icke-förekomst i provytor. Styrkeanalyserna gjordes huvudsakligen i syfte att besvara frågeställningen: Givet en viss variation i data, hur många fält behövs för att detektera en given förändring med önskad statistisk säkerhet? Genom analys av äldre data samt data från nygjord inventering fick vi fram siffror på mellanfältsvariation för ett antal vanliga ogräsarter. En tydlig slutsats var att variationen i förekomst mellan fälten är betydligt större än variationen inom fälten. Antalet inventerade fält är alltså viktigare än antalet inventeringsrutor per fält för att kunna upptäcka en förändring i förekomst. Ett exempel från den statistiska analysen för en art med relativt stor mellanfältsvariation: Om förekomsten i provytorna ökar från 10% till 20% under ett år, krävs provtagning av 106 fält för att i 95 fall av 100 kunna påvisa denna ökning som signifikant (på 5%-nivån). Är ökningen från 10% till 40% räcker det med 15 fält för att uppnå samma statistiska säkerhet. Rimligtvis ökar säkerheten om inventeringarna återkommer årligen, och framför allt finns då möjligheten att snabbare kunna detektera en effekt jämfört med om kampanjer genomförs. Utformandet av en resurseffektiv och tillförlitlig metod förutsätter ett antal val vad gäller urval och omfattning: 4  Vi anser att det finns två huvudalternativ för urval av fält; i) Växtskyddscentralens prognosrutor (Alternativ 1 nedan), och ii) slumpvis utvalda gårdar men med en jämn fördelning inom regioner (Alternativ 2).  Inventering bör återkomma på samma gård, medan fältvalet avgörs av grödan.  Vi rekommenderar notering av endast frekvens i provytor, eftersom (i) det är en mycket snabb metod, som genererar data som (ii) är mindre känsliga för inventeringstidpunkt på säsongen, och (iii) mindre beroende av årsmån och gröda.  Det är önskvärt att inventera både behandlat och obehandlat om resurserna finns. Det kan ske genom i) inventering av obehandlade rutor i fält med Växtskyddcentralens prognosrutor, eller ii) avtala med lantbrukaren/sprutföraren att stänga av sprutan för en viss yta.  Vad gäller inventeringsfrekvensen rekommenderar vi årliga inventeringar. Ett system baserat på kampanjer kan inte generera någon kunskap förrän andra omdrevet slutförts, medan en årlig inventering kan analyseras redan efter andra säsongen. Vidare, om ett system skall kunna fungera som ”alarmklocka”, är årliga inventeringar motiverat eftersom mycket kan hända mellan kampanjerna. Årliga inventeringar möjliggör också att upprätthålla kompetens och en fungerande organisation för fältarbete, datahantering och rapportering.  Inventeringen föreslås begränsad till höstsäd och vårsäd. Finns det ekonomiskt utrymme för att inkludera ytterligare någon gröda föreslår vi någon oljeväxt, och/eller någon gröda med avvikande konkurrensförmåga, som till exempel majs.  Vi förordar att inventeringarna utförs i tre regioner: Skåne, Västergötland/Östergötland och Mälardalen. Det motiveras av i) att det är betydande odlingsområden, och ii) att det innebär en gradient vad gäller temperatur och nederbörd.  Ett relativt litet stickprov beräknas räcka för att ge en representativ bild av ett fälts artsammansättning. I provinventeringen beräknades tiden till ca 1h/fält (12 rutor). Den största tidsåtgången består i resorna mellan fält/gårdar. Om valet står mellan ett stort antal fält med 5 provytor per fält, och färre fält med 10 provytor, rekommenderar vi det första alternativet.  Följande data MÅSTE registreras: Koordinater; gröda; ekologisk/konventionell. Följande data BÖR registreras: Jordart; förfrukt; förförfrukt; vall/ej vall i växtföljden; plöjningsfrekvens (t.ex. plöjning X år av fem); herbicidbehandlingsfrekvens (behandling X år av fem); skördestatistik för området; väderdata. De två sistnämnda inhämtas i efterhand. Slutsatserna från arbetet summeras i nedanstående två alternativ till metod för ogräsinventering. På grund av svårigheten att kunna förutsäga eventuella problem i inventeringsmetodiken, föreslår vi att båda alternativen testas under en prövotid på två år, förslagsvis begränsat till en region. Det skapar möjlighet att bedöma kostnad, kvalitet, tillförlitlighet och eventuella problem. Jämförelsen mellan de två alternativen ger möjlighet att svara på frågan vilket alternativ som är mest kostnadseffektivt. 5 Alternativ 1 – Inventering i växtskyddscentralernas utökade prognos- och varningsrutor Regelbundenhet: Inventeringarna utförs årligen. Inventeringarna startar vid stråsädens axgång och genomförs inom 3 veckor. Omfattning: 2 grödor (vårsäd, höstsäd) x 3 regioner (Skåne län, Västra Götalands län + västra delen av Östergötlands län, samt Uppsala län + Västmanlands län) x 50 fält (eller det antal fält som är tillgängliga, dock maximalt 50; Stor geografisk spridning bör eftersträvas). Föreslagen regionsindelning har styrts av förväntad tillgång till lämpliga prognosrutor. Inventeringarna utförs i Växtskyddscentralernas prognosrutor, vilka förlängs med en sträcka på 25 m som ej behandlas med herbicider. Eventuellt måste de herbicidfria rutorna placeras med visst avstånd från prognosrutorna för att förekomsten av skadeinsekter inte ska påverkas. Metodik: Inventeringarna genomförs genom artvis registrering av förekomst/ickeförekomst i 10 herbicidfria, och i förekommande fall 10 besprutade, inventeringsrutor (á 0,25 m2) per fält. Inventeringarna görs av växtskyddscentralernas personal i samband med annan inventering, efter gemensam introduktion i början av inventeringsperioden. En koordinator med övergripande ansvar för inventeringsprogrammet informerar lantbrukaren och Växtskyddscentralernas personal, utbildar inventerarna och samlar in befintlig kringdata. Alternativ 2 – Inventering i sprutfria rutor i strategiskt valda fält Regelbundenhet: Inventeringarna utförs årligen. Inventeringarna startar vid stråsädens begynnande axgång och genomförs under 2 veckor. Omfattning: 2 grödor (vårsäd, höstsäd) x 3 regioner (Skåne, Västergötland alt. Östergötland, Mälardalen) x 75 fält = totalt 450 fält. I dessa 450 fält inventeras såväl obehandlade rutor i som intilliggande behandlade rutor. Om möjligt inventeras vårsäd och höstsäd hos samma lantbrukare för att spara administrationskostnad och restid. Metodik: Inventeringarna genomförs genom artvis registrering av förekomst/ickeförekomst i 10 herbicidfria, och i förekommande fall 10 besprutade, inventeringsrutor (á 0,25 m2) per fält. En koordinator med övergripande ansvar för inventeringsprogrammet gör ett urval av inventeringsfält, förslagsvis i samråd med t.ex. Hushållningssällskapens individuella rådgivare. Koordinatorn har också ansvar för kontakt med och information till lantbrukare/sprutförare, kontakt med och utbildning av inventerare samt insamling av kringdata. Inventeringarna utförs av tre inventerare per region med gemensam introduktion i början av inventeringsperioden.
  •  
3.
  • Andersson, Mikael, et al. (författare)
  • Modelling the spread of penicillin-resistant Streptococcus pneumoniae in day-care and evaluation of intervention.
  • 2005
  • Ingår i: Statistics in Medicine. - 0277-6715. ; 24:23, s. 3593-607
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In 1995, a disease control and intervention project was initiated in Malmöhus county in southern Sweden to limit the spread of penicillin-resistant pneumococci. Since most of the carriers of pneumococci are preschool children, and since most of the spread is believed to take place in day-care, a mathematical model, in the form of a stochastic process, for the spread in a day-care group was constructed. Effects of seasonal variation and size of the day-care group were particularly considered. The model was then used for comparing results from computer simulations without and with intervention. Results indicate that intervention is highly effective in day-care groups with more than ten children during the second half of the year.
  •  
4.
  • Andersson, Mikael, et al. (författare)
  • The asymptotic final size distribution of multitype chain-binomial epidemic processes.
  • 1999
  • Ingår i: Advances in Applied Probability. - 0001-8678. ; 31:1, s. 220-234
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A multitype chain-binomial epidemic process is defined for a closed finite population by sampling a simple multidimensional counting process at certain points. The final size of the epidemic is then characterized, given the counting process, as the smallest root of a non-linear system of equations. By letting the population grow, this characterization is used, in combination with a branching process approximation and a weak convergence result for the counting process, to derive the asymptotic distribution of the final size. This is done for processes with an irreducible contact structure both when the initial infection increases at the same rate as the population and when it stays fixed.
  •  
5.
  • Baranowska Körberg, Izabella, et al. (författare)
  • A Simple Repeat Polymorphism in the MITF-M Promoter Is a Key Regulator of White Spotting in Dogs
  • 2014
  • Ingår i: PLoS ONE. - 1932-6203 .- 1932-6203. ; 9:8, s. e104363
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The white spotting locus (S) in dogs is colocalized with the MITF (microphtalmia-associated transcription factor) gene. The phenotypic effects of the four S alleles range from solid colour (S) to extreme white spotting (s(w)). We have investigated four candidate mutations associated with the s(w) allele, a SINE insertion, a SNP at a conserved site and a simple repeat polymorphism all associated with the MITF-M promoter as well as a 12 base pair deletion in exon 1B. The variants associated with white spotting at all four loci were also found among wolves and we conclude that none of these could be a sole causal mutation, at least not for extreme white spotting. We propose that the three canine white spotting alleles are not caused by three independent mutations but represent haplotype effects due to different combinations of causal polymorphisms. The simple repeat polymorphism showed extensive diversity both in dogs and wolves, and allele-sharing was common between wolves and white spotted dogs but was non-existent between solid and spotted dogs as well as between wolves and solid dogs. This finding was unexpected as Solid is assumed to be the wild-type allele. The data indicate that the simple repeat polymorphism has been a target for selection during dog domestication and breed formation. We also evaluated the significance of the three MITF-M associated polymorphisms with a Luciferase assay, and found conclusive evidence that the simple repeat polymorphism affects promoter activity. Three alleles associated with white spotting gave consistently lower promoter activity compared with the allele associated with solid colour. We propose that the simple repeat polymorphism affects cooperativity between transcription factors binding on either flanking sides of the repeat. Thus, both genetic and functional evidence show that the simple repeat polymorphism is a key regulator of white spotting in dogs.
6.
  • Ekenberg, Love, et al. (författare)
  • Distributions over Expected Utilities in Decision Analysis
  • 2007
  • Ingår i: ISIPTA 2007 - Proceedings of the 5th International Symposium on Imprecise Probability: Theories and Applications. - 978-808674220-5 ; s. 175-182
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • It is often recognised that in real-life decision situations, classical utility theory puts too strong requirements on the decision-maker. Various interval approaches for decision making have therefore been developed and these have been reasonably successful. However, a problem that sometimes appears in real-life situations is that the result of an evaluation still has an uncertainty about which alternative is to prefer. This is due to expected utility overlaps rendering discrimination more difficult. In this article we discuss how adding second-order information may increase a decision-maker�s understanding of a decision situation when handling aggregations of imprecise representations, as is the case in decision trees or influence diagrams.
  •  
7.
  • Karlsson, Per Erik; Pleijel, Håkan; Danielsson, Helena; Belhaj, Mohammed; Andersson, Mikael; Hellsten, Sofie, et al. (författare)
  • En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige i relation till föreslagna miljömål
  • 2006
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • De ekonomiska kostnader som kan uppstå genom inverkan av ozon nära marken på produktionen i jord- och skogsbruk i Sverige har utvärderats. Beräkningarna har utgått från fyra olika scenarier för ozonförekomst: 1. Nuvarande ozonbelastning. 2. En ozonbelastning motsvarande ett förslag till kortsiktigt målvärde inom miljömålet Frisk Luft, att ozonbelastningen inte skall överskrida AOT40 20 000 μg m-3 till år 2015. 3. En ozonbelastning motsvarande ett förslag till långsiktigt målvärde inom miljömålet Frisk Luft, att ozonbelastningen inte skall överskrida AOT30 18 000 μg m-3. 4. En prognos för framtida ozonförekomst för år 2020 baserat på AOT40. Skillnaden i de årliga ekonomiska kostnaderna mellan nuvarande ozonbelastning och scenariot för år 2020, 150 MSEK, kan ses som en grov uppskattning av den ekonomiska vinst som uppstår vad gäller inverkan av ozon på växtligheten i Sverige, om det föreslagna kortsiktiga målvärdet klaras över hela landets areal
8.
  • Muneer, Faraz, et al. (författare)
  • Innovative Gliadin/Glutenin and Modified Potato Starch Green Composites : Chemistry, Structure, and Functionality Induced by Processing
  • 2016
  • Ingår i: ACS Sustainable Chemistry and Engineering. - The American Chemical Society. - 2168-0485. ; 4:12, s. 6332-6343
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In this study, we combined two wheat proteins, gliadin (Gli)/glutenin (GT), and modified potato starch (MPS) into composites using extrusion. In the Gli/GT-MPS composites, we studied the structural dynamics of proteins and starch, protein-starch interactions, protein properties, and composite morphology in relation to mechanical and barrier properties. Materials with different ratios of Gli/GT and MPS were extruded using either glycerol or glycerol-water at 110 and 130 °C. For the first time, a hierarchical hexagonal structure of Gli proteins was observed in Gli-MPS composite at both extrusion temperatures. The higher temperature (130 °C) induced a higher degree of protein cross-links, an increase in the polymer size, and formation of β-sheets compared to 110 °C. The combination of plasticizers (glycerol and water) favored a micro-structural morphology with improved gelatinization of starch, processability, as well as strength, stiffness, and extensibility of GT-MPS composites. The highest amount of the oxidized proteins was observed in the samples with the highest protein content and at high extrusion temperature. The Gli- and GT-MPS (30/70) samples showed promising oxygen barrier properties under ambient testing conditions. These findings provide in-depth information for tailoring the structural-functional relationship of the Gli/GT-potato starch composites for their promising use in designing various green materials.
  •  
9.
  • Muneer, Faraz, et al. (författare)
  • Nanostructural Morphology of Plasticized Wheat Gluten and Modified Potato Starch Composites: Relationship to Mechanical and Barrier Properties
  • 2015
  • Ingår i: Biomacromolecules. - 1525-7797 .- 1526-4602. ; 16:3, s. 695-705
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In the present study, we were able to produce composites of wheat gluten (WG) protein and a novel genetically modified potato starch (MPS) with attractive mechanical and gas barrier properties using extrusion. Characterization of the MPS revealed an altered chain length distribution of the amylopectin fraction and slightly increased amylose content compared to wild type potato starch. WG and MPS of different ratios plasticized with either glycerol or glycerol and water were extruded at 110 and 130 degrees C. The nanomorphology of the composites showed the MPS having semicrystalline structure of a characteristic lamellar arrangement with an approximately 100 A period observed by small-angle X-ray scattering and a B-type crystal Structure observed by wide-angle X-ray scattering analysis. WG has a structure resembling the hexagonal macromolecular arrangement as reported previously in WG films. A larger amount of beta-sheets was observed in the samples 70/30 and 30/70 WG-MPS processed at 130 degrees C with 45% glycerol. Highly polymerized WG protein was found in the samples processed at 130 degrees C versus 110 degrees C. Also, greater amounts of WG protein in the blend resulted in greater extensibility (110 degrees C) and a decrease in both E-modulus and maximum stress at 110 and 130 degrees C, respectively. Under ambient conditions the WG-MPS composite (70/30) with 45% glycerol showed excellent gas barrier properties to be further explored in multilayer film packaging applications.
10.
  • Nyiumvua, Shaban, et al. (författare)
  • Networks, epidemics and vaccination through contact tracing
  • 2008
  • Ingår i: Mathematical Biosciences. - 0025-5564 .- 1879-3134. ; 216:1, s. 1-8
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • We consider a (social) network whose structure can be represented by a simple random graph having a pre-specified degree distribution. A Markovian susceptible-infectious-removed (SIR) epidemic model is defined on such a social graph. We then consider two real-time vaccination models for contact tracing during the early stages of an epidemic outbreak. The first model considers vaccination of each friend of an infectious individual (once identified) independently with probability ρ. The second model is related to the first model but also sets a bound on the maximum number an infectious individual can infect before being identified. Expressions are derived for the influence on the reproduction number of these vaccination models. We give some numerical examples and simulation results based on the Poisson and heavy-tail degree distributions where it is shown that the second vaccination model has a bigger advantage compared to the first model for the heavy-tail degree distribution
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
Åtkomst
fritt online (199)
Typ av publikation
tidskriftsartikel (407)
konferensbidrag (163)
rapport (68)
annan publikation (23)
bokkapitel (22)
doktorsavhandling (9)
visa fler...
patent (7)
bok (6)
licentiatavhandling (5)
forskningsöversikt (3)
samlingsverk (redaktörskap) (2)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (518)
övrigt vetenskapligt (176)
populärvet., debatt m.m. (14)
Författare/redaktör
Andersson, Mikael, (93)
Eriksson, Mikael, (24)
Andersson, Henrik (23)
Andersson Franko, Mi ... (22)
Skoglund, Mikael, (21)
Nordblad, Per, (20)
visa fler...
Andersson, Åke, (19)
Hedenqvist, Mikael S ... (16)
Elofsson, Mikael, (14)
Mathieu, Roland, (13)
Olsson, Richard T., (13)
Werin, Sverker, (13)
Borén, Jan, 1963-, (12)
Andersson, Thomas, (12)
Andersson, Mikael Sv ... (12)
Andersson, Linda, 19 ... (11)
Ögren, Mikael, (11)
Brisslert, Mikael, 1 ... (11)
Bokarewa, Maria, 196 ... (11)
Andersson, Richard L ... (11)
Malmgren, Lars, (11)
Rutberg, Mikael, 195 ... (11)
Lindgren, Lars-Johan ... (10)
Andersson, C. David, (10)
Andersson, Mats, 195 ... (10)
Andersson, Thomas, 1 ... (10)
Behrendtz, Mikael, (10)
Andersson, Ingemar, ... (10)
McKelvey, Tomas, 196 ... (10)
Thor, Mikael, 1982-, (10)
Svanberg, Sune, (9)
Olofsson, Sven-Olof, ... (9)
Kihl, Maria, (9)
Erlandsson, Malin, 1 ... (9)
Andersson, Mattias, (9)
Berman, Anne H. (9)
Andersson, Claes, (9)
Sjödahl, Mikael, (9)
Gajecki, Mikael, (9)
Boström, Pontus, 198 ... (9)
Andersson, Mikael S. ... (9)
Andersson, A, (8)
Andersson, Niklas, (8)
Andersson, Tomas (8)
Forssell-Aronsson, E ... (8)
Johansson, Mikael, (8)
Andersson, Pher, (8)
Södergren, Mikael (8)
Andersson, Anna, (8)
Andersson, Karin, 19 ... (8)
visa färre...
Lärosäte
Uppsala universitet (123)
Göteborgs universitet (121)
Lunds universitet (119)
Kungliga Tekniska Högskolan (68)
Linköpings universitet (66)
Chalmers tekniska högskola (63)
visa fler...
Karolinska Institutet (62)
Umeå universitet (50)
Sveriges Lantbruksuniversitet (50)
Stockholms universitet (25)
Högskolan i Skövde (22)
Luleå tekniska universitet (20)
Högskolan i Borås (19)
RISE (19)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (17)
Naturvårdsverket (11)
Malmö universitet (9)
Mittuniversitetet (9)
Örebro universitet (8)
Karlstads universitet (8)
Högskolan i Jönköping (7)
Linnéuniversitetet (7)
Högskolan Dalarna (7)
Mälardalens högskola (6)
Södertörns högskola (6)
Högskolan i Gävle (5)
Högskolan Väst (3)
Försvarshögskolan (3)
Blekinge Tekniska Högskola (2)
Naturhistoriska riksmuseet (2)
Högskolan Kristianstad (1)
Gymnastik- och idrottshögskolan (1)
visa färre...
Språk
Engelska (630)
Svenska (63)
Tyska (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (236)
Medicin och hälsovetenskap (204)
Teknik (203)
Samhällsvetenskap (112)
Lantbruksvetenskap (33)
Humaniora (5)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy