| 1. |
- Bilén, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Miljökvalitetsmålen 2017 : Årlig uppföljning av miljömålen i Blekinge
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trots miljöarbetet varit framgångsrikt inom många områden är nuvarande styrmedel och åtgärder inte tillräckliga. Inte något av de miljömål som bedöms på regional nivå kommer att uppnås till år 2020. För Frisk luft är utvecklingen i miljön positiv. För övriga mål bedöms utvecklingen vara neutral eller negativ. Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och miljögifter många av de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. Obalans mellan den tätbefolkade kusten och den glesbyggda landsbygden är en utmaning i länet. Byggandet vid kusten ställer krav på en hänsynsfull bebyggelseutveckling som tydligt beaktar miljökvalitetsmålen. De mål som rör biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljö följer en neutral eller negativ trend. I odlingslandskapet leder färre lantbrukare och brist på betesdjur till igenväxning av hagmarker. Livsmiljöer försvinner och arter får det svårare att överleva. Lagring av flisvirke sommartid utgör ett hot, främst mot insekter. För att god ekologisk status ska uppnås i vattendragen behövs ny vattenlagstiftning och mer resurser för tillsyn. I Blekinges kustvatten är övergödning ett stort miljöproblem och det krävs kraftfulla åtgärder för att minska näringsläckaget. Arbetet med vattenförsörjningsplaner behöver fortsätta för att trygga framtida dricksvattenförsörjning. De senaste årens fynd av PFAS i dricksvatten visar på vikten av att skydda vattentäkter, genomföra riskbedömningar och undersöka förekomst av föroreningar. Internationella överenskommelser om kemikalier och minskade utsläpp till luft och vatten är nödvändigt för att uppnå uppsatta mål. Dessutom behövs en omställning till ett samhälle som baseras på förnybar energi. För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår livsstil och vår attityd till konsumtion. Åtgärder såsom kommunala insatser för en giftfri förskola och att ställa miljökrav vid upphandling är steg i rätt riktning. Det pågår alltså insatser som förbättrar tillståndet i miljön, men det går för långsamt. Det krävs mer resurser och modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!
|
|
| 2. |
- Andréasson, Frida
(författare)
-
Doing informal care : Identity, couplehood, social health and information and communication technologies in older people’s everyday lives
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the thesis has been a) to analyse how informal care influences the identity of carers and care recipients, their sense of couplehood and social health, and b) to explore the use of Information and Communication Technology (ICT) in the context of informal care and the everyday lives of older people. Study I focused on how older carers conceptualised their identity as carers on a Swedish online social forum, using a netnographic methodology. The findings indicated a change in self-perception as the carer role was acquired. Carers’ capacities were filtered through the needs of the care recipient, making their carer identities into invisible selves. The findings revealed that online communication had the potential to create a virtual space of social recognition. Study II aimed to reflect on carers’ experiences of participation in a co-design process consisting of user group sessions with carers and researchers. The goal was to develop a web-based support programme for carers. The findings emphasised a need to consider carers’ lifeworlds and to develop flexible human-centred design methodologies, that are able to balance carers’ needs and ideas with proposed research outcomes. Studies III and IV utilised an ethnographic methodology. In study III, the notion of couplehood in informal care was analysed. The findings showed that in the process of becoming a carer and a care recipient previous (often gendered) responsibilities were re- negotiated and new practicalities emerged. Although these changes were understood as a natural part of family life, they nevertheless led to changes in the (power) balance between spouses, expressed in terms of a professionalised relationship and a sense of social isolation. ICT was used as a means to get a respite from caring and uphold a social connection with others. In study IV, the social implications and consequences of spousal informal care and carers and care recipients’ experiences of illness and the ill body was explored. The findings showed that the participants experienced barriers to living life as before. Thoughts about or the presence of ill and “leaking” bodies thus lead to “self-chosen” social isolation or social distancing by others. The thesis highlights that informal care needs to be understood as an identity forming practice, having a significant impact on involved parties’ sense of couplehood, their social health and that ICT can contribute to ease carers’ and care recipients’ daily life.
|
|
| 3. |
- Bilén, Anna-Karin, et al.
(författare)
-
Miljökvalitetsmålen 2016 : Årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Blekinge bedöms inte något miljökvalitetsmål vara möjligt att nå till år 2020. För att kunna lämna över ett hållbart samhälle till nästa generation krävs förebyggande arbete, ef?????????????????r. Ambitionerna måste öka och miljöfrågorna prioriteras högre på den politiska agendan.De mål som rör biologisk mångfald och bevarande av kulturmiljö följer enneutral eller negativ trend. I odlingslandskapet leder färre lantbrukare ochbrist på betesdjur till igenväxning av hagmarker. Livsmiljöer försvinner och????????????????????????????????????????,främst möte insekter.För att god ekologisk status ska uppnås i vattendragen behövs ny vattenlagstiftning och mer resurser för tillsyn. I Blekinges kustvatten är övergödning ett stort miljöproblem och det krävs kraftfulla åtgärder för att minska näringsläckaget. Arbetet med vattenförsörjningsplaner behöver fortsätta för att trygga framtida dricksvattenförsörjning. De senaste årens fynd av PFAS i dricksvatten visar på vikten av att skydda vattentäkter, genomföra riskbedömningar och undersöka förekomst av föroreningar.Obalans mellan den tätbefolkade kusten och den glesbyggda landsbygden är en utmaning i länet. Byggandet vid kusten ställer krav på en hänsynsfull bebyggelseutveckling som tydligt beaktar miljökvalitetsmålen.Internationella överenskommelser om kemikalier och minskade utsläpp till luft och vatten är nödvändigt för att uppnå uppsatta mål. Dessutom behövs en omställning till ett samhälle som baseras på förnybar energi. För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår livsstil och vår attityd till konsumtion. Lokala och regionala åtgärder såsom arbete för en giftfri förskola och minskade utsläpp av mikroplaster är steg i rätt riktning.Minskad biologisk mångfald påverkar tillsammans med klimatförändringar, övergödning och miljögifter många av de ekosystemtjänster som vi är beroende av för mänsklig välfärd och en hållbar samhällsutveckling. Det pågår insatser som förbättrar tillståndet i miljön, men det går för långsamt. Det krävs mer resurser och modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Jakobsson, Anna, et al.
(författare)
-
Tomarps trädgård och dess vattenanläggningar : ett tvärvetenskapligt trädgårdshistoriskt projekt
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten utgör ett reslutat av ett partnerskapsprojekt inom Movium Partnerskap, som pågått mellan maj och dec 2011. Projektansvarig har varit Anna Jakobsson, SLU Alnarp. Projektet har finansierats av många olika aktörer, framför allt Movium Partnerskap med Statens Fastighetsverk och Åstorps kommun som huvudpartners, men även med bidrag från Kvidinge sockens Hembygdsförening och Intresseföreningen Tomarps Kungsgårds vänner. Resultaten presenterades på Tomarp 30 januari 2012. Arbetet har bestått av tre olika steg: En arkiv- kart- och litteraturstudie om/av Tomarps vattenanläggningar som helhet. En georadarundersökning av beteshagen (en del av Stora Trädgården). En trädgårdsarkeologisk analys baserad på de båda första studierna. I juni inventerades först Stora Trädgårdens/beteshagens växtlighet (av Boel Persson och Anna Jakobsson) och den visade att hela området var mer eller mindre fuktigt. När inventeringen var klar slåttrades ytan i början av juli. Allt hö togs bort för att få en jämn yta och därefter genomfördes undersökningen av Anders Biwall och Jane Jansen på RAÄs arkeologiska uppdragsverksamhet, i två dagar i juli 2011. Från maj och fram till september/november 2011 genomfördes arkiv-, kart- och litteraturstudien av Boel Persson, SLU Alnarp. När georadarmätningens resultat var sammanställda av Anders Biwall utfördes en trädgårdsarkeologisk analys av arkeologen Anna Andréasson på ArchaeoGarden. Sammandrag av alla delstudier går att läsa i rapportens förord. Arkiv- kart och litteraturstudien visar att antalet dammar över hela egendomen var som flest 26 stycken i slutet av 1600-talet och flera av dem var fiskdammar innehållande karp och ruda. Det går inte att spåra exakt var dammarna har legat i Stora Trädgården utifrån arkiven och kartorna, men på andra platser i anläggningen går dammar att hitta i kartmaterial och i illustrationer, som t ex dammarna söder om mangårdsbyggnaden och olika dammar i landskapet utanför själva trädgården. Dammarna har haft en fiskodlingsfunktion, men sannolikt inte till avsalu utan snarare för självhushållning. De verkar även ha haft en prydnadsfunktion i trädgården, förutom den praktiska funktionen att de dränerade trädgården från vatten så den gick att plantera. De sista dammarna i Stora Trädgården lades igen i slutet av 1800-talet. De förändringar som gjordes, utfördes i samband med byte av boställesinnehavare, vilka var många under perioden 1660-1880-talet. Konstruktionen och djupet på dammarna går inte att spåra i arkiven, mer än att några av dem varit stensatta. Men det finns avbildningar från mönsterböcker under 1800-talet, tillexempel Kungliga patriotiska sällskapets hushållningsjournal, som kan utgöra en ledtråd till konstruktionen.De två dammar som finns kvar söder om huvudbyggnaden är från slutet av 1600-talet och var stensatta senast i mitten av 1700-talet. Undersökningen med georadar visar ett flertal strukturer på olika djup i Stora Trädgården på Tomarp. Strukturerna har bland annat tolkats till att utgöra dammar, trädgårdsgångar, murar och dräneringskanaler. Det är också möjligt att se hur mycket jord som lagts på under olika tidsperioder. Resultatet av undersökningen med georadar kompletterar arkiv- och kartstudierna och samspelar/bekräftar vegetationsinventeringen så till vida att ett par ytor med konstaterade dammstrukturer är bevuxna av fuktälskande växter. De ytor med strukturer som visar dränering stämmer också med vegetationsinventeringen, där dräneringar syns leda ifrån ytorna med extra fuktälskande växter. I en vidare tolkning av Tomarps trädgårdars historia hade resultaten från arkivstudierna, vegetationsinventeringen och georadarundersökningen inte kunnat stå var för sig. Projektet har visat att de verkligen kompletterar varandra. I fortsatta undersökningar kommer både georadarundersökningen och arkivstudierna vara viktiga för att veta var det är lämpligt att eventuellt utföra arkeologiska ut- eller provgrävningar på Tomarp. Projektet kan ses som en liten del av Tomarps trädgårdshistoriska pussel. Många bitar väntar på att bli upptäckta och andra bitar väntar på att passas in. En arkeologisk undersökning av olika punkter i Stora Trädgården är kanske en bit som står på tur men i skri-vande stund är det oklart när den biten kan prövas. Tills dess finns dokumenten sammanställda och lämningarna under mark ligger kvar, som vittnesmål om Tomarps trädgårdar och dess vattenanläggningar.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andreasson, Anna N., et al.
(författare)
-
Prediction pathways for innate immune pathology, IBS, anxiety and depression in a general population (The POPCOL Study)
- 2013
-
Ingår i: Brain, behavior, and immunity. - : Elsevier BV. - 0889-1591 .- 1090-2139. ; 32, s. e46-e46
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this study was to ascertain whether low grade innate inflammation contributes to a pathway of depression and anxiety via irritable bowel syndrome (IBS). We evaluated innate immune cell counts in colonic mucosa in normal subjects and those with IBS (Rome III) from a population based study in which 745 randomly selected subjects had a colonoscopy (mean age 51 years;57% women). Intraepithelial lymphocytes (IELs) per 100 enterocytes and eosinophils (eos) per five non-overlapping high power fields (HPF) were counted in 90 controls and 100 cases; immunocytochemistry (CD117) was performed for mast cells per 5HPF in 80 controls and 81 cases. IELs, mast cells and eos were individually summed over 5 sites (terminal ileum, caecum, transverse colon, sigmoid colon and rectum). Anxiety and depression scores were calculated from HADS. A causal model path model which hypothesises immune cells being associated with IBS which, in turn, is associated with elevated anxiety and depression was tested using path analysis implemented in the MPlus software. All hypothesised paths reached statistical significance (p < .05) supporting the individual hypothesized pathways. The overall model fit was reasonable although imperfect. In conclusion, a significant contribution of innate immune inflammatory load leading to anxiety and depression via IBS was found. Whether therapy directed to decreasing this inflammatory load also lifts depression and anxiety should be further explored.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Andreasson, Emma, et al.
(författare)
-
Expression of reactive oxygen species in reflux disease
- 2011
-
Ingår i: Gastrointestinal Endoscopy. - Rijeka, Croatia : InTech. - 9789533073859 ; , s. 79-90
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background: High levels of nitric oxide (NO) are formed when nitrite in swallowed saliva meets acidic refluxates in the distal esophagus. In inflamed tissue with production of reactive-oxygen-species (ROS) it is reasonable to assume that luminal NO will react with particularly superoxide and form the extremely labile oxidising compound peroxynitrite. Such oxidative species have potential roles in all steps of carcinogenesis. The aim of the present study is to elucidate the presence of radical producing enzymes, and elucidate the histological changes and number of inflammatory cells in human esophageal mucosa. Material and Methods: Biopsies from healthy volunteers and patients with erosive reflux disease (ERD) were analysed for myeloperoxidase (MPO), inducible nitric oxide synthase (iNOS) and NADPH oxidase, well as the expression of inflammatory markers IL1β and IL6 by western blot technique. Expression of nitrotyrosine was used as an indicator of peroxynitrite activity, thus mirroring the foregoing radical formation. A histological evaluation of inflammation and a morphometric investigation were performed on mucosal specimens. Results: Expression of MPO and nitrotyrosine formation was up regulated in the ERD-patients compared healthy controls. No significant differences in expression of iNOS, NADPH oxidase, IL1β or IL6 were detected. No signs of active inflammation, defined as presence of inflammatory cells were observed, whereas histological signs of erosive mucosal disease were confirmed in the esophageal mucosa. Conclusion: There were clear signs of increased radical forming capacity in the epithelium despite absence of histological inflammation, in association to ERD. During acidified refluxes, epithelial ROS production in combination with luminal NO formation, may constitute aggravated factors in the carcinogenic process.
|
|
