| 1. |
|
|
| 2. |
-
En brokig gemenskap
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En brokig gemenskap presenterar huvudresultaten från 2016 års västsvenska SOM-undersökning. I fokus för undersökningen står Västra Götalands invånare och deras upplevelser av hur det är att leva och verka i Västsverige. Titeln knyter an till de resultat och analyser som redovisas i boken, men också till de likheter och olikheter som präglar gemenskapen i Västra Götalands olika delar. Några av de frågor som analyseras är medborgarnas bedömningar av regional och kommunal service, erfarenheter av arbetsliv och upplevelser av mångkultur. Kulturvanor, medborgaraktivism och cirkulär ekonomi är andra områden som ligger i bokens blickfång. Flera kapitel innehåller jämförelser med tidigare års västsvenska SOM-undersökningar och med de nationella SOM-undersökningarna. I En brokig gemenskap, den 71:a forskarantologin från SOM-institutet, bidrar forskare från olika discipliner vid Göteborgs universitet och Högskolan i Borås med analyser av det västsvenska samhället. Boken innehåller också en metod- dokumentation av 2016 års västsvenska SOM-undersökning.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
Ingen anledning till oro (?) : SOM-undersökningen 2020
- 2021
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Pandemin är ännu inte över, men vi börjar att se ett slut. Därborta vid horisonten skönjer vi ett skimmer, en dimma som lättar och ger oss nytt ljus. Efter drygt ett år av stängda gränser, social distansering och för många förlusten av nära och kära, tycks vår vardag vara på väg tillbaka. Eller i alla fall någon form av ny vardag, en tid som alltjämt präglas av handtvätt, vaccinering och munskydd. Livet som vi minns det före covid-19, finns inte kvar. Mitt i detta livsomställande läge är det lätt att glömma att pandemier har inträffat förr. Covid-19 är vare sig unik eller särskilt dödlig jämfört med tidigare pandemier. Men här och nu är oron stor. Även om vacciner har börjat produceras och distribueras i stor skala, är det fortfarande oklart hur pandemiläget kommer att utvecklas ur ett globalt perspektiv. I spåren av pandemin står vi nu inför en mängd nya utmaningar; var och hur människor bor och arbetar, klimatfrågan, den politiska kartan som de senaste åren successivt ritats om. Men även kulturella värderingar som frågor om identitet, globalisering, kultur och gränsdragning av nationalstatens ansvarsområden har blivit än mer centrala. Prognoser för hur de politiska vindarna blåser låter sig inte lätteligen göras i vanliga fall, än mindre under en pandemi. Det är mot bakgrund av denna verklighet som årets forskarantologi från SOM-institutet har fått sitt namn: INGEN ANLEDNING TILL ORO (?). Titeln knyter direkt an till Sveriges inledande ställningstagande kring viruset där risken för en pandemi tonades ner. I slutet av januari 2020 konstaterade Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten (FHM), att det finns ingen anledning att oroa sig för att smittas av coronaviruset. Johan Carlson, generaldirektör för FHM, konstaterade flera gånger att det inte var frågan om en pandemi, utan risken för just detta bedömdes som mycket låg. En månad senare den 11 mars deklarerade Världshälsoorganisationen (WHO) covid-19 som en pandemi. En pandemi som stängde världen – såsom vi känner den.
|
|
| 5. |
-
Larmar och gör sig till
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Larmrapporterna duggar tätt inom flera delar av samhället idag och en turbulent omvärld gör sig ständigt påmind. I en tid där den som hörs och syns mest oftast är den som får fram sitt budskap syftar Larmar och gör sig till till att ge diverse effektfulla och känsloknutna utsagor om vår samtid lite empiriskt tuggmotstånd. Larmar och gör sig till är den sjuttionde forskarantologin från SOM-institutet. Boken innehåller 40 kapitel och baseras i huvudsak på 2016 års nationella SOM-undersökning, i kombination med SOM-institutets trettioåriga tidsserier.
|
|
| 6. |
-
Ovisshetens tid. Den nationella SOM-undersökningen 2022
- 2023
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi befinner oss i en ovisshetens tid. Säkerhetsläget i omvärlden har försämrats. Det rasar ett krig i Europas östligaste delar. Oron för nationens säkerhet har fått svenska politiker att bryta en tvåhundraårig tradition av alliansfrihet. Parallellt har energi- och matpriser rusat, boräntor höjts och inflationen stigit till den högsta nivån på trettio år. Det har väckt osäkerhet om den svenska ekonomins styrka och oro för den egna plånboken. Nationellt slogs rekord i dödligt skjutvapenvåld, med allt yngre gärningspersoner. Samhällets insatser tycks ständigt ligga steget efter och det råder oenighet om vilka de rätta insatserna är. I samband med 2022 års valrörelser fick frågan om kärnkraftens bevarande ny energi. Efter valet deklarerade den nytillträdda regeringen en ny riktning för svensk migrationspolitik. Ovisshet föder osäkerhet och oro. Samtidigt kan ovissheten leda till beslutsamhet när gamla sanningar ses i ett nytt ljus. Ovissheten har många nyanser. Ovisshetens tid är SOM-institutets 82:a forskarantologi. Utifrån 2022 års nationella SOM-undersökning – nummer 37 i ordningen – analyserar forskare från olika discipliner vid svenska universitet och högskolor de senaste årens samhällsutveckling. Bokens innehåll berör på många sätt den ovisshet som präglar Sverige inom områden som rör (S)amhället, (O)pinion och (M)edier.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Privatization, vulnerability, and social responsibility : A comparative perspective
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Taking a cross-cultural perspective, this book explores how privatization and globalization impact contemporary feminist and social justice approaches to public responsibility. Feminist legal theorists have long problematized divisions between the private and the political, an issue with growing importance in a time when the welfare state is under threat in many parts of the world and private markets and corporations transcend national boundaries. Because vulnerability analysis emphasizes our interdependency within social institutions and the need for public responsibility for our shared vulnerability, it can highlight how neoliberal policies commodify human necessities, channeling unprofitable social relationships, such as caretaking, away from public responsibility and into the individual private family. This book uses comparative analyses to examine how these dynamics manifest across different legal cultures. By highlighting similarities and differences in legal responses to vulnerability, this book provides important insights and arguments against the privatization of social need and for a more responsive state.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
