SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Andersson Ulrika) ;pers:(Andersson Ulrika 1977)"

Sökning: WFRF:(Andersson Ulrika) > Andersson Ulrika 1977

  • Resultat 1-10 av 148
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Andersson, Ulrika, 1977 (författare)
  • 2003 års publicistiska bokslut, del 2. Sportens olika sidor: männens och de manliga sporternas revir
  • 2004
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Männen dominerar sportens sidor, det visar en innehållsstudie av tre lokala morgontidningars sportrapportering från 2003. Fotboll och ishockey upptar en en majoritet av materialet i de tre tidningarna Piteå-tidningen, Västerbottens-kuriren och Östgöta Correspondenten. I de fall kvinnliga sporter uppmärksammas, är det oftast de manliga tränarna som intervjuas i artiklarna. Innehållsanalys genomförd i forskningsprojektet Publicistiska bokslut.
  •  
2.
  • Andersson, Ulrika, 1977 (författare)
  • Allmänhetens åsikter om mediers (o)beroende och (o)partiskhet
  • 2023
  • Ingår i: Ovisshetens tid. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673540 ; , s. 237-253
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Opartiskhet och oberoende är två centrala byggstenar i nyhetsjournalistiken. Trots en samhällelig förväntan om att medierna ska verka i enlighet med dessa normer råder viss tveksamhet hos allmänheten när det gäller om så egentligen är fallet. Detta kapitel om folkets åsikter i frågor om mediers opartiskhet och oberoende visar att hälften av respondenterna i 2022 års SOM-undersökning anser att svenska medier ofta har en politisk agenda i sin nyhetsbevakning. Synen på hur oberoende medier är när de berättar om samhället är varierande. En majoritet bedömer SVT och Sveriges Radio (SR) som oberoende, medan fyra av tio gör samma bedömning av TV4 och morgon- tidningarna. Vidare betraktar var fjärde person kvällspressen som oberoende. Kapitlets avslutande del fokuserar på det uppdrag som SVT och SR har som oberoende och opartiska public servicemedier. Frågan rör huruvida deras uppdrag bör smalnas av. Förslaget får inget gehör hos allmänheten. Inte ens bland sympatisörer till politiska partier som önskar genomföra omfattande förändringar av public serviceuppdraget finns det stöd för att kraftigt reducera programutbudet.
  •  
3.
  • Andersson, Ulrika, 1977 (författare)
  • Användning och värdering av medier – om sociala mediers betydelse och public service starka stöd
  • 2022
  • Ingår i: Du sköra nya värld. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673526 ; , s. 277-293
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Det här kapitlet handlar om allmänhetens användning av nyhetsmedier, bedöm- ning av mediers samhällsvärde samt inställning till mediepolitiska förslag. Olika åldersgruppers nyhetsvanor granskas, likaså i vilken utsträckning ålder och egen medieanvändning påverkar individernas bedömning av enskilda mediers värde för det svenska samhället. Därtill studeras vilken betydelse som ålder och användning har för inställningen till förslagen om att stärka stödet till lokala morgontidningar respektive att skala ner public servicemediernas uppdrag. Resultaten visar att unga vuxna i stor omfattning tar del av nyheter genom sociala medier, medan äldre framför allt tar del av nyheter i tv och radio. Oavsett ålder betonar en mycket stor andel av svarspersonerna public services värde för samhället, och förslaget om att låta SVT och SR sända enbart nyheter och smala program ratas i alla åldersgrupper. Förslaget om att stärka stödet till lokala morgontidningar får däremot bifall, särskilt hos de som ofta tar de av morgontidningarnas journalistik.
  •  
4.
  •  
5.
  • Andersson, Ulrika, 1977 (författare)
  • Att använda eller inte använda nyhetsmedier – sällananvändning bland 16–65-åringar
  • 2023
  • Ingår i: Ovisshetens tid. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673540 ; , s. 219-235
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Svenska folket har sedan länge varit känt för sin höga nyhetskonsumtion. I ett med- ielandskap präglat av intensiv konkurrens om människors uppmärksamhet, menar forskare att andelen som tar del av nyheter mer sällan har ökat, i Sverige såväl som i andra västländer. Utbredningen av dessa sällananvändare tenderar dock att variera stort mellan olika studier, dels som en konsekvens av strukturella skillnader mellan olika länders mediemarknader, men framför allt till följd av skillnader i hur säl- lananvändning definieras sett till användningsfrekvens och medieinnehåll. Det här kapitlet tar sin utgångspunkt i den svenska allmänhetens nyhetsanvändning, med särskilt fokus på gruppen sällananvändare. Som sällananvändare räknas här den som tar del av nyhetsmedier någon enstaka gång i veckan eller mer sällan. Analysen visar att andelen sällananvändare framför allt hittas bland unga vuxna, där nyhetsvanorna hos ungefär var tionde person präglas av sällananvändning. I jämförelse med regel- bundna nyhetskonsumenter utmärker sig gruppen genom ett tydligt lägre intresse för politik, mindre nöjdhet med demokratin och lägre förtroende för medier och andra centrala samhällsinstitutioner. Det gäller inte bara för sällananvändare bland unga vuxna utan även för sällananvändare bland 35–65-åringar. Kapitlet baseras på resultat från den nationella SOM-undersökningen 2019–2022.
  •  
6.
  • Andersson, Ulrika, 1977 (författare)
  • Att läsa eller inte läsa
  • 2005
  • Ingår i: Nypressat. Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. - Göteborg : Dagspresskollegiet vid Göteborgs universitet. - 9188212300 ; , s. 123-140
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Kapitlet fokuserar på den ökande andelen icke-läsar i befolkningen, med avseende på dagspress. Ett förändrat medieutbud har tillsammans med sociala förändringar i samhället bidragit till att allt fler människor väljer att inte ta del av nyheter via morgon- och kvällstidningar.
  •  
7.
  • Andersson, Ulrika, 1977 (författare)
  • Attityder till nyheter på nät och papper
  • 2013
  • Ingår i: Weibull, L. Oscarsson, H. & Bergström, A. (Red.) Vägskäl : 43 kapitel om politik, medier och samhälle : SOM-undersökningen 2012. - Göteborg : SOM-institutet. - 9789189673274 ; , s. 457-474
  • Bokkapitel (refereegranskat)
  •  
8.
  • Andersson, Ulrika, 1977 (författare)
  • Contribution or Constrain? Audience Interaction in Swedish Online Newspapers
  • 2013
  • Ingår i: Asian journal of humanities and social studies. - 2321-2799. ; 1:5
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A focus on audience interaction in online news media has increased rapidly during the past years. Online news media offer their audience several opportunities of interaction, for example, by submitting comments on articles or sharing pictures and videos. In addition, audience interaction has emerged as a fast growing research field: the motives for embracing online audience interaction have been analyzed and the kind of interactive opportunities offered by the news media has been mapped. Also, the question of whether audience interaction really contributes or rather constrains professional journalism has been vividly discussed. This study relates to the latter perspective as it examines professional journalists’ views on audience interaction. By focusing on the case of Swedish newspaper journalists, this study investigates how audience interaction is perceived to impact professional standards and to what extent such interaction is believed to be beneficial or rather an obstacle for journalism. Based on a representative survey of Swedish journalists, conducted in 2011-2012, and a survey of journalists working at local morning papers in Sweden, conducted in 2009, the analysis reveals certain dividing lines in media practitioners’ attitudes to audience interaction.
  •  
9.
  • Andersson, Ulrika, 1977 (författare)
  • Dagspressens digitala plattformar alltmer använda - men papperstidningen är fortfarande betydelsefull
  • 2015
  • Ingår i: Fragment. - Göteborg : University of Gothenburg. ; , s. 417-433
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Artikeln fokuserar på frågan om hur användningen av dagspress på olika plattformar ser ut i den svenska befolkningen. Vilka grupper är det som framför allt väljer att ta del av nyheter via papperstidningen och vilka är det som föredrar att ta del dagspressens innehåll via dator, mobil och surfplatta? Och skiljer sig valet åt beroende på om det handlar om morgontidningar respektive kvällstidningar? Vidare granskas också vilken inställning människor har till dagspress och lokala nyheter med avseende på områden såsom funktion och innehåll.
  •  
10.
  • Andersson, Ulrika, 1977 (författare)
  • Den alternativa läsningen: Intresset för Faktum och Göteborgs Fria Tidning
  • 2013
  • Ingår i: Bergström, A. och Ohlsson, J. (red.) En region för alla?. - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789189673298 ; , s. 187-199
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • För den som är intresserad av nyheter och samhällsfrågor ur ett lokalt perspektiv finns det ett flertal olika medieaktörer att välja mellan på den göteborgska marknaden. Medan en del föredrar Göteborgs-Posten, P4 Göteborg eller Västnytt, väljer andra att ta del av Metro, GT eller Nyheterna Göteborg. I takt med att mediemarknaden har blivit allt mer mångfacetterad och konvergerad har det också dykt upp aktörer som utgör ett alternativ till de mer traditionella medierna. Följande kapitel fokuserar på två av dessa alternativa medier, nämligen tidningen Faktum och Göteborgs Fria Tidning, som båda finns tillgängliga i Göteborgsområdet. Det är två relativt disparata tidningar, sett till ämne, form, utgivningsfrekvens och distribution, men båda tidningarna har det gemensamt att de fokuserar på nyheter, reportage och information om samhällsfrågor ur ett övergripande lokalt och regionalt perspektiv. Studien syftar till att analysera om tidningarnas etablering i lokalsamhället har förändrats under det senaste decenniet. Jämförelser görs mellan åren 2004/2005 respektive 2011/2012 för att på så sätt klargöra hur läsningen har förändrats över tid samt vilka grupper som idag attraheras av de båda tidningarna.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 148

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy