| 1. |
- Andersson, Lars, et al.
(författare)
-
Vässa växtskyddet för framtidens klimat – hur vi förebygger och hanterar ökade problem i ett förändrat klimat : Metodutveckling för fortlöpande inventering av ogräsflorans sammansättning
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning återkommande inventeringar av jordbruksmarkens ogräsflora är av stor betydelse för att på ett tidigt stadium upptäcka förändringar i förekomst av en viss art. I vissa fall kan det också ge underlag för att förklara hur ogräsfloran påverkas av t.ex. klimatförändringar och ändrade odlingsåtgärder. Syftet med denna rapport är att den ska utgöra ett beslutsunderlag för att välja metod för uppföljande inventering av ogräsfloran. Som underlag för de två förslag vi presenterar har vi i) sammanställt och värderat tidigare erfarenheter, främst från Danmark och Finland, ii) med hjälp av befintliga och nyinsamlade data, beräknat statistisk styrka samt tidsåtgång, och iii) beräknat kostnader för ogräsinventeringarna. I Danmark har tre ogräsinventeringar genomförts sedan 1960-talet, i kampanjer under 3-7 år. Vid sista tillfället ingick 240 gårdar och 11 grödor. På varje fält inventerades 10 obehandlade rutor. Inventeringen kunde genomföras relativt snabbt eftersom frekvens i provytorna enbart baserades på förekomst/icke-förekomst. En nackdel är de långa uppehållen mellan kampanjerna, 11-17 år, och vidare är urvalet av fält inte väl definierat. I Finland har fyra inventeringar genomförts, i 3- till 4-åriga kampanjer. Här har man koncentrerat sig på en typ av gröda (vårsäd) men istället lagt stora resurser på vägning av biomassa och jordprovtagning samt insamlande av kringdata. Värdet av denna arbetskrävande metod kan dock ifrågasättas, eftersom mycket av dessa data bara har använts i begränsad omfattning. Utifrån våra nordiska kollegors resultat och erfarenheter beslöt vi att testa den statistiska styrkan i en metod som utgör en variant av den danska, baserad på registrering av enbart förekomst/icke-förekomst i provytor. Styrkeanalyserna gjordes huvudsakligen i syfte att besvara frågeställningen: Givet en viss variation i data, hur många fält behövs för att detektera en given förändring med önskad statistisk säkerhet? Genom analys av äldre data samt data från nygjord inventering fick vi fram siffror på mellanfältsvariation för ett antal vanliga ogräsarter. En tydlig slutsats var att variationen i förekomst mellan fälten är betydligt större än variationen inom fälten. Antalet inventerade fält är alltså viktigare än antalet inventeringsrutor per fält för att kunna upptäcka en förändring i förekomst. Ett exempel från den statistiska analysen för en art med relativt stor mellanfältsvariation: Om förekomsten i provytorna ökar från 10% till 20% under ett år, krävs provtagning av 106 fält för att i 95 fall av 100 kunna påvisa denna ökning som signifikant (på 5%-nivån). är ökningen från 10% till 40% räcker det med 15 fält för att uppnå samma statistiska säkerhet. Rimligtvis ökar säkerheten om inventeringarna återkommer årligen, och framför allt finns då möjligheten att snabbare kunna detektera en effekt jämfört med om kampanjer genomförs. Utformandet av en resurseffektiv och tillförlitlig metod förutsätter ett antal val vad gäller urval och omfattning: 4 Vi anser att det finns två huvudalternativ för urval av fält; i) Växtskyddscentralens prognosrutor (Alternativ 1 nedan), och ii) slumpvis utvalda gårdar men med en jämn fördelning inom regioner (Alternativ 2). Inventering bör återkomma på samma gård, medan fältvalet avgörs av grödan. Vi rekommenderar notering av endast frekvens i provytor, eftersom (i) det är en mycket snabb metod, som genererar data som (ii) är mindre känsliga för inventeringstidpunkt på säsongen, och (iii) mindre beroende av årsmån och gröda. Det är önskvärt att inventera både behandlat och obehandlat om resurserna finns. Det kan ske genom i) inventering av obehandlade rutor i fält med Växtskyddcentralens prognosrutor, eller ii) avtala med lantbrukaren/sprutföraren att stänga av sprutan för en viss yta. Vad gäller inventeringsfrekvensen rekommenderar vi årliga inventeringar. Ett system baserat på kampanjer kan inte generera någon kunskap förrän andra omdrevet slutförts, medan en årlig inventering kan analyseras redan efter andra säsongen. Vidare, om ett system skall kunna fungera som ”alarmklocka”, är årliga inventeringar motiverat eftersom mycket kan hända mellan kampanjerna. årliga inventeringar möjliggör också att upprätthålla kompetens och en fungerande organisation för fältarbete, datahantering och rapportering. Inventeringen föreslås begränsad till höstsäd och vårsäd. Finns det ekonomiskt utrymme för att inkludera ytterligare någon gröda föreslår vi någon oljeväxt, och/eller någon gröda med avvikande konkurrensförmåga, som till exempel majs. Vi förordar att inventeringarna utförs i tre regioner: Skåne, Västergötland/östergötland och Mälardalen. Det motiveras av i) att det är betydande odlingsområden, och ii) att det innebär en gradient vad gäller temperatur och nederbörd. Ett relativt litet stickprov beräknas räcka för att ge en representativ bild av ett fälts artsammansättning. I provinventeringen beräknades tiden till ca 1h/fält (12 rutor). Den största tidsåtgången består i resorna mellan fält/gårdar. Om valet står mellan ett stort antal fält med 5 provytor per fält, och färre fält med 10 provytor, rekommenderar vi det första alternativet. Följande data MåSTE registreras: Koordinater; gröda; ekologisk/konventionell. Följande data BöR registreras: Jordart; förfrukt; förförfrukt; vall/ej vall i växtföljden; plöjningsfrekvens (t.ex. plöjning X år av fem); herbicidbehandlingsfrekvens (behandling X år av fem); skördestatistik för området; väderdata. De två sistnämnda inhämtas i efterhand. Slutsatserna från arbetet summeras i nedanstående två alternativ till metod för ogräsinventering. På grund av svårigheten att kunna förutsäga eventuella problem i inventeringsmetodiken, föreslår vi att båda alternativen testas under en prövotid på två år, förslagsvis begränsat till en region. Det skapar möjlighet att bedöma kostnad, kvalitet, tillförlitlighet och eventuella problem. Jämförelsen mellan de två alternativen ger möjlighet att svara på frågan vilket alternativ som är mest kostnadseffektivt. 5 Alternativ 1 – Inventering i växtskyddscentralernas utökade prognos- och varningsrutor Regelbundenhet: Inventeringarna utförs årligen. Inventeringarna startar vid stråsädens axgång och genomförs inom 3 veckor. Omfattning: 2 grödor (vårsäd, höstsäd) x 3 regioner (Skåne län, Västra Götalands län + västra delen av östergötlands län, samt Uppsala län + Västmanlands län) x 50 fält (eller det antal fält som är tillgängliga, dock maximalt 50; Stor geografisk spridning bör eftersträvas). Föreslagen regionsindelning har styrts av förväntad tillgång till lämpliga prognosrutor. Inventeringarna utförs i Växtskyddscentralernas prognosrutor, vilka förlängs med en sträcka på 25 m som ej behandlas med herbicider. Eventuellt måste de herbicidfria rutorna placeras med visst avstånd från prognosrutorna för att förekomsten av skadeinsekter inte ska påverkas. Metodik: Inventeringarna genomförs genom artvis registrering av förekomst/ickeförekomst i 10 herbicidfria, och i förekommande fall 10 besprutade, inventeringsrutor (á 0,25 m2) per fält. Inventeringarna görs av växtskyddscentralernas personal i samband med annan inventering, efter gemensam introduktion i början av inventeringsperioden. En koordinator med övergripande ansvar för inventeringsprogrammet informerar lantbrukaren och Växtskyddscentralernas personal, utbildar inventerarna och samlar in befintlig kringdata. Alternativ 2 – Inventering i sprutfria rutor i strategiskt valda fält Regelbundenhet: Inventeringarna utförs årligen. Inventeringarna startar vid stråsädens begynnande axgång och genomförs under 2 veckor. Omfattning: 2 grödor (vårsäd, höstsäd) x 3 regioner (Skåne, Västergötland alt. östergötland, Mälardalen) x 75 fält = totalt 450 fält. I dessa 450 fält inventeras såväl obehandlade rutor i som intilliggande behandlade rutor. Om möjligt inventeras vårsäd och höstsäd hos samma lantbrukare för att spara administrationskostnad och restid. Metodik: Inventeringarna genomförs genom artvis registrering av förekomst/ickeförekomst i 10 herbicidfria, och i förekommande fall 10 besprutade, inventeringsrutor (á 0,25 m2) per fält. En koordinator med övergripande ansvar för inventeringsprogrammet gör ett urval av inventeringsfält, förslagsvis i samråd med t.ex. Hushållningssällskapens individuella rådgivare. Koordinatorn har också ansvar för kontakt med och information till lantbrukare/sprutförare, kontakt med och utbildning av inventerare samt insamling av kringdata. Inventeringarna utförs av tre inventerare per region med gemensam introduktion i början av inventeringsperioden.
|
|
| 2. |
- Hakonen, Aron, 1970, et al.
(författare)
-
Detection of nerve gases using surface-enhanced Raman scattering substrates with high droplet adhesion
- 2016
-
Ingår i: Nanoscale. - : Royal Society of Chemistry (RSC). - 2040-3372 .- 2040-3364. ; 8:3, s. 1305-1308
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Threats from chemical warfare agents, commonly known as nerve gases, constitute a serious security issue of increasing global concern because of surging terrorist activity worldwide. However, nerve gases are difficult to detect using current analytical tools and outside dedicated laboratories. Here we demonstrate that surface-enhanced Raman scattering (SERS) can be used for sensitive detection of femtomol quantities of two nerve gases, VX and Tabun, using a handheld Raman device and SERS substrates consisting of flexible gold-covered Si nanopillars. The substrate surface exhibits high droplet adhesion and nanopillar clustering due to elasto-capillary forces, resulting in enrichment of target molecules in plasmonic hot-spots with high Raman enhancement. The results may pave the way for strategic life-saving SERS detection of chemical warfare agents in the field.
|
|
| 3. |
- Molin, Mikael, 1973, et al.
(författare)
-
Protein kinase A controls yeast growth in visible light
- 2020
-
Ingår i: BMC Biology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1741-7007. ; 18:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: A wide variety of photosynthetic and non-photosynthetic species sense and respond to light, having developed protective mechanisms to adapt to damaging effects on DNA and proteins. While the biology of UV light-induced damage has been well studied, cellular responses to stress from visible light (400–700 nm) remain poorly understood despite being a regular part of the life cycle of many organisms. Here, we developed a high-throughput method for measuring growth under visible light stress and used it to screen for light sensitivity in the yeast gene deletion collection. Results: We found genes involved in HOG pathway signaling, RNA polymerase II transcription, translation, diphthamide modifications of the translational elongation factor eEF2, and the oxidative stress response to be required for light resistance. Reduced nuclear localization of the transcription factor Msn2 and lower glycogen accumulation indicated higher protein kinase A (cAMP-dependent protein kinase, PKA) activity in many light-sensitive gene deletion strains. We therefore used an ectopic fluorescent PKA reporter and mutants with constitutively altered PKA activity to show that repression of PKA is essential for resistance to visible light. Conclusion: We conclude that yeast photobiology is multifaceted and that protein kinase A plays a key role in the ability of cells to grow upon visible light exposure. We propose that visible light impacts on the biology and evolution of many non-photosynthetic organisms and have practical implications for how organisms are studied in the laboratory, with or without illumination.
|
|
| 4. |
- Alin, David, 1984, et al.
(författare)
-
Reducing the EPEI-Time Using Discrete Event Simulation
- 2009
-
Ingår i: Proceedings of the 2009 Swedish Production Symposium. ; :2, s. 295-301
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- One of the cornerstones in LEAN production is ‘make to order’, which requires small batch sizes and, thus, short Every Part Every Interval (EPEI) times. EPEI-time is defined as the time it takes to produce all product variants, before the first variant in the cycle returns in the schedule. However, many companies are reluctant to reduce their EPEI-times due to the increased number of set-ups. This skepticism is also supported by parts of existing theory, while other research contributions mean that companies often can reduce batch-sizes without affecting productivity. This paper presents a case study which uses discrete event simulation (DES) to evaluate the relation between EPEI-time and productivity. The results show that it is possible to reduce the EPEI-time and still maintain productivity and service levels to customers, without any investments. Increased variation in the production schedule evened out the load among the machines and, hence, the time lost in set-ups was gained in more parallel work.
|
|
| 5. |
- Andersson, Bengt, 1947, et al.
(författare)
-
Computational fluid dynamics for engineers
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- © B. Andersson, R. Andersson, L. Håkansson, M. Mortensen, R. Sudiyo, B. vanWachem, L. Hellstr ¨om 2012. Computational fluid dynamics, CFD, has become an indispensable tool for many engineers. This book gives an introduction to CFD simulations of turbulence, mixing, reaction, combustion and multiphase flows. The emphasis on understanding the physics of these flows helps the engineer to select appropriate models to obtain reliable simulations. Besides presenting the equations involved, the basics and limitations of the models are explained and discussed. The book combined with tutorials, project and power-point lecture notes (all available for download) forms a complete course. The reader is given hands-on experience of drawing, meshing and simulation. The tutorials cover flow and reactions inside a porous catalyst, combustion in turbulent non-premixed flow, and multiphase simulation of evaporation spray respectively. The project deals with design of an industrial-scale selective catalytic reduction process and allows the reader to explore various design improvements and apply best practice guidelines in the CFD simulations.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andersson, Mikael, et al.
(författare)
-
Problem solving, reflection and lifelong learning in the junction between theory and practice
- 2022
-
Ingår i: International Conference on Work Integrated Learning. - Trollhättan : University West. - 9789189325302 ; , s. 80-80
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 2002 University West was commissioned by the government to develop forms for work integrated learning (WIL) as part of the work with pedagogical renewal of higher education. As a result of this assignment, WIL is now a deeply rooted philosophy and cornerstone of the university but also the main principle for pedagogical approach. We believe that knowledge, both theoretical and practical, is acquired everywhere and not only in institutions of higher learning. In other words, we are striving to connect university studies with everyday work life and the surrounding society. The purpose of this paper is to describe and evaluate a strategy for improving student awareness and skills for problem solving, reflection and lifelong learning in the junction between theory and practice. At the center of our focus are students from our bachelor's degree programme 3D-animation and visualization and a course on simulation and particle based effects. This is a challenging subject to teach since knowledge, tools and process is evolving rapidly and we rewrite the course curricula every year. The strategy consists of adding five themes focused on reflection and problem solving spread over the weeks of the course, in addition to the more direct subject-related areas. For each theme the students recieved reading material giving an overview of each theme, and then reflection based questions aimed at connecting the theme of each week to the subject of the course. The themes were Lifeling Learning, MoSCoW prioritisation, Schöns desriptions of design challenges and wicked problems and finally Fraylings ideas of Research through design and Schöns Conversation with the material. For the last week, the students wrote a summary of the entire course using the themes they had studied. At first there was some resistance among the students, and it was not easy for them to see the value of these assignments, instead their focus was on the more technical aspects of the course. However, as the course progressed a majority of the students started to see the point of these more reflective based assignments. One example where this became apparent was during the weekly presentations of the technical assignments. While some of the students still struggled with integrating the reflective assignments with the more technical parts of the course, others started to use the terminology and reasoning from the reflective assignments when talking about how they approached the problems they faced when solving the technical assignments. Having the students equipped with these new approaches also facilitated talking about problem solving and learning strategies, both during the course where this strategy was tested, as well as a subsequent course.The strategy was evaluated by analysing the written and oral presentations and reflections of the students, with special attention being paid to their problem solving and their strategies when approaching new technologies and tools. In addition to this, we also observed their reasoning about the theories that was embedded in the tools, i.e not just talk about how to do things in the software, but also the theories and principles underlying the software.Overall, the aim of the strategy was to train the students on problem solving and learning through experimentation, design and reflection. While one single course is a very short time to practice this, differences in reasoning andstrategies in the students from the beginning of the course to the end could be seen. This was both in their written reports as well as their oral presentations. Areas where improvements could be seen was more abstract reasoning, reflection on problem solving, priorities, and the ability to connect and compare different areas of the course. One theme that also was recurring in the texts was the balance between chaotic exploration and structured learning. These are skills that are valuable in a changing industry where they will need to learn new tools and develop new workflows constantly. Overall, a conclusion here is that learning to learn is far more important than learning a specific tool or skill.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
