| 1. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Seat belt usage in buses : An observation study of usage and travellers’ perspectives
- 2022
-
Ingår i: Road Safety on Five Continents – RS5C. Proceedings. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 94-95
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Travelling by bus is one of the safest modes of transport. However, crashes still happen and studies have found that the most severe crashes are related to rollovers, mainly on rural roads. The most severe injuries occur when unbuckled passengers are thrown out through the windows or get stuck under the bus. In Sweden the use of a seat belt and information about seat belt use when traveling by bus is regulated in Traffic Ordinance (1998: 1276) Chapter 4 §10a. In short, all bus passengers three years or older should be seated in a place with a seat belt, if there is such a place, and should use the belt. If there is no seat belt available, it is allowed to stand in the bus (if the bus is approved for standing places). The legal responsibility to inform and make sure passengers under 15 use the belt are on the bus driver. Despite existing regulations there is no clear view on the usage rate of seat belt in buses, or on the travellers’ view of their own usage and the reasons to not buckle up. This study aims to evaluate seat belt usage in buses and to understand travellers’ incentives of seatbelt usage.
|
|
| 2. |
- Grandsart, Delphine, et al.
(författare)
-
Citizen and Stakeholder Engagement in the Development and Deployment of Automated Mobility Services : as Exemplified in the SHOW Project
- 2023
-
Ingår i: Smart Energy for Smart Transport. - Cham : Springer. ; , s. 468-481
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The H2020-funded SHOW project (SHared automation Operating models for Worldwide adoption) supports the deployment of connected, cooperative and automated mobility (CCAM) through real-life pilot demonstrations taking place in 20 cities across Europe. While CCAM has the potential to bring great benefits to citizens and society, user acceptance is a crucial challenge to address. In this paper, we explore the importance of citizen and stakeholder engagement in the development of new mobility services, and how such aspects have been integrated and applied in SHOW. User acceptance surveys are being conducted at different stages in the project. In addition, dedicated citizen and stakeholder engagement activities are organized, including Ideathons and Hackathons. By engaging both citizens as potential end-users and stakeholders in the development process, we aim to ensure that SHOW services meet their needs and requirements and to increase the positive impacts on society.
|
|
| 3. |
- Sjörs Dahlman, Anna, 1981-, et al.
(författare)
-
Bussförares arbetsmiljö under coronapandemin : fysiska och sociala barriärer
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 120-121
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kollektivtrafik är en central funktion i samhället och dess verksamhet behöver prioriteras även i kristider, som under Coronapandemin. Bussförare var tvungna att fortsätta arbeta trots risken att smittas på jobbet. Kollektivtrafiken fortsatte att vara i drift i Sverige under pandemin och olika smittskyddsåtgärder infördes som påverkade bussförarnas arbetsmiljö. Syftet med denna studie var att samla information från bussförare om deras arbetsmiljö och upplevelser under pandemin. Datainsamlingen genomfördes med webbenkäter och genom intervjuer med bussförare under våren 2021 samt en uppföljande enkätundersökning under hösten 2022. Fullständiga svar på enkäterna erhölls från 358 bussförare år 2021 och 669 förare år 2022. Femton förare som lämnat intresseanmälan via den första enkäten intervjuades via videosamtal.Bussförarna rapporterade att flera olika typer av smittskyddsåtgärder hade införts på deras arbetsplatser. Information till anställda om hur smittspridningen kunde minskas samt stängda framdörrar på bussarna var de två vanligaste åtgärderna. Dessa rapporterades av över 90% av bussförarna. Blockerade sittplatser på bussen och information till passagerarna var också vanligt förekommande, följt av personlig skyddsutrustning för bussförarna, plexiglas eller andra barriärer samt minskat antal passagerare. Stängda framdörrar ansågs bidra till en säkrare arbetsmiljö men ledde även till en förändrad yrkesroll med större fokus på att köra buss och mindre social interaktion. Positiva aspekter var mindre hot och stök, och det var lättare att köra enligt tidtabell när föraren inte behövde hantera biljettförsäljning, kontrollera biljetter eller svara på frågor. Negativa aspekter var förlorad kontakt med passagerarna och en känsla av maktlöshet när passagerare reste utan biljett. På många bussar fanns biljettautomater endast vid framdörren på bussen, vilket gjorde det omöjligt att validera biljetter när framdörren stängdes. Plexiglasbarriärer som sattes upp mellan föraren och passagerarna upplevdes av somliga som farliga på grund av risken för dålig sikt, medan andra önskade att de hade installerats mycket tidigare för att möjliggöra validering av biljetter. Smittskyddsåtgärderna upplevdes som mer effektiva för bussförarna än för passagerarna och en majoritet ansåg att smittskyddsåtgärderna infördes för sent. Resultaten från studien kan hjälpa oss att bli bättre förberedda för framtida kriser.
|
|
| 4. |
- Sjörs Dahlman, Anna, 1981-, et al.
(författare)
-
In-vehicle fragrance administration as a countermeasure for driver fatigue
- 2022
-
Ingår i: Road Safety on Five Continents – RS5C. Proceedings. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 70-71
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Driver fatigue is a contributing factor in about 20% of all crashes. Prevention of fatigue related crashes is a major goal for the automotive industry. To reach this goal, both robust detection and effective countermeasures are required. The most effective countermeasure for sleepiness is sleep. Studies also show an increased alertness using caffein intake. Despite this, the most common countermeasure used is to stop to take a walk, turn on the radio/stereo or open a window. Countermeasures for fatigue may be a larger challenge than detection, since the most effective countermeasure, such as taking a nap, are highly intrusive in the sense that you need to make an unplanned stop (or shift drivers if there is more than one person in the car). Finding less intrusive, yet effective, countermeasures that could be deployed without requiring major replanning would thus provide a significant benefit to car makers who wish to deploy this type of technology in their vehicles.In the current study, the possibility of exposing drivers to odors when they are about to fall asleep has been explored. Previous research has found that specific fragrances can have alerting effects and that certain substances that act on trigeminal nerves can wake people from both light and deeper sleep. Therefore, the aim was to investigate if administration of a fragrance incorporating trigeminal components during fatigued driving can have a significant alerting effect.
|
|
| 5. |
- Abtahi, Farhad, et al.
(författare)
-
Association of drivers’ sleepiness with heart rate variability : A pilot study with drivers on real roads
- 2018
-
Ingår i: IFMBE Proceedings. - Singapore : Springer Verlag. - 9789811051210 ; , s. 149-152
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Vehicle crashes lead to huge economic and social consequences, and one non-negligible cause of accident is driver sleepiness. Driver sleepiness analysis based on the monitoring of vehicle acceleration, steering and deviation from the road or physiological and behavioral monitoring of the driver, e.g., monitoring of yawning, head pose, eye blinks and eye closures, electroencephalogram, electrooculogram, electromyogram and electrocardiogram (ECG), have been used as a part of sleepiness alert systems.Heart rate variability (HRV) is a potential method for monitoring of driver sleepiness. Despite previous positive reports from the use of HRV for sleepiness detection, results are often inconsistent between studies. In this work, we have re-evaluated the feasibility of using HRV for detecting drivers’ sleepiness during real road driving. A database consists of ECG measurements from 10 drivers, driving during morning, afternoon and night sessions on real road were used. Drivers have reported their average sleepiness level by using the Karolinska sleepiness scale once every five minutes. Statistical analysis was performed to evaluate the potential of HRV indexes to distinguish between alert, first signs of sleepiness and severe sleepiness states. The results suggest that individual subjects show different reactions to sleepiness, which produces an individual change in HRV indicators. The results motivate future work for more personalized approaches in sleepiness detection.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Autonoma elektrifierade bussar i Linköping : sammanlagda erfarenheter med fokus på användare
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 167-168
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2021 genomförde International Transport Forum (ITF) en kartläggning av förändrade resvanor. De konstaterade att långsiktiga resetrender främst påverkas av livsstil och förändringar i samhället i stort, till exempel pandemin, snarare än interna förändringar av transportsystemet, även om samspelet mellan dessa faktorer är viktigt. Den risk som lyfts i ITF:s rapport är att minskad användning av kollektiva färdmedel består och det pekas även på en risk för en bredare förändring i samhället till följd av pandemin t.ex. förändrade arbetssätt. När det gäller att förbättra transportsystemet är begrepp och åtgärder som ofta förknippas med detta kopplade till innovationsområdena elektrifiering och digitalisering. I många fall är det tekniska argument som används för att genomföra demonstrationer med till exempel autonoma elektrifierade fordon, men självkörande fordon av denna typ är utifrån ett användarperspektiv inget självändamål. För resenären handlar det mer om att ta sig från en punkt till en annan. Det är viktigt att säkra att framtidens mobilitetslösningar har användaren i fokus och utvecklas på ett sätt som gör dem möjliga att nyttja av alla medborgare ung som gammal, med eller utan funktionsnedsättning och att de har en stabil drift.Ride the future är en mobilitetslösning med tre elektrifierade autonoma bussar som trafikerar en 4,2 km lång slinga vid Linköpings Universitet och Vallastaden. Initiativet Ride the future bygger på en samverkan mellan åtta olika partners som påbörjades under 2018. Partners är Akademiska hus, Linköpings kommun, Linköpings universitet, RISE, Linköping Science Park, Transdev Sverige AB, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut och Östgötatrafiken. Ett av målen för Ride the future är att visa hur en autonom elektrifierad buss kan vara en del av mobiliteten i den moderna förtätade staden. För att nå upp till det målet finns ett behov av att summera resultat från forskningsprojekt som har studerat användningen av de autonoma bussarna, vilket är syftet med den här presentationen. Vidare kommer aspekter kring fordon och drift, infrastruktur och användarnas uppfattning kring attraktivitet, tillgänglighet, bekvämlighet och inkludering att presenteras.
|
|
| 8. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
FERSI position paper: Safety through automation? : ensuring that automated and connected driving contribute to a safer transportation system
- 2020
-
Ingår i: Proceedings of 8th Transport Research Arena TRA 2020. ; , s. 5-
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 2018, the Forum of European Road Safety Research Institutes (FERSI) published a report on automated driving (AD) from a road safety point of view, prepared by a dedicated FERSI Working Group with experts from eleven European countries. The group identified 23 high priority concerns or questions, clustered into four categories, to ensure that connected AD and co-operative ITS successfully contribute to a smart, green, and integrated transport system which at the same time is a safe transport system. The discussions resulted in ten principles to be fulfilled in order to optimise the safety effects of AD. Even if these principles may seem straightforward, the underlying questions are complex, and the identification and realisation of cost-efficient and effective solutions will require considerable effort. Many strong industrial and political driving forces exist, but so far improving road safety seems to get insufficient priority. FERSI therefore recommends a number of focused actions.
|
|
| 9. |
- Anund, Anna, 1964-
(författare)
-
Ride the future : Vad har vi egentligen gjort och lärt oss?
- 2023
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med Ride the future - living labVisa hur en autonom, elektrifierad buss kan vara en del av mobiliteten i den moderna, förtätade stadenErbjuda en plattform för forskning och studierBidra till samverkan och regional utveckling
|
|
| 10. |
|
|
