SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Andersson Mikael) ;pers:(Eriksson Mikael)"

Sökning: WFRF:(Andersson Mikael) > Eriksson Mikael

  • Resultat 1-10 av 29
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Andersson, Sofia Lovisa, et al. (författare)
  • Långtidsförsök med membranbioreaktor för förbättrad avloppsvattenrening i kombination med kompakt slambehandling
  • 2023
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Henriksdals reningsverk i Stockholm byggs nu ut och om för ökad kapacitet (från 0,8 till 1,6 miljoner PE) och för förbättrad reningsgrad (6 mg TN/l, 0,20 mg TP/L, 5 mg BOD7/l). Projektet inkluderar uppgradering av den befintliga konventionella aktivslamprocessen till en ny membranbioreaktorprocess (MBR) med mer än 1,6 m2 installerad membranyta.Det inkluderar även utökad förbehandling och ett nytt steg för primärslamförtjockning. Termofil rötning av tjockt slam (~6 % TS) vid hög organisk belastning och relativt låg uppehållstid kommer ersätta dagens mesofila rötning.För att öka kunskapen om MBR-teknik i nordiskt klimat har Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) och IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört långtidsstudier på en membranprocess i pilotskala på FoU-anläggningen Hammarby Sjöstadsverk, som ligger i anslutning till Henriksdals reningsverk. MBR-piloten togs i drift 2013 och byggdes om till sin nuvarande utformning under 2016. År 2017 kompletterades MBR-piloten med en slamlinje för att kunna studera olika aspekter av slamrötning.Under 2021 kördes MBR-piloten med ett fast inflöde på 4,1 m3/h, vilket är 37 % högre än det designade medelflödet, med externt tillförskaffad glycerol och internt producerad VFA-kolkälla för efterdenitrifikation.Aluminium (PAX) användes i stället för trevärt järn (PIX) som komplement till tvåvärt järn (FeSO4) för fosforutfällning. Detta gjordes för att testa driftstrategin för den första MBR-linjen i Henriksdals reningsverk. Medelhalter av kväve och fosfor i utgående vatten var 3,9 mg TN/L respektive 0,07 mg TP/L, vilket innebär att utsläppsvärden uppfylldes även i år. För att uppnå detta krävdes 8,6 g Fe2+/m3 och 0,9 g Al3+/m3.Under försök med fluxförhöjare tillsattes totalt 17,8 g järn (Fe2++ Fe3+)/m3. Glyceroldosen motsvarade 17,3 g COD/m3, och för användning av internt producerad VFA motsvarande dosen 15,5 g COD/m3. Den något högre förbrukningen av fosforfällningskemikalier jämfört med 2020, 1,29 mol metall per mol avlägsnad fosfor, berodde främst på en lägre bio-P aktivitet under 2021. År 2021 var fosforsläppshastigheten mycket låg under våren, ex. < 1 g PO4-P/kg VSS,h i juni men återhämtade sig under sommaren med t.ex. 5,5 g PO4-P/kg VSS,h i juli, efter att doseringen av skumdämpare stoppades.Järn- och aluminiumhalten i det aktiva slammet var 6,2 respektive 0,7 %. Genomsnittlig total slamålder under 2021 var 17,2 dagar och luftad medelslamålder var 7 dagar. Nitrifikation var alltid komplett med utgående ammoniumkoncentrationer under 2 mg/L, förutom vecka 25.Tester med användning av internt producerad VFA som kolkälla visade att den specifika COD-förbrukningen var nästan densamma som för glycerol när man jämförde årsgenomsnittet från 2021 och 2020. Utgående nitrat och total kvävereduktion var liknande under försöket med VFA som resten av året, då glycerol användes.Liksom tidigare år rengjordes membranen i membrantank 1 (MT1) med oxalsyra och membranen i MT2 med citronsyra. Båda membranen rengjordes också med natriumhypoklorit. Membranen kördes med ett genomsnittligt flux på 21 till 25 L/(m2·h), men med startvecka 25 testades fullskaledesignens maximala nettoflux på 30 L/(m2·h) i piloten under 25 veckor. Netto-TMP varierade mellan 49 och 218 mbar för MT1 och mellan 51 och 146 mbar för MT2. TMP reducerades efter varje återhämtningsrengöring (RC) med hypoklorit, men effekten varade inte länge. Permeabiliteten var generellt över 200 L/(m2·h·bar) under hela 2021–2022 för båda membranen. Återhämtningsrengöringar gjordes två gånger med hypoklorit och en gång med syror under 2021. Under 2022 genomfördes en slutlig RC, först med hypoklorit sedan med syror. Den första RC för MT1 resulterade i en tydlig ökning av permeabiliteten efter rengöring. För MT2 var den största ökningen av permeabiliteten resultatet av en citronsyra-MC (en vecka efter hypoklorit-RC).Följande RC i slutet av 2021 och i mars 2022 hade tydliga men mindre positiva inverkan på permeabiliteten. Före den första RC var permeabiliteten högre för MT1 (rengöras med oxalsyra) jämfört med MT2 (rengöras med citronsyra). Efter de första RC hade båda membranen liknande permeabilitet. Som ett resultat av