| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Annadotter, Kerstin, 1958-, et al.
(författare)
-
Det bostadssociala programmet i Helsingborg : Hur samarbetar Helsingborgs Stad, AB Helsingborgshem och stadens privata fastighetsägare för att lösa bostadsbehovet för människor som står utanför den odinarie bostadsmarknaden?
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar resultat från en fördjupad studie av det bostadssociala programmet i Helsingborg åren 2017 och 2018. Studien anlägger ett brett angreppssätt då det bostadssociala programmet är komplext. Det hanteras inom ett samarbete mellan fyra av förvaltningarna i Helsingborg stad.Tre av dem: Socialförvaltningen, Arbetsmarknadsförvaltningen och Vård- och Omsorgsförvaltningen arbetar med och ger stöd åt många människor och där några av dessa behöver hjälp med att få en bostad. Den fjärde, Fastighetsförvaltningen, arbetar dels med att samla in och registrera tillgängliga bostäder bland stadens fastighetsägare, dels med att matcha det remitterade behovet från de tre andra förvaltningarna mot dessa bostäder. Det är ett komplext arbete och det tar tid att förstå, åtminstone övergripande, hur arbetet i och mellan de fyra förvaltningarna går till.Målet är att alla fastighetsägare med hyresfastigheter i Helsingborg ska vara anslutna till det bostadssociala programmet. Programmet syftar till att människor som står utanför den ordinarie bostadsmarknaden ska kunna få en bostlad med ett eget kontrakt.De övergripande frågorna i studien är: Hur arbetar man inom det bostadssociala programmet dels i den egna förvaltningen, dels tillsammans med de övriga förvaltningarna samt AB Helsingborgshem? Hur organiserar man sig? Vilka bostadsresurser har man? Vad är det som gör att människor som inte har stora skulder eller missbruk hamnar utanför den ordinarie bostadsmarknaden?
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Annadotter, Kerstin, 1958-, et al.
(författare)
-
Motiv för inflyttning till Dalen och Östbergahöjden samt inflyttades värdering av områdena : Arbetsrapport nr 5 i projektet Grannskapseffekter på områdesnivå- en fördjupad studie av bostadsrättsombildning i allmännyttan
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Huvudsyftet med denna studie är att få kunskaper om varför man flyttar till Östbergahöjden och Dalen samt vilka kvaliteter och eventuella problem de nyinflyttade upplever i respektive område. Metoden för att erhålla svar på frågorna är skriftliga enkäter där inbjudan att delta i en webbaserad enkät sändes ut via brev till personer som flyttat in till Östbergahöjden respektive Dalen under år 2014. Data på inflyttade personer 2014 erhölls från SPAR. Såväl brevet med inbjudan som enkäten var på både svenska och engelska. Antalet inflyttade år 2014 var 341 personer i Östbergahöjden och 320 personer i Dalen. Svarsfrekvensen efter två påminnelser blev totalt ca 12% i båda områdena, en mycket låg siffra.En analys av delgrupper av svarande indikerar att de som svarat kan anses vara representativa för de som har köpt en bostadsrätt eller fått en hyresrätt i respektive område. Priserna på bostäderna i Dalen och Östbergahöjden uppfattas som billiga och prisvärda. Det är den mest omnämnda orsaken för flytt till båda områdena. Man har kunnat köpa sin bostad eller köpa en större bostad. Man har i båda områdena i viss utsträckning flyttat från hyresrätt till bostadsrätt vilket talar för att områdena till del har fungerat som ett insteg på bostadsrättsmarknaden för de inflyttande.De svarande i båda områdena tillsammans bedömer att bostadsområdet de bodde i tidigare var tryggare, hade bättre rykte, att man hade bättre förtroende för grannar, att man tog mer hänsyn till varandra och att man höll mer rent och snyggt. Svaren per område visar att man i Östbergahöjden upplever att trygghet och områdets rykte är de faktorer där skillnaderna är störst och negativa jämfört med det bostadsområde där man bodde innan flytten.Att läget är centralt med goda kommunikationer och bra service är det näst mest omnämnda orsaken till varför man flyttat in, både för Dalen och Östbergahöjden. Andra ofta omnämnda orsaker till att flytta till Dalen är: ”nära natur, grönt”; ”trevligt område, fin arkitektur”; ”barnvänligt, bra skola, dagis ”samt att ”vänner, släkt har rekommenderat området”. Andra ofta nämnda orsaker att flytta till Östbergahöjden är att man ”flyttar ihop eller isär”; ”flyttat med släkt och familj” samt ”fick möjligheten; var tvungen”.Det bästa med att bo i både Dalen och Östberga är att områdena ligger nära Stockholms centrum. För Dalen omnämns också ”nära natur”; ”trevliga grannar, bra gemenskap”; ”trevligt område, ”fina innergårdar” samt ”bra lägenhet, stor lägenhet, billigt att bo”.Det mest omnämnda problemet med att bo i Östbergahöjden är ”anlagd brand”. Därefter kommer ”ungdomsgäng, knark, störande beteende, otryggt”, vilket också är de problem som omnämns mest i Dalen. I Dalen kommer därefter ”nedskräpning, dålig sophantering” samt ”dålig bostadskvalitet, planlösning, ljudisolering”.I Dalen upplever man att tex ungdomskriminaliteten minskat och att befolkningen håller på att gentrifieras. I Östbergahöjden fortsätter problemen med kriminalitet och bränder vilket oroar de boende. Östbergahöjden ser ut att lida större brist på socialt förtroende, gemenskap och samarbete än Dalen.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Annadotter, Kerstin, 1958-
(författare)
-
Vilka är orsakerna till ett ökat behov av bostäder till Helsingborgs bostadssociala program och hur ska bostadsbehovet lösas? : En förstudie.
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Helsingborgshems formulering av problemet som denna rapport adresserar är att man önskar få besked av socialtjänsten, i detta fall Arbetsmarknadsförvaltningen och Socialförvaltningen, hur behovet av en utökning av det bostadssociala programmet ser ut. Hur många lägenheter per år är behovet och vilka klienter eller klientgrupper hos förvaltningarna är det som har behovet? Inom Helsingborg stad är det Arbetsmarknadsförvaltningen, Socialförvaltningen, Vård- och Omsorgsförvaltningen och Fastighetsförvaltningen som samarbetar inom ramen för det bostadssociala programmet. Fastighetsförvaltningen fungerar som spindeln i nätet, administrerar och fördelar remisser från förvaltningarna på de lägenheter som ställs till socialtjänstens förfogande av Helsingborgshem och privata fastighetsägare. Från den 1 januari 2015 har socialnämnden och dess förvaltning samordningsansvaret för det bostadssociala programmet. I intervjuerna har framkommit att gruppen av försörjningsstödstagare som saknar övrig social eller ekonomisk problematik inte är ny för Socialförvaltningen utan har funnits länge, att man inte vet om gruppen har ökat eller inte samt att man har svårt att bedöma hur många personer som utgör behovet av en utökning av det bostadssociala programmet. Socialförvaltningen uppger ändå att det kan röra sig om ca 50 personer eller fler. Man betonar att siffran är en grov uppskattning och att man vill återkomma om antalet. Fastighetsförvaltningen bedömer sitt behov till ca 40-50 personer. Dessa personer har enligt förvaltningarna ingen så kallad bostadsproblematik, innebärande att personerna inte har någon belastning som gör att de inte kan uppfylla hyreslagens krav på en hyresgäst. Dessa personer skulle enligt nuvarande regler vara kvalificerade för ett förstahandskontrakt med hyresgaranti inom det bostadssociala programmet. Arbetsmarknadsförvaltningen uppger att de inte har något utökat behov av lägenheter med hyresgarantier inom det bostadsociala programmet. Ett urval reflektioner, slutsatser och rekommendationer är: Hemlösheten i Sverige idag kan till stor del förklaras av en mängd dysfunktionaliteter på strukturell och institutionell nivå i samhället, se avsnitt 3 och Appendix 2. En kompletterande förklaring av den pågående snabba ökningen av hemlösheten är den internationella flyktingkrisen och antalet asylsökande som kommer till Sverige.Helsingborgs stad har ett upparbetat och välfungerande system för det bostadssociala programmet som berörda förvaltningar nu ser över med syftet att åstadkomma ett ännu bättre system för det bostadssociala programmet. Enligt uppgift (feb 2016) finns ett förslag från arbetsgruppen som innebär smärre justeringar av programmet eftersom man i stort är nöjda med gällande ordning.Helsingborgs stad behöver kommunicera med, informera och engagera fler privata fastighetsägare i staden att delta i det bostadssociala programmet och att bidra med lägenheter motsvarande sin marknadsandel av hyresmarknaden i Helsingborg. Det bedöms här som nödvändigt för att uppnå stadens mål: att minska segregation och utanförskap. Vid behov kan staden använda verktygen markanvisningar och exploateringsavtal för att få även nyproducerade lägenheter till det bostadssociala programmet.Relevant och korrekt statistik behöver föras av och kommuniceras mellan alla parter i det bostadssociala programmet, det vill säga förvaltningarna och fastighetsägarna.Den kommunala hyresnormen behöver höjas för att möjliggöra lägenheter med hyresgaranti i fler bostadsområden.Socialförvaltningen i Helsingborg har svårt att bedöma behovet av fler hyreslägenheter med hyresgaranti. De problem som orsakar svårigheter av en behovsbedömning behöver identifieras, kommuniceras och lösas.Bygg fler hållbara bostäder, även till låginkomsttagare. Öka konkurrens och innovation i nyproduktion och på bostadsmarknaden.Ingen av förvaltningarna har identifierat vilka klientgrupper som står för det ökade behovet av hyreslägenheter med hyresgaranti.
|
|
