| 1. |
- Blomberg, Staffan, et al.
(författare)
-
Barn och socialt arbete : Socialhögskolans årsbok 2019
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Årsboken ger en inblick i delar av den forskning kring socialt arbete med barn som sker vid Socialhögskolan. Den ger också en kort introduktion till verksamheten vid Socialhögskolan.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Andersson, Elin, et al.
(författare)
-
Uppföljning av biologisk mångfald meddata från Riksskogstaxeringen : Slutrapport, mars 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar resultatet av ett samarbete mellan två projekt, dels ett projekt inom fortlöpandemiljöanalys på SLU, lett av Artdatabanken, dels ett projekt som letts av Länsstyrelsen i Jämtlandtillsammans med Artdatabanken och Skogsstyrelsen. Det senare drivs som ett så kallat miljömålsprojekt,med medel från Naturvårdsverket. I båda projekten är Riksskogstaxeringen en samarbetspartner.Grundtanken i båda projekten är att undersöka vilka parametrar i Riksinventeringen av skog (RIS) sombäst speglar tillståndet för biologisk mångfald.I ett första steg har arbetsgruppen valt ut ett antal parametrar som bör tas fram och undersökas. I ett andrasteg har SLU tagit fram ett bakgrundsmaterial som diskuterats vidare inom gruppen. Därefter har gruppentagit fram ett preliminärt förslag på vilka parametrar som kan vara lämpliga att prioritera för uppföljningav miljömålen. Förslaget har remitterats till forskare och myndigheter som kan tänkas ha intresse avinnehållet och inkomna synpunkter har inarbetats i föreliggande slutrapport. Innehållet kan utgöralämpligt bakgrundsmaterial om tillståndet i skogen, men också som indikatorer och andra mått som kananvändas på olika sätt i uppföljning av biologisk mångfald.Övergripande kan det konstateras att RIS ger värdefull kunskap om främst utvecklingen av skogligastrukturer som trädens ålder, trädslag, beståndsålder och andra kvaliteter. Denna information kan bidra tillatt beskriva förutsättningarna för den biologiska mångfalden. Ett flertal av parametrarna har haft enpositiv utveckling under miljömålsperioden. Det är däremot inte liktydigt med att utvecklingen för denbiologiska mångfalden utvecklats i en positiv riktning. Detta på grund av att de nivåer som vi har att utgåfrån (1999) ofta ligger på en så låg nivå jämfört med många arters behov att det krävs kraftigaförändringar för att arterna ska kunna utvecklas i positiv riktning.Projektet har hitintills prioriterat drygt ett tjugotal skogliga parametrar för uppföljning av biologiskmångfald inom miljömålssystemet. Av de skogliga parametrarna har följande föreslagits få hög prioritet:•Antal gamla träd över 121 år per kvadratkilometer, indelat i åldersklasser•Areal gammal skog fördelad på skogstyper; tall, gran, barr (ädel, barrädel, barrlöv)•Volym död ved av olika trädslag; tall, gran, löv•Volym död ved av olika grovlek•Areal ädellövskog indelad i åldersklasser•Areal ädellövskog fördelat på olika klasser för mängden död vedDe arter och spårtecken från inventeringen som särskilt uppmärksammats är:•Hackmärken•Vedsvamp•Tickor•Mjölkört•Hänglavar; man- och skägglav
|
|
| 5. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2015 : Resursöversikt
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 40 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sex skal-och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är en beskrivning av hur de provfisken som ligger till grund för analys och rådgivning utförs.Översikten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 6. |
- Andersson, Magnus, et al.
(författare)
-
Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten : Resurs- och miljööversikt 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den nionde utgåvan av den samlade översikten över fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten. Kunskap om fiskbestånden och miljön är en förutsättning för att utnyttjandet av fiskresurserna skall bli bärkraftigt. För svenska vattenområden beskrivs miljöutvecklingen i ett ekosystemsperspektiv, dels för att tydliggöra fiskens ekologiska roll och beskriva yttre miljöfaktorer som påverkar fiskbestånden, dels för att belysa fiskets effekter på miljön.Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapporten sammanfattar utveckling och beståndsstatus för de kommersiellt viktigaste fisk- och kräftdjursarterna i våra vatten. Bedömningar och förvaltningsråd är baserade på Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rådgivning, SLU Aquas nationella och regionala provfiskedata, samt yrkesfiskets rapportering.
|
|
| 7. |
- Andersson, Petra, et al.
(författare)
-
Markanvändningens effekter på växthusgaser, biologisk mångfald och vatten
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten fokuserar på skötselmetoder inom skogsoch jordbruk och vilka effekter de får för växthusgaser, biologisk mångfald och vattenkvalitet/kvantitet. Skogen spelar en allt större roll i klimatarbetet för att minska atmosfärens halter av växthusgaser, främst koldioxid. För den fysiska samhällsplaneringen är det viktigt att kunna diskutera olika utfall för olika markanvändning, både i tid och rum. Rapporten visar genom en systemanalytisk ansats att: De flesta skötselmetoder kan möta målen för växthusgasminskning, minimera påverkan på biologisk mångfald och vattensäkerhet, med undantag för intensivskogsbruk. Rapporten kan användas som diskussionsunderlag när olika miljömål konkurrerar.
|
|
| 8. |
- Andersson, Petra, et al.
(författare)
-
Markanvändningens effekter på växthusgaser, biologisk mångfald och vatten : Rapporten bygger på NV-rapport 6505
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- abellen nedan kan ses som en starkt förkortad sammanfattning av rapporten Land management meeting several environmental objectives – minimizing impacts on greenhouse gas emissions (Olsson et al). De miljökonsekvenser som varje diskuterad åtgärd ger upphov till, redovisas utifrån det referensläge som rapporten utgår från. Klimateffekterna är antingen direkta (kollager eller kolsänka), eller indirekta (genom någon substitutionseffekt). Generellt sett är det mer effektivt att använda biomassan (virket) som konstruktionsmaterial än som bränsle, om målet är att begränsa utsläppen av växthusgaser. Används virket som konstruktionsmaterial, förblir ju det inlagrade kolet bundet (i konstruktionen). Tabellen säger ingenting om åtgärdernas eller effekternas omfattning; för sådana detaljer hänvisas till den engelskspråkiga, mer vetenskapligt utförliga rapporten. Tabellen säger heller ingenting om hur effekterna av de olika åtgärderna ska kunna mätas, och således heller ingenting om hur de ska kunna jämföras med varandra. Det mest troliga är att svaren på frågor som dessa varierar från fall till fall, men också från person till person, beroende på vad som tillskrivs mest vikt – eller värde – i olika situationer.
|
|
| 9. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
2003 års publicistiska bokslut, del 2. Sportens olika sidor: männens och de manliga sporternas revir
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Männen dominerar sportens sidor, det visar en innehållsstudie av tre lokala morgontidningars sportrapportering från 2003. Fotboll och ishockey upptar en en majoritet av materialet i de tre tidningarna Piteå-tidningen, Västerbottens-kuriren och Östgöta Correspondenten. I de fall kvinnliga sporter uppmärksammas, är det oftast de manliga tränarna som intervjuas i artiklarna. Innehållsanalys genomförd i forskningsprojektet Publicistiska bokslut.
|
|
| 10. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nya medieformer och förändringar i den sociala situationen har banat väg för stora förändringar i unga vuxnas medievanor. Tidningsprenumerationen som i tidigare generationer varit mer av en självklarhet, väljs idag bort att unga vuxna tillförmån för andra medieformer. Internet och gratistidningar har tagit allt mer av traditionella dagstidningars plats, likaså lockar kommersiella tv- och radiokanaler fler unga tittare/lyssnare än public service-kanalerna. Individuella behov, livssituation och intressen styr våra medieval och förklarar också skillnaderna mellan yngre och äldre medieanvändare
|
|