den tuffa driftstrategin från vecka 25 2021 minskade permeabiliteten ganska snabbt efter RC. MT2 nådde en stabil nivå runt 250-300 L/(m2·h·bar) medan MT1 sjönk ytterligare till som lägst 200 L/(m2·h·bar).Utsläpp av klorerade föreningar mättes under den slutliga återställningsrengöringen med natriumhypoklorit. Utsläppsprocessen var långsammare än förväntat och generellt sett observerades inga tydliga tecken på dämpning av utsläppen under provtagningens 21 timmar. Även om sammansatta prover på flera timmar under natten inte ger tillräckligt med detaljer, drogs slutsatsen att utsläppen kan vara skadliga under hela RC-processen ur ett exponeringsperspektiv. Exempelvis nådde trikloramin sin topp vid 36 gånger den rekommenderade gränsen, klorgas vid 73 % av korttidsexponeringsgränsen (15 min exponering) och kloroform vid 9 % av den yrkesmässiga exponeringsgränsen (genomsnittlig arbetsdag på 8 timmar).För att följa upp tidigare mätningar av växthusgaserna lustgas (N2O) och metan (CH4) genomfördes en ny mätkampanj under flera månader i 2021. Generellt sett var utsläppen som observerades 2021 betydligt högre än i tidigare kampanjer och särskilt höga N2O-utsläpp från membrantanken kunde observeras. Någon tydlig orsak kunde inte identifieras men den högre inkommande belastningen med bibehållna reningskrav och ett "bättre" provtagningsupplägg kan delvis vara en förklaring.I samarbete med Kemira genomfördes tester med en fluxförhöjande produkt (flux enhancer). Ingen uppenbar positiv eller negativ förändring i permeabiliteten på grund av dosering av fluxförhöjare kunde dock identifieras utifrån de kontinuerliga processparametrar som övervakades och vanliga variationer i permeabilitet samt effekten av membranrengöring.Eftersom skumbildning är ett vanligt fenomen i MBR-anläggningar genomfördes tester med ett skumdämpande medel som doserades i pulser och kontinuerligt till den biologiska behandlingen under perioden med kraftig skumbildning (mars-juni). Även om skumning inte upphörde helt så kunde en god minskning och kontroll av skumning uppnås. En optimal effekt konstaterades vid en kontinuerlig dos på > 10 ppm. Men även om produkten har visat sig ha en positiv effekt på skumning i MBR-piloten, framstår inte en permanent användning i fullskala som ekonomiskt genomförbar på grund av den höga förbrukningen.Tester med reducerat RAS-flöde från 4×Qin enligt design till 2×Qin syftade till att minska energiförbrukningen. Ett minskat RAS-flöde skulle dock innebära en ökad slamkoncentration i membrantankarna, vilket kan ha negativa effekter på membranets prestanda med mer igensättning, vilket i sin tur kan leda till ökad luftning för membranrengöring och behov av tätare membrantvättar. Projektgruppen kunde dock inte observera några negativa effekter av det minskade RAS-flödet på membranets prestanda.Under 2021 genomfördes tester med övergång från mesofil till termofil rötning, avvattning av rötslam efter mesofil och termofil rötning, samt termofil rötning vid hög organisk belastning (OLR) och låg hydraulisk uppehållstid (HRT) i slampiloten. Resultat visar att övergången från mesofil till termofil rötning kan ske utan större problem om den organiska belastningen minskades lite vid den mest kritiska temperaturen och att stabil drift uppnåddes efter 10-12 dagar. Att utvärdera avvattningen av mesofilt och termofilt rötat slam var svårare och inga tydliga skillnader kunde observeras. En slutsats var dock att de metoder som användes för att bestämma avvattningsbarhet eller optimal polymerdos inte framstår som tillförlitliga. Försök med hög organisk belastning vid termofil rötning visade att rötkammarens prestanda kunde bibehållas upp till en OLR på cirka 4 kg VS/m3, d och en HRT på 12 d. När belastningen ökades ytterligare och HRT minskade, minskade prestandan vad gäller utrötningsgrad och biogas-/metanproduktion, även om själva reaktordriften fortfarande var stabil.Den totala resursåtgången i piloten visade att konsumtionen av glycerol var densamma som för den framtida Henriksdalsdesignen, även om kvävebelastningen i piloten var 21 % högre och den genomsnittliga totala kvävekoncentrationen i utgående vatten var med 3,9 mg TN/L lägre än design på 6 mg TN/L. Järn-/metallförbrukningen var också 73 % av den framtida Henriksdalsdesignen, även om fosforbelastningen till piloten var cirka 50 % högre jämfört med designvärden och utgående fosfatkoncentrationerna låg under målkoncentrationen. Detta förklaras främst av EBPR-aktiviteten i pilotprojektet. Dessutom var förbrukningen av rengöringskemikalier lägre än den framtida Henriksdalsdesignen även om inflödet till piloten var 30 % högre än designen.
  •  
2.
  •  
3.
  • Gabrielson, Marike, et al. (författare)
  • Inclusion of Endogenous Plasma Dehydroepiandrosterone Sulfate and Mammographic Density in Risk Prediction Models for Breast Cancer
  • 2020
  • Ingår i: Cancer Epidemiology, Biomarkers and Prevention. - : American Association For Cancer Research (AACR). - 1055-9965 .- 1538-7755. ; 29:3, s. 574-581
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: Endogenous hormones and mammographic density are risk factors for breast cancer. Joint analyses of the two may improve the ability to identify high-risk women.Methods: This study within the KARMA cohort included pre-diagnostic measures of plasma hormone levels of dehydroepiandrosterone (DHEA), its sulfate (DHEAS), and mammographic density in 629 cases and 1,223 controls, not using menopausal hormones. We evaluated the area under the receiver-operating curve (AUC) for risk of breast cancer by adding DHEA, DHEAS, and mammographic density to the Gail or Tyrer-Cuzick 5-year risk scores or the CAD2Y 2-year risk score.Results: DHEAS and percentage density were independently and positively associated with breast cancer risk (P = 0.007 and P < 0.001, respectively) for postmenopausal, but not premenopausal, women. No significant association was seen for DHEA. In postmenopausal women, those in the highest tertiles of both DHEAS and density were at greatest risk of breast cancer (OR, 3.5; 95% confidence interval, 1.9-6.3) compared with the lowest tertiles. Adding DHEAS significantly improved the AUC for the Gail (+2.1 units, P = 0.008) and Tyrer-Cuzick (+1.3 units, P = 0.007) risk models. Adding DHEAS to the Gail and Tyrer-Cuzick models already including mammographic density further increased the AUC by 1.2 units (P = 0.006) and 0.4 units (P = 0.007), respectively, compared with only including density.Conclusions: DHEAS and mammographic density are independent risk factors for breast cancer and improve risk discrimination for postmenopausal breast cancer.Impact: Combining DHEAS and mammographic density could help identify women at high risk who may benefit from individualized breast cancer screening and/or preventive measures among postmenopausal women.
  •  
4.
  • Gabrielson, Marike, et al. (författare)
  • Inclusion of Plasma Prolactin Levels in Current Risk Prediction Models of Premenopausal and Postmenopausal Breast Cancer
  • 2018
  • Ingår i: JNCI CANCER SPECTRUM. - : OXFORD UNIV PRESS. - 2515-5091. ; 2:4
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: Circulating plasma prolactin is associated with breast cancer risk and may improve our ability to identify high-risk women. Mammographic density is a strong risk factor for breast cancer, but the association with prolactin is unclear. We studied the association between breast cancer, established breast cancer risk factors and plasma prolactin, and improvement of risk prediction by adding prolactin. Methods: We conducted a nested case-control study including 721 breast cancer patients and 1400 age-matched controls. Plasma prolactin levels were assayed using immunoassay and mammographic density measured by STRATUS. Odds ratios (ORs) were calculated by multivariable adjusted logistic regression, and improvement in the area under the curve for the risk of breast cancer by adding prolactin to established risk models. Statistical tests were two-sided. Results: In multivariable adjusted analyses, prolactin was associated with risk of premenopausal (OR, top vs bottom quintile = 1.9; 1.88 (95% confidence interval [CI] = 1.08 to 3.26) but not with postmenopausal breast cancer. In postmenopausal cases prolactin increased by 10.6% per cBIRADS category (P-trend = .03). In combined analyses of prolactin and mammographic density, ORs for women in the highest vs lowest tertile of both was 3.2 (95% CI = 1.3 to 7.7) for premenopausal women and 2.44 (95% CI = 1.44 to 4.14) for postmenopausal women. Adding prolactin to current risk models improved the area under the curve of the Gail model (+2.4 units, P = .02), Tyrer-Cuzick model (+3.8, P = .02), and the CAD2Y model (+1.7, P = .008) in premenopausal women. Conclusion: Circulating plasma prolactin and mammographic density appear independently associated with breast cancer risk among premenopausal women, and prolactin may improve risk prediction by current risk models.
  •  
5.
  • Anderberg, B, et al. (författare)
  • The design of a 3 GHz thermionic RF-gun and energy filter for MAX-lab
  • 2002
  • Ingår i: Nuclear Instruments & Methods in Physics Research. Section A: Accelerators, Spectrometers, Detectors, and Associated Equipment. - 0167-5087. ; 491:1-2, s. 307-313
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A new pre-injector has been designed for the MAX-laboratory. It consists of an RF-gun and a magnetic energy filter. The newly designed RF-gun geometry will be operated at 3 GHz in the thermionic mode using a BaO cathode. The pre-injector will provide a 2.3 MeV electron beam in 3 ps micro pulses to a new injector system currently under construction. (C) 2002 Elsevier Science B.V. All rights reserved.
  •  
6.
  •  
7.
  • Andersson, Åke, et al. (författare)
  • An RF-gun-driven recirculated linac as injector and FEL driver
  • 2000
  • Ingår i: Nuclear Instruments & Methods in Physics Research. Section A: Accelerators, Spectrometers, Detectors, and Associated Equipment. - 0167-5087. ; 445:1-3, s. 413-421
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)
  •  
8.
  •  
9.
  • Andersson, Åke, et al. (författare)
  • Landau cavities at MAX II
  • 1998
  • Ingår i: Nuclear Instruments & Methods in Physics Research. Section A: Accelerators, Spectrometers, Detectors, and Associated Equipment. - 0167-5087. ; 416:2-3, s. 465-474
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Passive Landau cavities have been built, installed and taken into regular operation in the MAX II ring. The purpose of the Landau damping system is twofold: to decrease the energy spread of the beam induced by coupled bunch oscillations and to increase the Touschek life-time. The cavities are of the pillbox type operated at 1500 MHz, the third harmonic of the main RF. This paper describes the design, tuning and operational results of the cavities.
  •  
10.
  • Andersson, Åke, et al. (författare)
  • Positron production for ESRF
  • 1988
  • Ingår i: Nuclear Instruments & Methods in Physics Research. Section A: Accelerators, Spectrometers, Detectors, and Associated Equipment. - : Elsevier BV. - 0167-5087 .- 0168-9002. ; 267:1, s. 15-21
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In this report, we first discuss some different pre-injector possibilities for the ESRF booster synchrotron, using estimated machine performances. We then focus on the commercially available linac schemes carrying out more detailed calculations. We also look into the possibility of recyling the particles through the linacs.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 29
Typ av publikation
konferensbidrag (15)
tidskriftsartikel (12)
samlingsverk (redaktörskap) (1)
rapport (1)
Typ av innehåll
refereegranskat (20)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (8)
populärvet., debatt m.m. (1)
Författare/redaktör
Andersson, Åke (19)
Werin, Sverker (14)
Lindgren, Lars-Johan (11)
Malmgren, Lars (11)
Thorin, Sara (7)
visa fler...
Johansson, Martin (6)
Kumbaro, Dionis (6)
Lindau, Filip (6)
Ahlbäck, Jonny (5)
Fernandes Tavares, P ... (5)
Demirkan, Medine (4)
Sjöström, Magnus (4)
Lilja, Per (3)
Czene, Kamila (3)
Hall, Per (3)
Olsson, David (3)
Andersson, Joel (3)
Mansten, Erik (3)
Bergquist, Jonas (2)
Ubhayasekera, Kumari (2)
Al Dmour, Eshraq (2)
Larsson, Jörgen (2)
Curbis, Francesca (2)
Biedron, Sandra (2)
Tagger, Jüri (2)
Andersson, Therese M ... (1)
Mukhtar-Landgren, Da ... (1)
Isaksson, Lennart (1)
Knaggård, Åsa (1)
Lindgren, Johan (1)
Einfeld, Dieter (1)
Törnberg, Sven (1)
Hansen, Tue (1)
Bengtsson, Johan (1)
Andersson, Rickard (1)
Anderberg, B. (1)
Andersson, Å (1)
Lindgren, L. J. (1)
Werin, S. (1)
Arvidsson, Malin (1)
Andersson, Sofia (1)
Andersson, Sofia Lov ... (1)
Karlsson, Jesper (1)
Baresel, Christian (1)
Bornold, Niclas (1)
Fujikawa, Mayumi Nar ... (1)
Carranza Muno, Andre ... (1)
Yang, Jing-Jing (1)
Freund, Henry (1)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (24)
Karolinska Institutet (3)
Uppsala universitet (2)
Örebro universitet (1)
IVL Svenska Miljöinstitutet (1)
Språk
Engelska (27)
Svenska (2)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (22)
Medicin och hälsovetenskap (2)
Teknik (1)
Samhällsvetenskap (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy