SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Andersson Mikael) ;hsvcat:4"

Sökning: WFRF:(Andersson Mikael) > Lantbruksvetenskap

  • Resultat 1-10 av 31
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Andersson, Lars, et al. (författare)
  • Vässa växtskyddet för framtidens klimat – hur vi förebygger och hanterar ökade problem i ett förändrat klimat : Metodutveckling för fortlöpande inventering av ogräsflorans sammansättning
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sammanfattning återkommande inventeringar av jordbruksmarkens ogräsflora är av stor betydelse för att på ett tidigt stadium upptäcka förändringar i förekomst av en viss art. I vissa fall kan det också ge underlag för att förklara hur ogräsfloran påverkas av t.ex. klimatförändringar och ändrade odlingsåtgärder. Syftet med denna rapport är att den ska utgöra ett beslutsunderlag för att välja metod för uppföljande inventering av ogräsfloran. Som underlag för de två förslag vi presenterar har vi i) sammanställt och värderat tidigare erfarenheter, främst från Danmark och Finland, ii) med hjälp av befintliga och nyinsamlade data, beräknat statistisk styrka samt tidsåtgång, och iii) beräknat kostnader för ogräsinventeringarna. I Danmark har tre ogräsinventeringar genomförts sedan 1960-talet, i kampanjer under 3-7 år. Vid sista tillfället ingick 240 gårdar och 11 grödor. På varje fält inventerades 10 obehandlade rutor. Inventeringen kunde genomföras relativt snabbt eftersom frekvens i provytorna enbart baserades på förekomst/icke-förekomst. En nackdel är de långa uppehållen mellan kampanjerna, 11-17 år, och vidare är urvalet av fält inte väl definierat. I Finland har fyra inventeringar genomförts, i 3- till 4-åriga kampanjer. Här har man koncentrerat sig på en typ av gröda (vårsäd) men istället lagt stora resurser på vägning av biomassa och jordprovtagning samt insamlande av kringdata. Värdet av denna arbetskrävande metod kan dock ifrågasättas, eftersom mycket av dessa data bara har använts i begränsad omfattning. Utifrån våra nordiska kollegors resultat och erfarenheter beslöt vi att testa den statistiska styrkan i en metod som utgör en variant av den danska, baserad på registrering av enbart förekomst/icke-förekomst i provytor. Styrkeanalyserna gjordes huvudsakligen i syfte att besvara frågeställningen: Givet en viss variation i data, hur många fält behövs för att detektera en given förändring med önskad statistisk säkerhet? Genom analys av äldre data samt data från nygjord inventering fick vi fram siffror på mellanfältsvariation för ett antal vanliga ogräsarter. En tydlig slutsats var att variationen i förekomst mellan fälten är betydligt större än variationen inom fälten. Antalet inventerade fält är alltså viktigare än antalet inventeringsrutor per fält för att kunna upptäcka en förändring i förekomst. Ett exempel från den statistiska analysen för en art med relativt stor mellanfältsvariation: Om förekomsten i provytorna ökar från 10% till 20% under ett år, krävs provtagning av 106 fält för att i 95 fall av 100 kunna påvisa denna ökning som signifikant (på 5%-nivån). är ökningen från 10% till 40% räcker det med 15 fält för att uppnå samma statistiska säkerhet. Rimligtvis ökar säkerheten om inventeringarna återkommer årligen, och framför allt finns då möjligheten att snabbare kunna detektera en effekt jämfört med om kampanjer genomförs. Utformandet av en resurseffektiv och tillförlitlig metod förutsätter ett antal val vad gäller urval och omfattning: 4  Vi anser att det finns två huvudalternativ för urval av fält; i) Växtskyddscentralens prognosrutor (Alternativ 1 nedan), och ii) slumpvis utvalda gårdar men med en jämn fördelning inom regioner (Alternativ 2).  Inventering bör återkomma på samma gård, medan fältvalet avgörs av grödan.  Vi rekommenderar notering av endast frekvens i provytor, eftersom (i) det är en mycket snabb metod, som genererar data som (ii) är mindre känsliga för inventeringstidpunkt på säsongen, och (iii) mindre beroende av årsmån och gröda.  Det är önskvärt att inventera både behandlat och obehandlat om resurserna finns. Det kan ske genom i) inventering av obehandlade rutor i fält med Växtskyddcentralens prognosrutor, eller ii) avtala med lantbrukaren/sprutföraren att stänga av sprutan för en viss yta.  Vad gäller inventeringsfrekvensen rekommenderar vi årliga inventeringar. Ett system baserat på kampanjer kan inte generera någon kunskap förrän andra omdrevet slutförts, medan en årlig inventering kan analyseras redan efter andra säsongen. Vidare, om ett system skall kunna fungera som ”alarmklocka”, är årliga inventeringar motiverat eftersom mycket kan hända mellan kampanjerna. årliga inventeringar möjliggör också att upprätthålla kompetens och en fungerande organisation för fältarbete, datahantering och rapportering.  Inventeringen föreslås begränsad till höstsäd och vårsäd. Finns det ekonomiskt utrymme för att inkludera ytterligare någon gröda föreslår vi någon oljeväxt, och/eller någon gröda med avvikande konkurrensförmåga, som till exempel majs.  Vi förordar att inventeringarna utförs i tre regioner: Skåne, Västergötland/östergötland och Mälardalen. Det motiveras av i) att det är betydande odlingsområden, och ii) att det innebär en gradient vad gäller temperatur och nederbörd.  Ett relativt litet stickprov beräknas räcka för att ge en representativ bild av ett fälts artsammansättning. I provinventeringen beräknades tiden till ca 1h/fält (12 rutor). Den största tidsåtgången består i resorna mellan fält/gårdar. Om valet står mellan ett stort antal fält med 5 provytor per fält, och färre fält med 10 provytor, rekommenderar vi det första alternativet.  Följande data MåSTE registreras: Koordinater; gröda; ekologisk/konventionell. Följande data BöR registreras: Jordart; förfrukt; förförfrukt; vall/ej vall i växtföljden; plöjningsfrekvens (t.ex. plöjning X år av fem); herbicidbehandlingsfrekvens (behandling X år av fem); skördestatistik för området; väderdata. De två sistnämnda inhämtas i efterhand. Slutsatserna från arbetet summeras i nedanstående två alternativ till metod för ogräsinventering. På grund av svårigheten att kunna förutsäga eventuella problem i inventeringsmetodiken, föreslår vi att båda alternativen testas under en prövotid på två år, förslagsvis begränsat till en region. Det skapar möjlighet att bedöma kostnad, kvalitet, tillförlitlighet och eventuella problem. Jämförelsen mellan de två alternativen ger möjlighet att svara på frågan vilket alternativ som är mest kostnadseffektivt. 5 Alternativ 1 – Inventering i växtskyddscentralernas utökade prognos- och varningsrutor Regelbundenhet: Inventeringarna utförs årligen. Inventeringarna startar vid stråsädens axgång och genomförs inom 3 veckor. Omfattning: 2 grödor (vårsäd, höstsäd) x 3 regioner (Skåne län, Västra Götalands län + västra delen av östergötlands län, samt Uppsala län + Västmanlands län) x 50 fält (eller det antal fält som är tillgängliga, dock maximalt 50; Stor geografisk spridning bör eftersträvas). Föreslagen regionsindelning har styrts av förväntad tillgång till lämpliga prognosrutor. Inventeringarna utförs i Växtskyddscentralernas prognosrutor, vilka förlängs med en sträcka på 25 m som ej behandlas med herbicider. Eventuellt måste de herbicidfria rutorna placeras med visst avstånd från prognosrutorna för att förekomsten av skadeinsekter inte ska påverkas. Metodik: Inventeringarna genomförs genom artvis registrering av förekomst/ickeförekomst i 10 herbicidfria, och i förekommande fall 10 besprutade, inventeringsrutor (á 0,25 m2) per fält. Inventeringarna görs av växtskyddscentralernas personal i samband med annan inventering, efter gemensam introduktion i början av inventeringsperioden. En koordinator med övergripande ansvar för inventeringsprogrammet informerar lantbrukaren och Växtskyddscentralernas personal, utbildar inventerarna och samlar in befintlig kringdata. Alternativ 2 – Inventering i sprutfria rutor i strategiskt valda fält Regelbundenhet: Inventeringarna utförs årligen. Inventeringarna startar vid stråsädens begynnande axgång och genomförs under 2 veckor. Omfattning: 2 grödor (vårsäd, höstsäd) x 3 regioner (Skåne, Västergötland alt. östergötland, Mälardalen) x 75 fält = totalt 450 fält. I dessa 450 fält inventeras såväl obehandlade rutor i som intilliggande behandlade rutor. Om möjligt inventeras vårsäd och höstsäd hos samma lantbrukare för att spara administrationskostnad och restid. Metodik: Inventeringarna genomförs genom artvis registrering av förekomst/ickeförekomst i 10 herbicidfria, och i förekommande fall 10 besprutade, inventeringsrutor (á 0,25 m2) per fält. En koordinator med övergripande ansvar för inventeringsprogrammet gör ett urval av inventeringsfält, förslagsvis i samråd med t.ex. Hushållningssällskapens individuella rådgivare. Koordinatorn har också ansvar för kontakt med och information till lantbrukare/sprutförare, kontakt med och utbildning av inventerare samt insamling av kringdata. Inventeringarna utförs av tre inventerare per region med gemensam introduktion i början av inventeringsperioden.
  •  
2.
  • Muneer, Faraz, et al. (författare)
  • Innovative Gliadin/Glutenin and Modified Potato Starch Green Composites : Chemistry, Structure, and Functionality Induced by Processing
  • 2016
  • Ingår i: ACS Sustainable Chemistry and Engineering. - : American Chemical Society (ACS). - 2168-0485. ; 4:12, s. 6332-6343
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In this study, we combined two wheat proteins, gliadin (Gli)/glutenin (GT), and modified potato starch (MPS) into composites using extrusion. In the Gli/GT MPS composites, we studied the structural dynamics of proteins and starch, protein starch interactions, protein properties, and composite morphology in relation to mechanical and barrier properties. Materials with different ratios of Gli/GT and MPS were extruded using either glycerol or glycerol water at 110 and 130 degrees C. For the first time, a hierarchical hexagonal structure of Gli proteins was observed in Gli MPS composite at both extrusion temperatures. The higher temperature (130 degrees C) induced a higher degree of protein cross-links, an increase in the polymer size, and formation of beta-sheets compared to 110 degrees C. The combination of plasticizers (glycerol and water) favored a micro-structural morphology with improved gelatinization of starch, processability, as well as strength, stiffness, and extensibility of GT MPS composites. The highest amount of the oxidized proteins was observed in the samples with the highest protein content and at high extrusion temperature. The Gli- and GT MPS (30/70) samples showed promising oxygen barrier properties under ambient testing conditions. These findings provide in-depth information for tailoring the structural functional relationship of the Gli/GT-potato starch composites for their promising use in designing various green materials.
  •  
3.
  • Baranowska Körberg, Izabella, et al. (författare)
  • A Simple Repeat Polymorphism in the MITF-M Promoter Is a Key Regulator of White Spotting in Dogs
  • 2014
  • Ingår i: PLOS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 9:8, s. e104363-
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The white spotting locus (S) in dogs is colocalized with the MITF (microphtalmia-associated transcription factor) gene. The phenotypic effects of the four S alleles range from solid colour (S) to extreme white spotting (s(w)). We have investigated four candidate mutations associated with the s(w) allele, a SINE insertion, a SNP at a conserved site and a simple repeat polymorphism all associated with the MITF-M promoter as well as a 12 base pair deletion in exon 1B. The variants associated with white spotting at all four loci were also found among wolves and we conclude that none of these could be a sole causal mutation, at least not for extreme white spotting. We propose that the three canine white spotting alleles are not caused by three independent mutations but represent haplotype effects due to different combinations of causal polymorphisms. The simple repeat polymorphism showed extensive diversity both in dogs and wolves, and allele-sharing was common between wolves and white spotted dogs but was non-existent between solid and spotted dogs as well as between wolves and solid dogs. This finding was unexpected as Solid is assumed to be the wild-type allele. The data indicate that the simple repeat polymorphism has been a target for selection during dog domestication and breed formation. We also evaluated the significance of the three MITF-M associated polymorphisms with a Luciferase assay, and found conclusive evidence that the simple repeat polymorphism affects promoter activity. Three alleles associated with white spotting gave consistently lower promoter activity compared with the allele associated with solid colour. We propose that the simple repeat polymorphism affects cooperativity between transcription factors binding on either flanking sides of the repeat. Thus, both genetic and functional evidence show that the simple repeat polymorphism is a key regulator of white spotting in dogs.
  •  
4.
  • Karlsson, Per Erik, 1957, et al. (författare)
  • En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Med finansiering från Naturvårdsverket har forskare från IVL, SMHI, Göteborgs Universitet samt SLU genomfört en analys av de ekonomiska värdena av den negativa inverkan av marknära ozon på växtligheten i Sverige vid olika scenarier för ozonbelastning och i relation till föreslagna målvärden vad gäller preciseringen för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft. Arbetet utgör i stor utsträckning en uppdatering av en tidigare studie från 2006 (Karlsson m. fl., 2006a). Tre olika scenarier för ozonbelastning analyserades: 1. Nuvarande ozonbelastning (2006-2012). 2. Ett scenario där målvärdet för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft inte överskrids vid någon plats i landet. 3. Ett förindustriellt scenario i avsaknad av ozonbelastning, dvs där ozonhalten 80 μg/m3 aldrig överskreds och där AOT40 april-september således var noll över hela Sverige. Uppskattningar har gjorts för tillväxten hos några viktiga trädslag samt för skördeutbytet för vissa viktiga jordbruksgrödor. Utifrån en genomgång av ny vetenskaplig kunskap som framkommit sedan den föregående studien 2006, föreslås en höjning av den negativa ozoneffekten på stamtillväxten hos gran från -2 % till -5 % per 20 000 μg/m3 timmar AOT40 april-september. AOT40 20 000 μg/m3 timmar är en vanligt förekommande nivå på ozonbelastningen vid utsatta platser i södra Sverige. För tall föreslås samma ozoneffekt på stamtillväxten som hos gran. För lövträd föreslås att ozoneffekten på stamtillväxten kvarstår på -8 % per 20 000 μg/m3 timmar AOT40 april-september. Dos-respons-relationerna för vete inom konventionen om gränsöverskridande luftföroreningar (LRTAP) har i viss utsträckning uppdaterats sedan 2006. På grund av dessa uppdateringer har dos-responssambandet för vete förändrats något jämfört med föregående studie. Förändringen är dock av mycket liten betydelse för tolkningen av resultaten. Nuvarande ozonbelastning 2006-2012 beräknades minska skogstillväxten som ett summerat värde för alla landsdelar och trädslag i Sverige med 2.9 Mm3 år-1, i jämförelse med ett förindustriellt scenario i avsaknad av ozonbelastning, vilket motsvarar en procentuell minskning av tillväxten på -3.2 %. Detta värde varierade mellan -1.6 och -4,9 %, beroende på landsdel och trädslag. I ett scenario där målvärdet för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft inte överskrids reducerades den negativa inverkan av ozon till ett medelvärde på -1.2 %, och varierade mellan -0.6 och -2.1 %. Det ekonomiska värdet av den minskade skogstillväxten beroende på nuvarande ozonbelastning beräknades till 733 MSEK år-1, ett värde som är mer än dubbelt så högt jämfört med motsvarande värde som beräknades vid den tidigare studien 2006. Skillnaden beror på att den ozonbelastning som beräknades över Sverige var högre i den nya studien, särskilt i norra Sverige, men framför allt beror det på höjning av den negativa ozoneffekten på stamtillväxten hos gran och tall. I det scenario där målvärdet för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft inte överskrids beräknades det ekonomiska värdet för tillväxtnedsättningen orsakad av ozon till 293 MSEK år-1, det vill säga mer än en halvering jämfört med nuvarande ozonbelastning. De summerade skördeförlusterna beroende på nuvarande ozonbelastning vad gäller alla sädesslag för alla delar av Sverige beräknades separat för olika år och uppgick till som högst 88 kton för 2006 och till 6 kton för 2008. Motsvande värden för potatis uppgick till 52 kton för 2006 och till 14 kton för 2012. De beräknade ekonomiska värdena för dessa summerade skördenedsättningar beräknades till i medeltal 180 MSEK år-1. Mellanårsvariationen var dock stor och för 2006 beräknades ett samlat värde av 420 MSEK år-1. För ett scenario där målvärdet för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft inte överskrids beräknades ett samlat värde av ozonets negativa inverkan på skördeutbytet till i medeltal 74 MSEK år-1. Sammantaget beräknades det ekonomiska värdet för inverkan av nuvarande ozonbelastning på skogstillväxt och skördebortfall inom jordbruket i Sverige till 913 MSEK år-1. Motsvarande värde för ett scenario där målvärdet för ozon och växtlighet inom miljömålet Frisk Luft inte överskrids vid någon plats i landet uppgick till 367 MSEK år-1. I bägge fallen gäller en jämförelse med ett förindustriellt scenario i avsaknad av ozonbelastning, dvs när ozonkoncentrationerna aldrig överskred 80 μg/m3 (40 ppb).
  •  
5.
  • Menzel, Carolin, et al. (författare)
  • Improved material properties of solution-cast starch films : Effect of varying amylopectin structure and amylose content of starch from genetically modified potatoes
  • 2015
  • Ingår i: Carbohydrate Polymers. - : Elsevier BV. - 0144-8617 .- 1879-1344. ; 130, s. 388-397
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • High-amylose potato starches were produced through genetic modification resulting in changed granule morphology and composition, with higher amylose content and increased chain length of amylopectin. The increased amylose content and structural changes in amylopectin enhanced film-forming behavior and improved barrier and tensile properties in starch films. The molecular structure in these starches was related to film-forming properties. Solution-cast films of high-amylose starch revealed a homogeneous structure with increasing surface roughness at higher amylose content, possibly due to amylose aggregation. Films exhibited significantly higher stress and strain at break compared with films of wild-type starch, which could be attributable to the longer chains of amylopectin being involved in the interconnected network and more interaction between chains, as shown using transmission electron microscopy. The oxygen permeability of high-amylose starch films was significantly decreased compared with wild-type starch. The nature of the modified starches makes them an interesting candidate for replacement of non-renewable oxygen and grease barrier polymers used today.
  •  
6.
  • Muneer, Faraz, et al. (författare)
  • Nanostructural Morphology of Plasticized Wheat Gluten and Modified Potato Starch Composites: Relationship to Mechanical and Barrier Properties
  • 2015
  • Ingår i: Biomacromolecules. - : American Chemical Society (ACS). - 1526-4602 .- 1525-7797. ; 16:3, s. 695-705
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In the present study, we were able to produce composites of wheat gluten (WG) protein and a novel genetically modified potato starch (MPS) with attractive mechanical and gas barrier properties using extrusion. Characterization of the MPS revealed an altered chain length distribution of the amylopectin fraction and slightly increased amylose content compared to wild type potato starch. WG and MPS of different ratios plasticized with either glycerol or glycerol and water were extruded at 110 and 130 °C. The nanomorphology of the composites showed the MPS having semicrystalline structure of a characteristic lamellar arrangement with an approximately 100 Å period observed by small-angle X-ray scattering and a B-type crystal structure observed by wide-angle X-ray scattering analysis. WG has a structure resembling the hexagonal macromolecular arrangement as reported previously in WG films. A larger amount of β-sheets was observed in the samples 70/30 and 30/70 WG-MPS processed at 130 °C with 45% glycerol. Highly polymerized WG protein was found in the samples processed at 130 °C versus 110 °C. Also, greater amounts of WG protein in the blend resulted in greater extensibility (110 °C) and a decrease in both E-modulus and maximum stress at 110 and 130 °C, respectively. Under ambient conditions the WG-MPS composite (70/30) with 45% glycerol showed excellent gas barrier properties to be further explored in multilayer film packaging applications.
  •  
7.
  • Blennow, Kristina, et al. (författare)
  • Climate change and the probability of wind damage in two Swedish forests
  • 2010
  • Ingår i: Forest Ecology and Management. - : Elsevier BV. - 0378-1127 .- 1872-7042. ; 259, s. 818-830
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • We simulated how possible changes in wind and ground-frost climate and state of the forest due to changes in the future climate may affect the probability of exceeding critical wind speeds expected to cause wind damage within one northern and one southern study area in Sweden, respectively. The topography of the study areas was relatively gentle and the forests were dominated by Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) and Scots pine (Pinus sylvestris L.). Using estimated changes in the net primary production (NPP) due to climate change and assuming a relative change in the site productivity equal to a relative change in NPP, we simulated possible future states of the forest under gradual adjustment of the site index in response to climate change using the model The Forest Time Machine. Global climate change scenarios based on two emission scenarios and one general circulation model were downscaled to the regional level. The modified WINDA model was used to calculate the sensitivity of the forest to wind and the probability of wind damage for individual forest stands for the periods 2011–2041 and 2071–2100 and for a control period 1961–1990. This was done while taking into account effects on stability of the forest from expected changes in the occurrence of ground frost. Increasing sensitivity of the forest to wind was indicated for both study areas when adhering to recommended management rules of today. Adding also a changed wind climate further increased the probability of wind damage. Calculated probabilities of wind damage were generally higher in the southern study area than in the northern one and were explained by differences in wind climate and the state of the forests, for example with respect to tree species composition. The indicated increase in sensitivity of the forest to wind under the current management regime, and possibly increasing windiness, motivate further analysis of the effects of different management options on the probability of wind damage and what modifications of Swedish forest management are possibly warranted.
  •  
8.
  • Blennow, Kristina, et al. (författare)
  • Potential climate change impacts on the probability of wind damage in a south Swedish forest
  • 2010
  • Ingår i: Climatic Change. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0165-0009 .- 1573-1480. ; 99, s. 261-278
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • We estimated how the possible changes in wind climate and state of the forest due to climate change may affect the probability of exceeding critical wind speeds expected to cause wind damage within a forest management unit located in Southern Sweden. The topography of the management unit was relatively gentle and the forests were dominated by Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.). We incorporated a model relating the site index (SI) to the site productivity into the forest projection model FTM. Using estimated changes in the net primary production (NPP) due to climate change and assuming a relative change in NPP equal to a relative change in the site productivity, we simulated possible future states of the forest under gradual adjustment of SI in response to climate change. We estimated changes in NPP by combining the boreal-adapted BIOMASS model with four regional climate change scenarios calculated using the RCAO model for the period 2071-2100 and two control period scenarios for the period 1961-1990. The modified WINDA model was used to calculate the probability of wind damage for individual forest stands in simulated future states of the forest. The climate change scenarios used represent non-extreme projections on a 100-year time scale in terms of global mean warming. A 15-40% increase in NPP was estimated to result from climate change until the period 2071-2100. Increasing sensitivity of the forest to wind was indicated when the management rules of today were applied. A greater proportion of the calculated change in probability of wind damage was due to changes in wind climate than to changes in the sensitivity of the forest to wind. While regional climate scenarios based on the HadAM3H general circulation model (GCM) indicated no change (SRES A2 emission scenario) or a slightly reduced (SRES B2 emission scenario) probability of wind damage, scenarios based on the ECHAM4/OPYC3 GCM indicated increased probability of wind damage. The assessment should, however, be reviewed as the simulation of forest growth under climate change as well as climate change scenarios are refined.
  •  
9.
  • Egenvall, Agneta, et al. (författare)
  • Days-lost to training and competition in relation to workload in 263 elite show-jumping horses in four European countries
  • 2013
  • Ingår i: Preventive Veterinary Medicine. - : Elsevier BV. - 0167-5877 .- 1873-1716. ; 112, s. 387-400
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Orthopaedic, or other, injuries in sports medicine can be quantified using the ‘days-lost to training’ concept. Both the training regimen and the surface used in training and racing can affect the health of racehorses. Our aim was to associate ‘days-lost to training’ in elite-level show-jumpers to horse characteristics, training and management strategies, and the time spent working on various training and competition surfaces. We designed a longitudinal study of professional riders in four European countries. Data were recorded using training diaries. Reasons for days-lost were classified into non-acute and acute orthopaedic, medical, hoof-related, and undefined. We produced descriptive statistics of training durations, relative to type of training, surfaces used, and days-lost. We created zero-inflated negative-binomial random-effects models using the overall days-lost as outcome. In the whole dataset, duration variables related to training surfaces were analysed as independent. The Swedish data only were also used to test whether duration variables were related to competition surfaces. Thirty-one riders with 263 horses provided data on 39,028 days at risk. Of these, 2357 (6.0%) were days-lost (55% and 22% of these were due to non-acute and acute orthopaedic injuries, respectively) in 126 horses. In the all-country model, controlling for season, a significant variable was country. Switzerland and the UK had lower incidence-rate ratios (IR) compared to Sweden (IRs 0.2 and 0.03, respectively). Horses with previous orthopaedic problems had almost a doubled IR (1.8) of days-lost due to orthopaedic injury, compared to baseline. If the horse had jumping training more than 1 minute per day at risk the IRs were 6.9-7 (compared to less than this amount of time); this was, however, likely an effect of a small baseline. Variation in training was a protective factor with a dose-response relationship; the category with the highest variation had an IR of 0.1. In the Swedish model, controlling for season, there was an association of year (IR 2.8 year 2010). Further, if the horse rested >17-25% of the days at risk, or >33% of the DAR2, had IRs 3.5 and 3,0, compared to less time. Horses ≥6 years had IRs of 1.8-2.0, compared to younger horses. Limited training use of sand surface was a risk-factor (IR 2.2; >4≤12 min/day at risk), compared to not training on sand. Training/competing on sand-wood was a protective factor (IRs 0.4-0.5) compared to not using this surface.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 31
Typ av publikation
tidskriftsartikel (19)
rapport (8)
konferensbidrag (2)
doktorsavhandling (1)
bokkapitel (1)
Typ av innehåll
refereegranskat (21)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (9)
populärvet., debatt m.m. (1)
Författare/redaktör
Andersson, Mikael (10)
Andersson, Roger (2)
Viketoft, Maria (2)
Lunneryd, Sven-Gunna ... (2)
Hedenqvist, Mikael S ... (2)
Andersson, Magnus (1)
visa fler...
Andersson, Kjell (1)
Karlsson, Magnus (1)
Boqvist, Sofia (1)
Altskär, Annika (1)
Lindbladh, Matts (1)
Andersson, Göran (1)
Lindblad-Toh, Kersti ... (1)
Nilsson, Hans (1)
Mo, Kerstin (1)
Bergström, Lena (1)
Karlsson, Martin (1)
Flöhr, Adam (1)
Sköld, Mattias (1)
Thylén, Lars (1)
Andersson, Lars (1)
Plivelic, Tomás S. (1)
Bergström, Ulf (1)
Axenrot, Thomas (1)
Beier, Ulrika (1)
Bergenius, Mikaela (1)
Casini, Michele (1)
Degerman, Erik (1)
Edsman, Lennart (1)
Florin, Ann-Britt (1)
Lingman, Anna (1)
Lundström, Karl (1)
Lövgren, Johan (1)
Petersson, Erik (1)
Sandström, Alfred (1)
Sjöstrand, Bengt (1)
Sundelöf, Andreas (1)
Wickström, Håkan (1)
Hedhammar, Åke (1)
Fall, Tove, 1979- (1)
Menzel, Uwe (1)
Ahmed, Sheikh Ali, S ... (1)
Appelberg, Magnus (1)
Ovegård, Maria (1)
Dannewitz, Johan (1)
Hammar, Johan (1)
Palm, Stefan (1)
Ragnarsson Stabo, He ... (1)
Werner, Malin (1)
Pleijel, Håkan, 1958 (1)
visa färre...
Lärosäte
Sveriges Lantbruksuniversitet (22)
RISE (6)
Linnéuniversitetet (5)
Karolinska Institutet (4)
Göteborgs universitet (2)
Kungliga Tekniska Högskolan (2)
visa fler...
Uppsala universitet (2)
Stockholms universitet (2)
Lunds universitet (2)
Chalmers tekniska högskola (1)
Havs- och vattenmyndigheten (1)
visa färre...
Språk
Engelska (24)
Svenska (7)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (9)
Teknik (6)
Samhällsvetenskap (3)
Medicin och hälsovetenskap (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy